Bakgrund: Samtidigt som breda stockholmsbörsen under 2010-talet genomgick en av de längsta tjurmarknaderna i svensk historia blev svenskarnas närvaro på sociala medier såväl utbrett som vardagligt. Det nuvarande kunskapsläget belyser skillnader inom såväl användandet av sociala medier som uppvisandet av relevanta börspsykologiska faktorer mellan kvinnor och män, men också bland olika åldersgrupper. Hur svenska småsparare ställer sig till denna nya informationskanal i sina investeringsbeslut saknas det i mångt och mycket forskning kring. Dessa omständigheter har skapat en kunskapslucka som inte bara är relevant för småspararna, utan även för finansiella aktörer, politiker, och börsbolag. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning de börspsykologiska faktorerna flockbeteende, dispositionseffekten, kognitiv förmåga, och Fear-of-Missing-Out indikeras hos svenska småsparare. Vidare ämnar studien undersöka om det finns någon relation mellan uppvisandet av nämnda faktorer, de demografiska faktorerna kön och ålder, och attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod där primärdata inhämtades från en online-enkät. För att undersöka relationen mellan småspararnas attityd till användandet av sociala medier i investeringsprocessen, de demografiska faktorerna, och de börspsykologiska faktorerna genomfördes en linjär multipel regressionsanalys. Dessutom genomfördes t-tester och one way ANOVA för att undersöka skillnader mellan grupperna. Slutsats: Studien fann en signifikant relation mellan attityden till användandet av sociala medier i investeringsprocessen och fyra av sex förklaringsvariabler; kognitiv förmåga, flockbeteende, kön, och ålder. Regressionen fann en negativ relation mellan attityden till sociala medier som investeringsverktyg och att identifiera sig som kvinna. Även ålder uppvisade en negativ relation. För både flockbeteende och kognitiv förmåga uppvisades en positiv samvariation. Vidare antydde studiens deskriptiva statistik att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer uppvisades av respondenterna, om än till varierande grad. / Background: Simultaneously as the Stockholm Stock Exchange during the 2010’s had one of the longest bull markets in Swedish history the Swedes presence on social media became widespread and common. Differences between the usage of social media, as well as demonstrating relevant biases within behavioural finance, has been studied for the genders and different age groups. However, how Swedish retail investors interact with social media in their investment process has not been studied sufficiently. These circumstances have created a scientific gap that is not only of relevance to retail investors, but also financial intermediates, politicians, and publicly traded companies. Purpose: The purpose of the thesis is to map out to what degree the behavioural finance biases herding, disposition effect, cognitive ability, and Fear-of-Missing-Out are indicated by Swedish retail investors. Furthermore, the study aims to explore if there is any relationship between the mentioned biases, the demographic factors gender and age, and the attitude to using social media in the investment process. Methodology: The study was conducted through a quantitative research method that gathered the primary data through a survey. To explore the relationship between the retail investors attitude towards using social media in the investment process, the demographic factors, and the behavioural finance biases a multiple linear regression analysis was performed. Furthermore, t-tests and one way ANOVA was performed to examine differences between groups. Conclusion: The study found a significant relationship between the attitude towards using social media in the investment process and four out of six independent variables; cognitive ability, herding, gender, and age. The regression found a negative relationship between the attitude towards using social media in the investment process and identifying as a woman. Lastly, the descriptive statistics implied that all four behavioural finance factors were exhibited by the respondents, though to a varying degree.

Bakgrund: De senaste åren har svenska privatpersoner aktiehandel ökat markant. Det låga ränteläget tillsammans med lägre entrébarriärer har resulterat i att ett stadigt inflöde av nya användare har tillkommit till plattformar för aktiehandel. Det är dock ingen lätt uppgift att skapa överavkastning. Föreliggande studie ämnar undersöka om det med hjälp av relativvärdering kan skapas en strategi som konsekvent kan skapa en riskjusterad överavkastning. Studien har valt att fokusera på den nordiska verkstadsindustrin, som historiskt har gett en stabil avkastning och innehåller flera väletablerade företag. Syfte: Studiens syfte är att analysera om man med hjälp av nyckeltalen P/E, EV/EBITDA, P/B, EV/S och förändring av Cash Conversion Cycle kan skapa riskjusterad avkastning på nordiska verkstadsföretag som är högre än jämförelseindex under perioden 2012–2022. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ studie med en deduktiv ansats använts. Ett urval ur Nasdaqs listade industriaktier med rensade från producerande och finansiella företag har använts för att skapa portföljer baserade på P/E, P/B, EV/S, EV/EBITDA och ΔCCC. Totalt 10 portföljer skapades, 5 baserade låga respektive 5 på höga nyckeltal. Portföljerna har sedan ombalanserats årligen, den observerade avkastningen har sedan riskjusterats och satts emot ett jämförelseindex. Resultat: Höga EV/EBITDA-, höga EV/S-, låga EV/EBITDA-, låga EV/EBITDA- och störst negativ ΔCCC-portföljerna presterade överavkastning under den aktuella perioden mellan 2012–2022 för verkstadsföretag i Norden. Portföljen som bestod av höga EV/EBITDA-aktier skapade högst riskjusterad avkastning. Totalt presterade 50% av portföljerna högre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Ingen av de överpresterande portföljerna visade sig vara signifikanta. / Background: In recent years, Swedish private equity trading has increased markedly. The low interest rate in addition to fewer entry barriers have resulted in a steady influx of new users of stock trading platforms. However, creating excess returns is no easy task. This study intends to investigate whether, with the help of relative valuation, a strategy can be created that can consistently create a risk-adjusted excess return. The study has chosen to focus on the Nordic manufacturing companies, which has historically provided a stable return and includes several well-established companies. Purpose: The purpose of the study is to analyze whether the key figures P/E, EV/EBITDA, P/B, EV/S and Changes in Cash Conversion Cycle can create a risk adjusted return on Nordic manufacturing companies that is higher than the comparable stock index during the period 2012–2022. Method: To fulfill the purpose of the study, a quantitative study with a deductive approach has been used. A sample of Nasdaq listed industrial shares cleared of non-producing and financial companies has been used to create portfolios based on P/E, P/B, EV/S, EV/EBITDA and ΔCCC. A total of 10 portfolios were created, 5 based on low and 5 on high key figures. The portfolios have since been rebalanced annually, the observed return has since been risk adjusted and compared against a comparable index. Result: High EV/EBITDA-, high EV/S-, low EV/EBITDA-, low EV/EBITDA- and the largest negative ΔCCC portfolios achieved excess returns during the period between 2012–2022 for manufacturing companies in the Nordic countries. The portfolio consisting of high EV/EBITDA stocks created the highest risk-adjusted return. In total, 50% of the portfolios performed higher risk adjusted return than the benchmark index. None of the overperforming portfolios proved to be significant.