Den här uppsatsen är en kommunikationsetnografiskt inspirerad fallstudie av hur tre förskolepedagoger med svenska som andraspråk använder sina språkliga resurser i kommunikationen med vårdnadshavare. Det övergripande syftet är att undersöka hur de använder sina språk som en resurs i den dagliga kontakten med vårdnadshavare som också har svenska som andraspråk. Studien har genomförts på en förskola i ett multietniskt område och materialet har samlats in genom observationer och intervjuer. Med hjälp av Engeströms aktivitetsteori har jag undersökt hur olika språkliga resurser används som medierande redskap i den dagliga kommunikationen med vårdnadshavare och vad som styr pedagogernas val av språk. Undersökningen visar att pedagogerna oftast använder sitt förstaspråk i kommunikationen med vårdnadshavare som har samma förstaspråk, men att de föredrar att prata svenska av flera anledningar: hänsyn till omgivningen, förmodade attityder från kollegorna om att de bör tala svenska, att hålla en professionell distans samt att vårdnadshavaren behöver träna på att tala svenska. När de använder sina förstaspråk gör de det för att underlätta informationsutbyte och bygga relationer med vårdnadshavarna. Jag har även identifierat ett antal motsättningar mellan språken som medierande redskap och andra kategorier i ett aktivitetssystem: andra aktörer, normer och ramar, syfte samt arbetsdelning.

No description available.

This paper compares the vocabulary used in the first seven episodes of Game of Thrones by television network HBO, to its source material, the 1996 novel A Game of Thrones. In particular, three questions were investigated; which medium uses the most frequent vocabulary, which medium makes most use of older words, and what do these findings imply with regards English language learning. A total of 20 words and phrases from each medium were compared. In order to answer these questions, the Corpus of Contemporary American English was used to list the number of times a word or phrase is uttered in the English language, and Google Ngram Viewer was used to track their historical frequency. The Oxford English Dictionary was used to list a word’s first recorded use in English. The findings show a resounding tendency for the TV series to use vocabulary that is more frequent in modern English, while the novel made use of less frequent synonyms. The age of the words showed more varied results, with no substantial difference between the two media. A further aim was to complement previous research involving language learning through literature by demonstrating what particular words are being learned. It also seeks to give a blueprint for future research that aims to delve into the vocabulary of literature and television, and analyse the linguistic trends of these two media.

En este trabajo se trata de definir la técnica intertextual que Borges usa en el cuento Tlön, Uqbar, Orbis Tertius. Aquí se la llamará provisionalmente intertextualidad fantástica ya que, hasta ahora no se ha encontrado otra manera de denominarla. En este trabajo se concluye también que las citas tanto de literatura como de filosofía son usadas por Borges como un juego estético e intelectual para crear literatura. / This work tries to define the intertextual technique that Borges uses in the story Tlön, Uqbar, Orbis Tertius. Here it will be provisionally referred to as fantastic intertextuality since, until now, no other name for calling it has been found.This work also concludes that quotes from both literature and philosophy are used by Borges as an aesthetic and intellectual entertainment to create literature.

The purpose of this thesis is to analyze and understand how the “kidult” experience could be connected to the experience of the consumerism side of mass tourism and sexual tourism in the novel Puerto Plata Market written by Aldo Nove. This paper will show how the bad tourism phenomenon is connected to the infantilized adult by applying a theoretical framework including the Jungian archetype puer aeternus, the references to the so called “kidult” phase as well as the Kantian state of immaturity. Moreover, the thesis will take into account the representation of the infantilized consumerist tourism in the novel and interconnect it with Augé’s ideas of the nonplace. The analysis is divided into five parts: in the first one some psychological aspects by Carl Jung found in the novel are introduced, in the second one what consumerism does to keep adults in the adolescent state of mind, in the third one it is analyzed the provisional life and the state of stable instability of the puer aeternus and kidult, in the fourth category it is shown what the puer aeternus seeks in a romantic partner in order to justify the sexual tourism in the Dominican Republic, and in the fifth category the comparison between Puerto Plata and Disneyland.

Det här arbetet ger en inblick i forskningsläget gällande Flipped Classroom i främmandespråk-undervisning. Flipped Classroom är ett modernt begrepp och många lärare använder metoden även i Sverige.Flipped Classroom är, något förenklat, när elever/studenter tittar på undervisningsvideoklipp hemma och de typiska läxorna istället görs på lektionen. Målet med det här arbetet är att ta reda på om Flipped Classroom är ett koncept som passar i främmandespråkundervisningen.För att ävenvisa vilka förutsättningar som behövs vid språkinlärning,finns därför också viss språkinlärningsforskning med i arbetetsom bakgrund. Arbetet är upplagt som en systematisk litteraturstudie föratttydligt redovisa använda metoder och vara öppen för granskning. I arbetet ingår en sammanfattning av 9 funna artiklar om Flipped Classroom i främmandespråkundervisning, som har hittats genom sökningar via Unisearch, Eric och Fachportal Pädagogik. Möjligheter och utmaningar som forskarna lyfter fram i sina artiklar har kategoriserats och lyfts fram och jämförts med avsnittet med språkinlärningsforskning. Dessutom sammanställs de råd som Flipped-Classroom-forskarna lyfter fram i sina artiklar för ett eventuellt införande av konceptet i läsarens undervisning. Resultaten visar att Flipped-Classroom-konceptet erbjuder alla nödvändiga förutsättningar för språkinlärning, om både aktiviteter för lektionstid som videomaterial för användning utanför undervisningen är välgjorda. Det har också framkommit att eleverna/studenterna har visat på högre akademiska prestationer, höjd motivation och ett mer individualiserat lärande.Utmaningarna beståri en initialt höjd arbetsbelastning för lärarna, då konceptet för bästa resultat kräver egenproducerat videomaterial, samt kan innebära tekniska svårigheter vid framställningen och publiceringen av materialet. Flipped Classroom är ett omtyckt koncept för de inblandade i studierna, men både lärare och studenter/elever kan behöva en invänjningsperiod. Därförrekommenderas att införandet av Flipped Classroom görs steg för steg, inte minst för att minska på lärarens arbetsbörda.

AbstractIn this thesis, emphasis was situated around the development of academic awareness among students studying to become teachers of English. To enable such investigation, a limited number of students were requested to submit written papers, conducted within two particular English courses provided at Linnaeus University. The courses concerned are named Academic writing – provided during the first semester of English studies – and Academic writing and rhetoric – provided during the second semester of English studies –. By investigating papers written within these two courses, conclusions could be drawn regarding the students’ development in academic writing. Twenty-five students decided to share their material, and submitted two productions each. Hence, the amount of written work to investigate was delimited to fifty papers. The investigation was conducted through a qualitative study where certain features, connected to the formal genre of academic writing, were analyzed. Information packaging and subjective projections were found to be valid measures of such investigation. The results showed that there was an overall improvement. In fact, all calculations conducted within these measures, indicated that the students had developed their academic awareness.

Svenska som andraspråk är det enda av alla skolans ämne som är behovsprövat. Det ligger på rektorers ansvar att selektera vilka av de elever med annat förstaspråk än svenska som ska läsa efter ämnets kursplan. Detta ska ske endast om de bedöms ha behov av undervisningen. Forskning och rapporter har sedan ämnets implementering visat på att svenska som andraspråk inte fungerar som det var avsett; elever och vårdnadshavare anser att det har låg status, ämneslärare väljer bort ämnet i lärarutbildningarna, selekteringen sker godtyckligt och ämnet har skolans lägsta lärarbehörighet och måluppfyllelse. Denna uppsats syfte är att skapa förståelse för hur rektorer och elever resonerar och agerar när de selekterar respektive selekteras. Via intervjuer med fem deltagare från två olika kategorier – rektorer och före detta elever – redovisas deras uppfattningar om selektionspraktiken. Resultatet visar på skilda åsikter från skolledarna vad gäller ämnets hantering, grad av vaghet och önskningar om framtida förändringar, det indikerar även en behovsbedömning som inte sker på rätta grunder och ställer frågor om dess kontinuitet. Resultatet visar även att eleverna selekterats att läsa ämnet på grund av sina föräldrars migrationsbakgrund, utan att adekvata behovsbedömningar gjorts.

The author of this study researches and maps incidences of information dissemination in Serbian/Croatian/Bosnian (SCB) by government agencies and public services in Sweden. These agencies and the public sector have many challenges when translating information to SCB, which are in part due to general directives for translating to other languages, but also due to SCB specifically, as the language group has many definitions and labels. These challenges are the centerpoint of this study’s research questions. The research consists of two parts: an inventory and a case study. The inventory accounts for the agencies, regions and municipalities that provide information in SCB, the denominations used within each text, and what linguistic features are present. The case study analyzes four texts published by one agency to determine how translation directives are followed, as well as to determine whether it is necessary to translate the same information into several SCB standard forms. The results show large inconsistencies and faulty coordination in the management of SCB in the Swedish public sector. / Autor rada ispituje i pozicionira zastupljenost državnih i društvenih informacija na srpskom / hrvatskom / bosanskom (SKB) koje su dostupne u Švedskoj. Organi uprave i drugi javni organi nalaze se pred brojnim izazovima pri prevođenju informacija na ove jezike, delom zbog opštih smernica za prevođenje informacija na druge jezike, delom zbog specifičnosti ove jezičke grupe, budući da postoji mnogo definicija i oznaka za SKB. Ti su izazovi polazište za pitanja koja se obrađuju u ovom radu. Studija se sastoji od dva dela, popisnog dela i detaljnog istraživanja. U popisnom delu su predstavljene institucije, regioni i opštine koje pružaju informacije na SKB, navodi se koje se oznake koriste za jezik teksta i koje jezične karakteristike postoje. U drugom delu rada analizirana su četiri teksta objavljena od strane jednog organa uprave, kako bi se utvrdilo kako se sledi direktiva za prevod, te ispitalo je li opravdano prevoditi iste podatke na više od jednog SKB standardnog jezika. Sveobuhvatno gledajući, istraživanje pokazuje veliku nekonsekventnost i nedostatak koordinacije u korišćenju SKB u švedskom javnom sektoru.

Persian has a case system whereby specific direct objects are marked with the enclitic را =rā. However, the spoken language presents a greater degree of flexibility with regard to =rā marking, especially in complex clauses such as restrictive relative clauses where a head noun can fulfil more than one syntactic function. Previous descriptions of direct object marking in relative clauses in Persian are routinely based on high-register language, e.g. written literature, and they are inconsistent in their observations. This study is an empirical investigation of the distribution of the =rā marker in restrictive relative clauses in spoken Farsi, and of the degrees of acceptance among Farsi speakers of different patterns of this structure. Examples of the target structure are taken from ten modern Iranian films and fifty English-to-Farsi spoken translation tests. These examples are then used in an acceptability judgement test. The findings of this investigation show that there is a considerable disparity between the written restrictive relative clauses studied in previous research and spoken versions of the same structure. More specifically, it is shown that the omission of the =rā marker is common, that the use of referent pronouns seems no longer to be an acceptable feature of the spoken language, and that the use of the =rā marker and its acceptability judgement change according to the syntactic function of the head noun in the sentence. / Persiska har ett kasussystem i vilket specifika direkta objekt markeras med det enklitiska pronomenet را = rā. I talspråket finns det emellertid en viss flexibilitet med avseende på = rā markering, särskilt i komplexa satser som t.ex. restriktiva relativa bisatser där ett korrelat kan fylla mer än en syntaktisk funktion. Tidigare beskrivningar av direkt objektmarkering i relativa bisatser i persiska är baserade på formellt språk, t.ex. skriftlig litteratur, och är inkonsekventa i sina observationer. Denna studie är en empirisk undersökning av fördelningen av =rā markören i restriktiva relativa bisatser i talad farsi och olika grader av acceptans bland farsitalare för olika mönster i denna struktur. Exempel på målstrukturen tas från tio moderna iranska filmer och engelska-till-farsi talade översättningsmeningar av femtio farsitalare. Dessa exempel används sedan i ett bedömningstest. Resultaten av denna undersökning visar att det finns en betydande skillnad mellan de skriftliga restriktiva relativa bisatser som har beskrivits i tidigare forskning och talade versioner av samma struktur. Mer specifikt visas att utelämningen av =rā markören är vanlig, att användningen av referenspronomen inte längre verkar vara accepterad i det talade språket och att användningen av =rā markören och bedömningen av denna som acceptabel förändras enligt den syntaktiska funktionen av korrelatet i meningen.