Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur den skriftliga förmågan hos andraspråkselever på kursen svenska som andraspråk 1 ser ut med avseende på den övergripande textstrukturen för beskrivande genre; närmare bestämt genrestegen rubrik, klassifikation och detaljer. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i den skriftliga förmågan mellan texter från elever med tidigare respektive senare startålder. Materialet som används i studien för att belysa forskningsfrågorna utgörs av åtta elevtexter som skrivits utifrån skrivuppgiften: Beskriv hur det är att vara andraspråkselev i svensk skola. Studiens informanter består av åtta gymnasieelever på kursen svenska som andraspråk 1. Elevernas startålder, när de började i svensk förskola eller skola, har en spridning från 2 till 15 år. Materialet bearbetas utifrån en modifierad version av Kuyumcus ”Bedömningsmall i ett genrepedagogiskt perspektiv” (Kuyumcu, 2009:126f). Den beskrivande genrens genresteg rubrik, klassifikation och detaljer identifieras liksom genreavvikande steg tillhörande den återgivande genren: bakgrund, händelser med personliga kommentarer samt avslutning. Resultatet av textbearbetningen tolkas och diskuteras utifrån Hallidays (1993:94) språkbaserade teori om lärande och Thomas & Colliers (1997)  studier beträffande tidens betydelse för utvecklandet av vardagsspråk och skolspråk hos andraspråkselever och om förstaspråkets betydelse för andraspråksutvecklingen. Resultatet uppvisar inga tydliga skillnader beträffande skriftspråklig förmåga avseende övergripande textstruktur mellan elever med tidigare och senare startålder när det gäller beskrivande genre. Ingen elev skriver hela sin text i enlighet med den logiskt organiserade, beskrivande genren. Alla elever gör avvikelser till den kronologiskt organiserade, återgivande genren som bedöms ligga närmare vardagsspråket och inte kräver ett utvecklat skolspråk. Däremot visar resultatet tendenser mot att den tid eleverna studerat på förstaspråket till viss del korrelerar med elevernas skriftspråkliga förmåga inom den beskrivande genrens övergripande textstruktur på andraspråket.

Föreliggande studie undersökte relationen mellan startålder och slutlig behärskning i fonologi och icke-fonologi (ett samlingsbegrepp för morfosyntaktisk och idiomatisk brytning). Deltagarna var 200 spansktalande andraspråkstalare av svenska, 20 modersmålstalare av svenska (kontrollgrupp) och 28 lyssnare med svenska som modersmål. Slutlig förmåga i fonologi och icke-fonologi mättes genom två brytningsbedömningar av lyssnargruppen, en där talarnas faktiska röster användes för att mäta fonologisk förmåga och en där en syntetisk röst användes för att mäta icke-fonologisk förmåga. Studiens resultat visade att det fanns en stark negativ korrelation mellan startålder och slutlig behärskning för både fonologisk och icke-fonologisk förmåga. Korrelationen var starkare för fonologi än för icke-fonologi. Starålder visades även vara den starkaste prediktorn för inföddlik slutlig behärskning, även efter kontroller av andra prediktorer som ålder, vistelsetid i Sverige och grad av andraspråksanvändning (% i förhållande till L1). Sannolikheten att tillägna sig en inföddlik slutlig behärskning var högre ju tidigare startålder talarna hade och endast talare med startålder mellan 1 och 16 uppvisade inföddlikhet i både fonologi och icke-fonologi. Fler talare uppvisade inföddlikhet i icke-fonologi än i fonologi, vilket kan bero på den unika motoriska begränsning tillägnande av fonologi har.