Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning. Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat. Det finns ett samband mellan elevens språkliga nivå och hur undervisningen är utformad samt hur det påverkar elevens språkutveckling. Studien visar att samarbete, i arbetslag där det ingår modersmålslärare och lärare som undervisar i svenska som andraspråk, är viktigt för att främja språkutveckling. En klar och tydlig språkpolicy som främjar språkutveckling i en tydlig organisation utifrån ett interkulturellt perspektiv är viktig. Ett gemensamt och grundläggande utgångsläge för mina informanter är att skapa en positiv skolsituation i en tillåtande och trygg undervisningsmiljö. På så sätt tror de att man skapar förutsättningar för ett livslång lärande. Det i sin tur generar goda möjligheter i vuxenlivet.

No description available.

I denna uppsats har tio uppsatser, som skrivits inom det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk, analyserats både kvantitativt och kvalitativt i syfte att se på vilket sätt språknivån skiljer sig. Fem uppsatser är skrivna av elever som följer läroplanen för svenska och fem av elever som följer läroplanen för svenska som andraspråk.    Hypotesen var att andraspråkselevers texter skulle utmärka sig genom att ha färre både framförställda och efterställda bestämningar och mindre komplexa nominalfraser. Dock var skillnaderna som framkom egentligen inte av kvantitativ art utan av kvalitativ. Även om avvikelserna var relativt få, förekom de och då nästan uteslutande i andraspråkselevernas texter. De fel och avvikelser som var tydligast var: fel genusval, att dubbel bestämdhet saknades där den var nödvändig och att en del idiomatiska avvikelser förekom. Forskningen bekräftar att dessa avvikelser är vanligt förekommande även hos avancerade inlärare.

This study analyses the translation of metaphors and terminology in an article regarding garbage disposal. The aim is to analyse problems occurring when translating metaphors and terminology in said article. While translating, terms were identified and translated with the help of a computer scientist and the results were analysed and discussed. Even though the study is not big enough to draw any major conclusions it was noticed that there was a difference in connotations found in texts discussing computer science and general meanings. What also was noticed was the usage of the coined Swedish terms in academic texts in contrast to the usage of borrowed terminology found on forums. Finally, the results showed that the terminology does not need to be translated to be understood since lectures and course literature are mainly written in English and the reason for using a Swedish equivalent is mainly to give the target text a cultural flavour.

No description available.

Since its publication in 1989, Kazuo Ishiguro’s third novel, The Remains of the Day, has received a great deal of attention. It has been the object of criticism as well as acclaim and even been turned into film. It is the purpose of this essay to explore reader communication and characterisation The Remains of the Day by analysing its narratee, i.e. the receiver of the narrator’s story within the text. This entails the application of a reader response approach on the level of the narrative. More precisely, the investigation focuses on the functions of the narratee in the areas of reader communication and characterisation of the narrator and main character of the novel, Stevens. I argue that the narratee, as an agent of the narrative, has two prominent functions in the novel: the first is as a tool for the author in the characterisation of the narrator of the story, and the second is as a device for achieving communication between author and reader. My thesis is that the narratee is not utilised in a mere supportive capacity in the novel, but as a primary way of achieving reader communication and characterisation of the narrator. Thus, methodologically this investigation is performed in part by reconstructing the narratee, and in part by analysing the communicative situation contained in the narrative. The investigation yields ample evidence to support that the narratee, as a device of the narrative, is utilised as a primary way of achieving reader communication and characterisation of the narrator in the novel. The narratee’s indirect influence in the novel is surprisingly tangible and the narratee is revealed as a major mover of the narrative. In addition to this, the analysis shows that the narrator can also be his own narratee. In this regard Stevens’s role in the narrative is twofold: he is both the narrator, who tells his story, and the narratee, who receives the story. The duality serves to highlight and reconcile the complexities and idiosyncrasies of his conflicted character, as well as make the narrative more accessible to the reader.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats behandlar adjektivets a- och e-ändelser i personsyftande bestämda nominalfraser. Syftet med studien är att se om det har skett en förändring i bruket av dessa former i tidningstext, och främst om e-ändelser har ökat för kvinnliga referenter och neutrumord samt a-ändelser för manliga referenter. Undersökningen är korpusbaserad och har genomförts i Språkbankens konkordanser, Press 65 och Press 98, där femtio adjektiv har valts ut och undersökts med båda formerna. Resultaten av undersökningen är att e-ändelser för kvinnliga referenter samt neutrumord har ökat något och även att a-ändelsen har ökat för manliga referenter. Detta tyder på att det har skett en uppluckring av den traditionella användningen av adjektivändelserna under den aktuella perioden. Undersökningen visar även att a-ändelsen har ökat i användning över lag samt att vissa adjektiv har förändrats mer än andra.