No description available.

Abstract not available.

No description available.

Some literature creates fictional worlds similar to the one we live in and others create worlds that are very different from ours. By inviting us to identify with characters, literature raises empathy.  William Golding’s novel Lord of the Flies is viewed by many as an emotional novel that can make its reader feel fear, confusion, empathy and anger, which makes it a useful tool to use when teaching about empathy. Developing empathy is an important process and while we cannot teach empathywe can evoke empathy using literature. According to the Swedish curriculum, students should be able to empathize with and understand the situation of other people. This study will analyse and present the ways in which William Golding’s novel Lord of the Flies can be employed to cultivate empathy using different hypothesis and techniques suggested by Suzanne Keen, and with a lesson plan given at the end of this essay. This essay argues that Lord of the Flies cultivates empathy using the character of Piggy. The passages where Piggy is bullied are closely interpreted, as well as passages with Ralph, Simon and Jack. The analysis show that Piggy’s vulnerability makes him the victim. Readers tend to empathize with characters that show a vulnerable side or that are treated unfairly. Piggy’s role in the narrative is to make readers feel empathy because of the way he is portrayed, a fat boy with short hair and bad eyesight. The lesson plan presented at the end of this essay will show how these passages can be used by teachers.

No description available.

AbstraktsidaSportjournalistiken är ett område som först på senare tid har börjat studeras allt mer. I tidigareforskning har man framförallt fokuserat på jämlikhet eller hur man valt att uttrycka sig inomsportjournalistiken. Mycket forskning finns på engelska men en svensk forskare som behandlarsportjournalistens utveckling är Ulf Wallin (1998). I sin avhandling går han igenom sportensutveckling under 100 år. På senare år har vi också Peter Dahlin (2008) som skriver omutvecklingen inom sportjournalistik där han tar upp en hel del om sportjournalistiken på webben.Den här uppsatsen har som syfte att studera hur fotbollsartiklar i Hallandsposten har förändratsunder de senaste 50 åren. Fokus ligger på textens innehåll, vad för slags artiklar som skrivs omfotbollen under de här 50 åren och även ordval för att studera om sportjournalisternasrapportering av fotbollen blivit mer eller mindre subjektiv. Artiklarna som studerats kommerfrån en vecka i juni. Först studerades vad för slags artiklar som skrivs inom fotbollen och sedanhur längden på artiklarna har ändrats. En artikel från varje årtionde har sedan valts ut för attstuderas närmare i en stilanalys.Det visade sig att sportartiklarna 1965 handlade mest om matchrapportering medan de 2015 handlade mest om aktörer kring sporten. Även krönikor hade ökat med åren. Artiklarna hardessutom ökat i längd. 2015 hittar man stora uppslag på två sidor medan man 1965 har flerkortare notiser. Dock har inte antalet artiklar minskat eftersom sportsidorna har blivit fler i tidningen.En annan sak som kom fram i stilanalysen är att sättet att skriva sportjournalistik iHallandsposten har ändrats. Från att vara väldigt subjektiv med mycket åsikter 1965 till attvara mer objektiv 2015. Något som funnits konstant under dessa 50 år är metaforer ochmålande beskrivningar. Detta gör också meningarna i texten långa. Texten har däremot gåttfrån att vara mer yvig till att bli mer koncentrerad. En annan sak som ändrats är närheten tilltexten. 1965 finns inga intervjucitat medan det 2015 är en mycket större del av texten.Förändringarna beror förmodligen på att sportjournalistiken har blivit en större del av tidningenmed åren där sportjournalisterna syns allt mindre i artiklarna.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att genom att undersöka och analysera de verser i Koranen som nämner och diskuterar Ismael explicit eller mer implicit nå en eller era slutsatser om vilka kontexter Ismael omtalas i och vilka roller och funktioner han tilldelas i Koranen för att så kunna besvara frågeställningen ‘‘I vilka kontexter förekommer Ismael i Koranen och vilka roller samt funktioner tilldelas han i dessa sammanhang sett utifrån ett narratologiskt perspektiv?’’. Under- sökningen har utförts som en litteraturstudie, koranstudie och litterär analys av ‘‘Ismaelverserna’’ med hjälp av narratologiska verktyg. Allt material som brukats har varit strängt litterärt: Koranens ursprungliga arabiska text har granskats som primär källa, artiklar och böcker på engelska och arabiska har lästs som sekundära källor. Koranexeges har lästs på arabiska där det varit nödvändigt att ta hänsyn till hur muslimska exegeter tolkat vissa verser. För att få med alla verser Ismael nämns i har sökningar på namnen Ismael (Ismāʿīl), Isak (Isḥāq) och Abraham (Ibrāhīm) gjorts på hemsidan The Quranic Arabic Corpus. För att kunna knyta an till narratologisk teori har böcker om narratologi lästs. I uppsatsen nåddes resultaten att Ismael omtalas i två huvudsakliga kontexter, en nordarabisk och en israelitisk. Han fyller i dessa kontexter tre huvudsakliga funktioner. I en nordarabisk kontext fyller Ismael dels funktionen som en arabisk och muslimsk anfader, dels funktionen som en anfader till just profeten Muḥammad. Dessa Ismaels funktioner medför att Muḥammad placeras i en redan existerande abrahamitisk och monoteistisk tradition med kopplingar till dennes födelseplats. I en israelitisk kontext fyller Ismael funktionen som en förebild för israeliterna, likvärdig karaktärer som Jakob, Isak och Abraham, tillsammans med vilka denne upprepade gånger nämns i Koranen. Ismael kan därtill tillskrivas fem roller baserat på Koranens narrativ: rollen som profet och sändebud, rollen som Abrahams son och ättling, rollen som byggare av Kaʿba, rollen som ‘‘det avsedda oret’’ (aḏ-ḏabīḥ); den son Abraham i sin dröm såg sig ora, samt rollen som monoteist och muslim. Medan Koranen tydligt tillskriver Ismael fyra av dessa roller är frågan om det avsedda oret omstridd; narrativet tycks öppet för tolkning och uppfattningen att Isak var det avsedda oret har likväl funnits i den muslimska traditionen.

No description available.