No description available.

No description available.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin. I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt. En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna. Kommunallagens förbud mot enskilt inriktat stöd å andra sidan reglerar ett förbud mot ekonomiska stöd till näringsidkare och omfattar bl.a. stöd på den lokala marknaden. Det har visat sig att fastighetsöverlåtelser spelar en viktig roll för kommuner för att utveckla strategiska anläggningar. Dessutom råder ett kunskapsgap bland landets kommuner om hur enkelt EU:s statsstödsregler kan träffa en lokal fastighetsöverlåtelse. Ett bakomliggande syfte med EU:s statsstödsregler är tillgodose goda konkurrensvillkor och undvika att medlemstaterna framkallar en tävling mellan sig för att understödja olönsamma företag. För att en kommunal fastighetsöverlåtelse ska anses som otillåten enligt kommunallagen fordras att en kommun otillbörligt gynnar motparten genom att exempelvis sälja fastigheten under marknadspris. För att EU:s statsstödsregler ska träffa fastighetsöverlåtelsen fodras att transaktionen påverkar handeln mellan medlemsstaterna, dvs. att samhandelskriteriet är uppfyllt. Det har visat sig flera rättsfall vid kommunala fastighetsöverlåtelser att tröskeln för att samhandelskriteriet ska aktualiseras är mycket låg. Slutsatsen i uppsatsen är att EU-rättens bestämmelser om statligt stöd inte får fullt genomslag i svensk rätt. Det kan till exempel vara fallet när kommunallagens regel om återkrav ska tillämpas i förhållande till EU:s statsstödsregler vid kommunala fastighetsöverlåtelser. Bland annat saknas rättsmedel i svensk rätt för en förfördelad spekulant av en kommunal fastighet och därmed kan lagstiftningsåtgärder på statsstödsrättens område i anses som motiverat.

Denna studie försöker fastställa vilka motiv svenska staten hade med sitt fortsatta ägande i Nordbanken/Nordea under den marknadsliberala regimen som rådde efter finanskrisen på 1990-talet. Studien testar om Gunnar Eliasson och Mats Larssons teori om motiv för statligt bankägande är applicerbar perioden 1991–2013. Genom att granska motioner och propositioner från Moderaterna och Socialdemokraterna perioden 1991–2013 analyseras argumentationen för att försöka urskilja vilka motiv som är mest framträdande för respektive parti och år under den undersökta perioden. Undersökningsresultatet indikerar att statens motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea beror på om staten var socialdemokratiskt styrd eller styrd av Moderaterna. Generellt sett tyder argumentationen på att Socialdemokraterna hade motiv att fortsätta äga Nordbanken/Nordea på obestämd tid, medan Moderaterna inte hade några motiv alls. Undersökningen indikerar att Eliasson och Larssons motiv bakom statligt bankägande är för en stat som ser statligt bankägande som något positivt och att det således finns behov en begreppsapparat om motiv mot statligt ägande.

No description available.

Sedan bolagiseringen av statliga affärsverk och myndigheter har staten börjat äga aktiebolag. Dessa bolag har två styrlogiker, affärsmässighet och demokrati, vilket innebär att de både har ett vinstintresse och ett samhällsintresse. Bolag som har båda dessa egenskaper kallas för hybridorganisationer. På grund av dessa intressen, som anses vara motstridiga, blir en hybridorganisation komplex (Thomasson, 2013). Denna studie studerar således hur hybridisering kan uppfattas i statligt ägda bolag med fokus på bolagets mål och identitet. Studien består av en fallstudie av Lernia AB, ett statligt ägt bolag som är verksamma inom bemanningsbranschen. Till grund för studien ligger material kring hybridisering och statligt ägda bolag men också ekonomistyrning och målstyrning, vilket beskrivs i den teoretiska referensramen i kapitel tre samt kapitel fyra. Primärdata, som presenteras i studiens femte kapitel, samlades in genom intervjuer med fyra av Lernias medarbetare. Dessa har någon form av ansvar och arbetar på olika nivåer i företaget. I sjätte kapitlet analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med empirin. Resultaten från studien, som presenteras i studiens sjunde kapitel, visar på att målen i hybridiserade statligt ägda bolag, präglas av ett samhällsintresse och ett vinstintresse, där det även finns en balans dem emellan. Således styrs bolaget av båda styrlogikerna, vilket kännetecknar hybridorganisationer. Däremot präglas företagets identitet av ett stort samhällsintresse, vilket styr företaget och dess medarbetare i sättet av vara och agera. Denna studie visar också på att vilket mål som de anställda tycker är viktigast varierar utifrån vilken kunskap, position och egenskaper de har, vilket tydligt visar på att organisationen är hybridiserad.

Inledning: Hållbarhetsredovisning är ett verktyg som används för att främja arbetet med hållbarhet. Utifrån denna synvinkel införde den svenska regeringen år 2008 ett ägardirektiv kring hållbarhetsredovisning. Ägardirektivet berör de statligt ägda företagen och innebär att de ska upprätta en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer.   Forskningsfråga: Hur påverkas hållbarhetsredovisningen i statligt ägda företag när frivilligt blir tvång?   Syfte: Studiens syfte är att förklara hur hållbarhetsredovisning påverkas när frivilligt blir tvång. Detta görs genom dominerande teorier inom fältet för frivillig redovisning på ett longitudinellt fall med svenska statligt ägda företag.   Metod: De aspekter som studien ämnar att undersöka har härletts utifrån dominerande inom fältet för frivillig redovisning samt en deduktiv forskningsansats. Studien baseras på hållbarhetsredovisningar och studerar förändringen i antalet rapporterade GRI indikatorer för statligt ägda företag mellan åren 2003, 2007, 2008, 2009 och 2013.   Slutsats: Studien visar att regeringens införande av ägardirektivet på hållbarhetsredovisning har lett till en ökning av mängden hållbarhetsredovisning i statligt ägda företag. Vidare visar studien att de företag som hållbarhetsredovisar minst under frivillighet, har gjort den kraftigaste ökningen av mängden hållbarhetsredovisning under den undersökta perioden / Introduction: Sustainability reporting is a tool for promoting sustainability. From this point of view, the Swedish government introduced a directive for sustainability reporting in 2008. The directive is affecting state-owned companies and involves the establishment of a sustainability report in accordance with the GRI guidelines.   Problem: How is the sustainability report affected in state-owned companies when voluntarily becomes mandatory?   Purpose: The purpose of the study is to explain, how sustainability reporting is affected when voluntarily becomes mandatory. This is done through dominant theories in  the field of voluntary accounting on a longitudinal case with Swedish state-owned companies.   Method: The aspects that the study intends to investigate has been derived from dominant theories in the field of voluntary accounting and a deductive method. The study is based on sustainability reports and studies the change in the number of reported GRI indicators for state-owned companies between 2003, 2007, 2008, 2009 and 2013.   Conclusion: The study shows that the directive has led to an increase in the amount of sustainability reporting in state-owned companies. Furthermore, the study shows that companies reporting sustainability in least extent under voluntariness has made the most significant increase in the amount of sustainability reporting during the surveyed period.

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.

<p>The 1st of January this year the state owned Swedish Luftfartsverket changed their name into the shorter name LFV. The shorter LFV is a more modern version in terms of that the name is a proof of that the classic organisation of the state, Luftfartsverket, with this step</p><p>breaks through boarders and finds new ways. Plans have existed before but since 2005 when Luftfartsverket lost its assignments from the government and become a state owned business corporation, the plans have intensified. Now, also for all the employees, it is</p><p>getting obvious that something is going on in the organisation.</p><p>The purpose of this paper is to see how this newly made change of name and logotype have been recieved and how it has effect the strategic choosen respondents within the organisation LFV. These choosen respondents have thorough knowledge of the organisation of LFV. Some of the questions to these respondents were how they reacted</p><p>from the change and how have they interpret the changes? Or is there actually no change for them?</p><p>Hopefully, the good and valueable values from Luftfartsverket will remain and continue to be connected to the organisation even with the three letters new name.</p><p>A conclusion this paper has come up with is that this step is, within this group of respondents, a very small step indeed with not much of visable signs of the name- and logotype change. Nevertheless, all of the strategic choosen respondents are aware of that this is really a longer process and this is just the start of it. Moreover, all of the respondents sees this step as positive for the organisation of LFV.</p> / <p>Statliga Luftfartsverket bytte 1 januari i år namn till det kortare LFV. Det nya namnet är en förkortning av det förra namnet samtidigt som det är ett bevis på en modernisering och ett bevis på att den klassiska statliga organisationen nu bryter gränser. Sedan januari 2005 då Luftfartsverket tappade sina myndighetsuppdrag och blev ett statligt affärsverk istället för myndighet, har planerna på en bolagisering intensifierats. Lösa planer har funnits länge på en förändring inom organisationen. Sedan regeringen tillsatt en flygplatsutredning om LFV:s framtida flygplatsuppdrag samt att nu namnbytet är gjort börjar LFV:s personal också se att något är på gång.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att se på hur det nyligen gjorda namn- och logotypbytet har mottagits av några strategiskt utvalda informanter. Dessa informanter har en god insyn i organisationen samtidigt som de alla har olika funktioner och avdelningar. Hur har dessa personer i viktiga ställningar inom organisationen tolkat att namn- och logotypbytet skett och hur har deras dagliga arbete ändrats – om det ens har det?</p><p>Med en trebokstavskombination istället för det 15 bokstäver långa ”statliga” namnet tyder mycket på att det kommer att bli lättare att bolagiseras om så blir beslutat. Det statliga och byråkratiskt klingande ”verket” uttalas då inte längre men ändå kan</p><p>förhoppningsvis de goda värdena som trygghet och säkerhet stanna kvar med namnet. Anser informanterna att detta steg som tagits är något positivt eller försvinner en trygghet i och med att LFV än så länge är ett okänt begrepp hos gemene man?</p><p>En slutsats i denna undersökning är att steget som tagits anses vara ett litet, eller till och med ett mycket litet sådant. Samtidigt är samtliga informanter medvetna om att detta bara är början på en längre process som de ser som positiv för LFV.</p>

Det europarättsliga statsstödet utgör en viktig del av konkurrenspolitiken inom Europeiska unionen (EU). Likaså är kontrollen av statsstödet av central betydelse för upprätthållandet av en effektiv konkurrens på den gemensamma marknaden. I takt med EU:s expansion har behovet av en effektiv kontroll ökat. Vid genomförandet av en stödåtgärd ska medlemslandet anmäla åtgärden till kommissionen, under förutsättning att uppställda rekvisit uppfylls enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Vidare erfordras kommissionens godkännande av stödet innan medlemslandet kan verkställa åtgärden. Svårigheter kan dock uppkomma vid avgörandet huruvida en stödåtgärd uppfyller samtliga rekvisit och följaktligen omfattas av anmälningsplikten. I synnerhet kan komplikationer föreligga i de fall åtgärden omfattas av ett indirekt stöd, det vill säga när subventionen sker genom indirekt finansiering i form av exempelvis skatteåtgärder. Problemet är således att flertalet medlemsländer inte anmäler stödet, under antagandet att åtgärden inte omfattas av begreppet statsstöd. I två nyligen beslutade förhandsbesked av kommissionen, blev Fiat i Luxemburg samt Starbucks i Nederländerna föremål för återkrav på grund av genomförandet av stödåtgärder som inte ansågs förenliga med EU:s regler om statsstöd. Det olovliga statsstödet ska således i enlighet med kommissionens beslut återbetalas. De båda målen avser ett indirekt stöd i form av skatteåtgärder där kommissionen inte erhållit någon anmälan och således inte kunnat godkänna stödåtgärden innan den genomfördes. I kommissionens bedömning användes för första gången nya befogenheter avseende informationsinsamling, vilka infördes i samband med en modernisering av det statliga stödet. I uppsatsen redogörs för regleringen av det europarättsliga statsstödet för att undersöka om det krävs en precisering av regelverket, dessutom undersöks hur kommissionens kontroll kan bli mer effektiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatsen i framställningen kommer följaktligen ge förslag på hur medlemsländernas medvetenhet om statsstödsreglerna kan förbättras, så att medlemsländerna på förhand kan erhålla vetskapen om klassificeringen av statsstöd. På det sättet kan kommissionen i ett tidigare skede få information om stödåtgärden, vilket sannolikt leder till en effektivisering avseende kommissionens kontroll ur ett ekonomiskt perspektiv.