How can the public sector eff ectively intervene in and govern urban regenerationin historic environments? Th is report examines three cases of historic industrialstructures recently renewed and (partially) preserved in Norrköping, Baltimoreand Milano. In all cases the public sector in the form of national/federal state,county/state/region and municipal level approached regeneration with a spectrumof policies. Th e report studies how public policy has infl uenced generationeff ects in these formerly industrial districts. In Norrköping a redundant papermill was turned into a conference and symphony hall, in Baltimore an old foundryand machine shop was redeveloped into a mixed cooperative hub for arts andcrafts and housing, and lastly, in Milano a former state owned tobacco manufacturingplant is to be reused as a national center for fi lm making. In all threecases the new uses are defi ned as cultural and creative, in one way or the otherusing the industrial heritage of the place. Historic preservation policy clearly hasa role to play in urban regeneration. Th e selection of policy tools depends on thestructure of the public sector, the possibilities of partnerships and local politicaltraditions. Surprisingly, the Swedish case proved to be much more effi cient whenconsidering partnership, showing that the forms of cooperation in the U.S. casewas more instrumental and poorly adapted to local circumstances. Finally, theauthor ponders over the possibility of historic preservation policies to intervenemore actively in order to contribute to urban regeneration. / Hur kan det off entliga gripa in i och styra förnyelsen av historiska stadsdelar ien önskvärd riktning? Den här rapporten studerar hur tre aktuella fall med äldreindustribebyggelse nyligen förnyats i Norrköping, Baltimore respektive Milano.I samtliga fall har den off entliga sektorn i form av stat, län/delstat/region ochkommunnivå närmat sig förnyelsen med hjälp av olika strategier. Med hjälp avnordamerikansk forskning om off entlig förvaltning studerar rapporten hur dessastrategier, s.k. policyverktyg, påverkat förnyelsen och vilka deras respektive förtjänsterär. Gemensamt är också att de tre områdena har getts kulturella funktionerdär platsens historia utnyttjas. De fyra verktyg som studeras här är reglering,anslag, skattesubventioner och off entlig–privat samverkan. Vilka strategier somväljs beror på den nationella förvaltningsstrukturen, vilka möjligheter till samverkanmed andra sektorer som föreligger och på lokala och regionala politiska traditioner.En förvånande slutsats är att det svenska fallet visade sig vara betydligt mereff ektivt i sin samverkan mellan off entlig och privat sektor än det amerikanska,där samarbetsformerna visade sig vara mycket mer instrumentella och svåranpassade.I slutet av rapporter jämför och refl ekterar författaren över kulturmiljövårdensmöjligheter att mer aktivt bidra till ekonomisk och social förnyelse i städer.

The housing estates in the outskirts of Sandviken, consist of relatively large scale apartment buildings. This report, that is a B.A. thesis at 10 Swedish university points, aims to investigate and describe the opportunities to improve safety and security for inhabitants in Norra Björksätra. The purpose with this report is to make Norra Björksätra to a more attractive place to live in, by changing the negative trends in the area. Since demolition of at least some of the houses could be of current interest in some years; the purpose is also to investigate whether demolition or renewal of the area is the best solution. The main methods that are used for this investigation is Botrygg05 and Trygghetsvandring. There is also lots of scientific evidence, that have been used, that proves security and safety can be improved with cost saving changes in the physical structure of the area. The report shows that efforts must be done in the illumination of the area and especially in the parking areas and along footpaths. Further more the vegetation, facades and the yards between the houses, are important factors that today affect the feeling of security and safety in a negative way. A variety of renewal proposals are presented in this report and two different approaches for renewal of the area are suggested. Finally, conclusions are made that not only physical changes can remove the negative trends in areas like Norra Björksätra. Social efforts and activities are important factors as well, and without the comprehensive approach of urban renewal projects like this can fail. Since this kind of urban areas often have social problems and simultaneously need an increased popularity to keep and attract inhabitants, the social work and public relations efforts are important. / Huskomplexen i utkanten av Sandviken består av relativt storskaliga hyreshusområden. Målet med denna rapport, som är en C-uppsats på 10 poäng, är att utreda och beskriva möjligheterna till att förbättra säkerheten och tryggheten för de boende i Norra Björksätra. Arbetet syftar till att göra Norra Björksätra till ett mer attraktivt bostadsområde och därigenom vända de negativa trender som finns i området. Då beslut om rivning hotar åtminstone delar av området, syftar denna rapport även till att utreda huruvida rivning eller stadsförnyelse är den bästa lösningen. Botrygg05 och Trygghetsvandring har huvudsakligen använts för att ta fram resultatet i denna rapport. Även vetenskapliga rapporter har använts för att validera resultat och teser som presenteras i denna rapport. Den vetenskapliga grunden pekar tydligt på att det går att förbättra trygghet och säkerhet genom fysiska åtgärder. Undersökningen visar att insatser måste göras med förbättrad belysningen i området och då särskilt på parkeringsplatser och längs gång- och cykelbanor. Även vegetation, fasader och gårdar mellan husen, är faktorer som idag påverkar trygghets- och säkerhetskänslan på ett negativt sätt. Flera förnyelseförslag presenteras och två sätt att angripa förnyelsen föreslås. Slutligen dras slutsatserna att inte endast fysiska åtgärder kan avvärja den negativa trend som har uppkommit i Norra Björksätra. Sociala åtgärder och aktiviteter är minst lika viktigt som de fysiska åtgärderna, och utan en helhetssyn på stadsförnyelse riskerar arbeten som detta att fallera. Sociala insatser och marknadsföring är av största vikt för Norra Björksätra fortlevnad, då denna typ av områden ofta är drabbade av sociala problem och samtidigt är beroende av en ökad popularitet för att kunna attrahera nya hyresgäster.

Tierps kommun upplever demografisk och ekonomisk tillväxt, och Tierps tätort är i behov av förnyelse och upprustning. Människor som lever i en stad som upplever tillväxt har högre förväntningar och ställer högre krav på offentliga miljöers hållbarhet, utformning och design. En centrummiljö som är tryggare, mer attraktivt och tillgängligt eftersträvas av Tierps kommun. Denna fallstudie är avgränsad till Centralplan i Tierps centrum och på platsen finns Tierps resecentrum, butiker och andra verksamheter. Syftet med denna studie är att uppfylla Tierps kommuns mål genom att skapa en social och välkomnande mötesplats för alla människor. Centralplan i Tierp har studerats utifrån Jan Gehls metoder för att studera det offentliga livet. Den avgränsade platsens fysiska förutsättningar har inventerats. Faktorer som sol, vind, material, verksamheter och fysisk utformning har studerats. Platsen har därefter analyserats utifrån Gehls 12 kvalitetskriterier. Kartläggning av människors sociala beteende i relation till platsens byggda miljö har även utförts. Denna kartläggning har bestått av Gehls metoder counting, mapping och tracing. För djupare insikt i platsens fysiska och sociala förutsättningar har förbipasserande intervjuats. Intervjufrågorna bestod av strukturerade frågor med möjlighet för respondenter att svara med öppna svarsalternativ. Detta gav respondenterna möjlighet att fritt beskriva hur de upplevde Centralplan och vad de ville förändra. Sedermera, grupperades och analyserades intervjusvaren för undersökning av statistiska samband. Utifrån observationer, intervjuer samt erhållen kunskap om planeringsteorier, har ett gestaltningsförslag skapats över en mer attraktiv, social och välkomnande mötesplats för alla människor. Studien har, med detta gestaltningsförslag över Centralplan, bidragit till kunskapen om svenska småstäders och deras byggda miljöer, samt hur dessa kan analyseras utifrån Gehls metoder. / Tierp´s municipality is experiencing demographic and economic growth, and Tierp´s urban centre needs renewal and renovation. People living in a city experiencing growth have higher expectations and higher demands on public spaces´ sustainability and design. Tierp´s municipality seeks for an urban environment that is more attractive, more secure and more available. This case study is delineated to Centralplan. The site contains Tierp´s centre for public transport, shops and other businesses. The purpose of this study is to fulfill the municipality goals by creating a social and welcoming meeting place for everybody. Centralplan was studied with Jan Gehl´s methods of studying public life. Centralplan´s built environment was inventoried and factors such as sun, wind, building material, businesses and physical design were documented. Centralplan was analyzed with Gehl´s 12 quality criterias. People´s social behaviour in relation to the built environment was also studied through Gehl´s methods counting, mapping and tracing. For deeper insight into Centralplan´s physical and social conditions, bypassers were interviewed. The interviews consisted of structured questions with possibility to answer openly, giving respondents the chance to freely explain how they experienced Centralplan and what they wanted to change. Subsequently, the answers were grouped and analyzed for statistical significance. Through observations, interviews and obtained knowledge about planning theory, a design proposal has been created over a more attractive, social and welcoming meeting place for everybody. The creation of a design proposal over Centralplan, has contributed to the knowledge of Swedish towns and their built environments, and thus how they can be analyzed with Gehl´s methods.