<p><strong><p>Abstract</p><p>Master Thesis in business administration, School of Business and Economics at the Linneaus University, financial control, spring 2010</p><p>Authors:</p>Stefan Hellman and Ewa Warnquist <strong><p>Supervisor:</p>Magnus Willesson <strong><p>Title</p>: Reward systems - a study of public companies’ variable compensation system <strong><p>Background:</p>Our interest of the variable compensation system in public companies was brought by the recent extensive discussions of bonuses in the time of a financial crisis. This has led to that the word bonus has been given a negative connotation and we wanted to find out how the system of variable compensation is structured in the companies at Stockholm Stock Exchange. <strong><p>Problem:</p>How is the variable compensation system structured in public companies? <strong><p>Purpose:</p>The purpose of this paper is to study how the variable compensation in public companies is structured. <strong><p>Method:</p>We use a quantitative method because the annual reports of all companies on the Stockholm Stock Exchange's Large, Mid and Small Cap lists are studied. We begin with hypotheses and various sub-questions to finally be able to answer our main question. <strong><p>Result:</p>Among the companies we have studied there are several differences. In most companies the CEO and other executives receiving some type of variable pay. The variable compensation is usually based on performance and / or a combination of two or more underlying factors. The most common way of receiving the bonus is usually not specified. </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nå överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlägga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering på Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frågor använde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien är som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begränsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för åren 2001-2007. Data över insidertransaktioner samlades in från Finansinspektionens insynsregister för den nämnda tidsramen. Referensramen är relativt bred och utgörs av dels insiderlagstiftningen, grundläggande teorier kring marknaders effektivitet, samt tidigare studier inom insiderforskning. Datamaterialet bearbetades i Excel enligt två egenkonstruerade metoder, vilka användes för att beräkna förekomsten av överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Studien resulterade i att vi ej fann någon generell förekomst av överavkastning för de studerade aktierna, för någon av de två investeringsmetoderna, men att det förekom överavkastning genom att följa ett antal enskilda aktier. Vidare fann vi att Investeringsmetod 2 genererade högre avkastning än Investeringsmetod 1, för en stor del triggerkombinationer. Mer i detalj resulterade låga köptriggers och högre säljtriggers i en högre avkastning än vice versa, vilket visade på att säljtransaktioner var sämre indikatorer än köptransaktioner, vilket även styrktes av tidigare studier. Att vi ej fann någon generell överavkastning för någon av två investeringsmetoderna, både styrktes och motsades av tidigare forskning, vilket medförde svårigheter med att värdera vår studies resultat. Klart var dock att marknaden i vårt undersökta fall kunde anses befinna sig i en förhållandevis hög grad av effektivitet, utan att vara stark, genom att vi ändock fann överavkastning för ett antal enskilda aktier. Det är dock möjligt att den enskilda överavkastningen skulle minska något, om vi hade tagit hänsyn till transaktionskostnader, men detta skulle enbart styrka tesen om att det är svårt att nå överavkastning genom att följa insiders.</p>

<p>Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden. I de fall aktiemarknaden är effektiv finns ingen möjlighet till onormal avkastning. Vår studie omfattar de 39 största företagen noterade på den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 81,5 procent av det totala värdet. Vi kunde i vår undersökning dra slutsatsen att Stockholmsbörsen inte är fullständigt effektiv när ny information offentliggörs.</p>

Abstract Master Thesis in business administration, School of Business and Economics at the Linneaus University, financial control, spring 2010 Authors: Stefan Hellman and Ewa Warnquist Supervisor: Magnus Willesson Title : Reward systems - a study of public companies’ variable compensation system Background: Our interest of the variable compensation system in public companies was brought by the recent extensive discussions of bonuses in the time of a financial crisis. This has led to that the word bonus has been given a negative connotation and we wanted to find out how the system of variable compensation is structured in the companies at Stockholm Stock Exchange. Problem: How is the variable compensation system structured in public companies? Purpose: The purpose of this paper is to study how the variable compensation in public companies is structured. Method: We use a quantitative method because the annual reports of all companies on the Stockholm Stock Exchange's Large, Mid and Small Cap lists are studied. We begin with hypotheses and various sub-questions to finally be able to answer our main question. Result: Among the companies we have studied there are several differences. In most companies the CEO and other executives receiving some type of variable pay. The variable compensation is usually based on performance and / or a combination of two or more underlying factors. The most common way of receiving the bonus is usually not specified.

Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nå överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlägga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering på Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frågor använde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien är som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begränsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för åren 2001-2007. Data över insidertransaktioner samlades in från Finansinspektionens insynsregister för den nämnda tidsramen. Referensramen är relativt bred och utgörs av dels insiderlagstiftningen, grundläggande teorier kring marknaders effektivitet, samt tidigare studier inom insiderforskning. Datamaterialet bearbetades i Excel enligt två egenkonstruerade metoder, vilka användes för att beräkna förekomsten av överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Studien resulterade i att vi ej fann någon generell förekomst av överavkastning för de studerade aktierna, för någon av de två investeringsmetoderna, men att det förekom överavkastning genom att följa ett antal enskilda aktier. Vidare fann vi att Investeringsmetod 2 genererade högre avkastning än Investeringsmetod 1, för en stor del triggerkombinationer. Mer i detalj resulterade låga köptriggers och högre säljtriggers i en högre avkastning än vice versa, vilket visade på att säljtransaktioner var sämre indikatorer än köptransaktioner, vilket även styrktes av tidigare studier. Att vi ej fann någon generell överavkastning för någon av två investeringsmetoderna, både styrktes och motsades av tidigare forskning, vilket medförde svårigheter med att värdera vår studies resultat. Klart var dock att marknaden i vårt undersökta fall kunde anses befinna sig i en förhållandevis hög grad av effektivitet, utan att vara stark, genom att vi ändock fann överavkastning för ett antal enskilda aktier. Det är dock möjligt att den enskilda överavkastningen skulle minska något, om vi hade tagit hänsyn till transaktionskostnader, men detta skulle enbart styrka tesen om att det är svårt att nå överavkastning genom att följa insiders.

Aktiebolagsformen är i dagsläget den klart vanligaste företagsformen på den svenska marknaden. Aktiemarknaden har till uppgift att bland annat bistå med riskkapital för framtida finansiering av expansion och utveckling. En form att bistå bolagen med riskkapital är genom nyemission, vilket är av stor betydelse för förnyande och utveckling av näringslivet samt för en fortsatt god välfärdsutveckling. De olika företagen har alla sin anledning till att vilja utföra nyemission. Med avseende på anledning för nyemission kommer givetvis företagens aktiekurs att förändras olika. Syftet med uppsatsen är att empiriskt testa hur börskursen utvecklar sig vid nyemissionsmeddelande. Den undersökta populationen i studien är de företag som är noterade på den svenska börsen vilket har utfört nyemission mellan åren 2000 och 2004. Märk väl att det som är av intresse i denna undersökning är när företagen flaggar för nyemission och inte då själva nyemissionen utförs vilket normalt brukar ske en tid senare. Marknadens förväntningar om företagens kapacitet att förränta det planerade erhållna riskkapitalet kommer speglas i aktiekurserna då nyemissionen meddelas. Resultaten av undersökningen visar att i de flesta fall leder ett nyemissionsmeddelande till att aktiekurserna sjunker oavsett anledning för nyemission. Enda undantaget är de nyemissioner som utförs med avsikt att förvärva andra företag.

Effektiva marknadshypotesen (EMH) utvecklades av Eugene Fama under 1960- och 1970-talet. Grundtanken var att prisbildningen alltid reflekterar den information som finns tillgänglig för marknaden. Fama skiljde på tre former av effektivitet: svaga, semistarka och starka formen. I denna uppsats studerar vi den semistarka formen av effektivitet, vilken omfattar all offentligt tillgänglig information. Syftet är att undersöka effektiviteten i samband med att ny information tillfaller den svenska aktiemarknaden. I de fall aktiemarknaden är effektiv finns ingen möjlighet till onormal avkastning. Vår studie omfattar de 39 största företagen noterade på den svenska aktiemarknaden, vilket motsvarar 81,5 procent av det totala värdet. Vi kunde i vår undersökning dra slutsatsen att Stockholmsbörsen inte är fullständigt effektiv när ny information offentliggörs.

Svenska privatpersoner har blivit mer aktiva på börsen och därför harallt fler börjat intressera sig för finansiella instrument. I media har vi kunna observera att vid flertalet tillfällen har småsparare sammanlagt förlorat stora summor pengar ofta förenatmed stort risktagande. Problematiken kring stora förluster är, förutom det monetära bortfallet, att återhämtningstiden för kapitalet ökar kraftigt. Ytterligare ett problem försmåspararna är att de rekommendationerna som utfärdas har relativt lågträffsäkerhet och att småspararna inte tar hänsyn till detta. Det finns även en problematik kring tillfället att köpaen aktie, där slutsatsen är att det är svårt att köpa och sälja aktier vid rätt tillfälle även för professionella investerare. Vilket leder till vårt resonemang om att småsparare bör fokusera på sin riskhantering snarare än sin handelsstrategi. Vi menar att en portfölj med lågträffsäkerhet som begränsar sina förluster kan prestera bättre än en strategi med högträffsäkerhet men som misslyckas med att begränsa sina förluster. Är det möjligt för en investerare att få bättre riskjusterad avkastning med den alternativa riskhanteringen jämfört med Markowitz optimala portfölj och en likaviktad portfölj gentemot marknadsindex, vid följandet av analytikers rekommendationer?

Syfte: Att testa hypotesen om effektiva marknader. Denna uppsats avser att undersöka effektiviteten i samband med att ny insiderinformation tillfaller den svenska aktiemarknaden. Metod: Kvantitativ studie som via en deduktiv forskningsansats ska teori pröva effektiva marknadshypotesen. Med en eventstudie som statistisk metod försöka mäta effekterna av en specifik händelse. Genomsnittlig avkastning samt ackumulerande genomsnittlig avkastning beräknas och signifikanstestas utifrån formulerade hypoteser. Teoretisk referensram: Givet syftet för uppsatsen tillämpas effektiva marknadshypotesen för att analysera empiriska resultat. Empiri och resultat: Kvantitativ data har använts i form av avkastningen för 35 börsnoterade bolag under 11 dagar, vilka främst redovisas genom tabeller och grafer. Slutsats: Resultaten påvisar inget samband mellan information om insynshandel och överavkastning på kort sikt. Resultaten från studien tyder på att det inte går att imitera insynspersoners handel och genom detta skapa en överavkastning. Ingen statistisk signifikant överavkastning har kunnat påvisas. Resultaten både styrks och motstrids av tidigare studier, vilket försvårar möjligheten att helt och hållet värdera studiens resultat. Resultaten tyder på att man bör vara försiktiga med att använda insiderhandel som investeringsstrategi, då de inte har kunnat påvisas någon generell överavkastning. / .

Prissättningsteorier och modeller som the capital asset pricing model (CAPM) förutsätter en friktionslös marknad som är hundra procent likvid. Då verkligen inte lever upp till dessa förutsättningar har forskare inom det finansiella området sökt efter förklaringar, utöver marknadsrisk, till tvärsnittsskillnader i aktiers avkastning. Banz (1981) visar att skillnader i avkastning kan förklaras av bolagens börsvärde och att småbolag systematiskt sett överpresterar i förhållande till större. Bolagets storlek i sig kan dock inte antas vara förklaringen till detta faktum, utan snarare okända faktorer korrelerade med storlek. Frågan är inte om småbolag avkastar bättre, utan snarare varför! En vanlig förklaring ligger i skillnader i transaktionskostnader och likviditet mellan stora och små bolag. / Standard Asset Pricing theories and models like the capital asset pricing model (CAPM) assume that markets are frictionless and a hundred percent liquid. Since the market in reality does not live up to these assumptions, scientists within the field of finance have sought for explanations, other than market risk, to cross-sectional differences in stock returns. Banz (1981) shows that differences in stock returns can be explained by the market capitalization of the stock and that small stocks systematically outperform larger ones. However, this fact cannot be contributed to the size of the company itself, but rather to unknown factors correlated with size. The question is not if small cap companies generate higher returns, but rather why! A common explanation lies within the cross-sectional differences in transaction costs and liquidity of small- and large cap stocks.