Sammanfattning Titel: Värdeinvesteringars förmåga att generera överavkastning mot Stockholmsbörsen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Marcus Pålsson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2024 – mars Syfte: Syftet med studierna var att utvärdera utfallet av en egen framtagen värdeinvesteringsstrategi på Stockholmsbörsen mellan åren 2007–2023 och undersöka effekter av olika tidshorisonter med en investering. Metod: Studien bygger på ett kvantitativt metodval där empiriska hypoteser har härletts utifrån forskningsantagandet, att portföljernas avkastning är högre än OMXS GI. Datainsamling har gjorts ifrån Börsdatas databas och sedan strukturerats i Excel. Hela Stockholmsbörsen har utgjort urvalsunderlaget. Fyra portföljer skapades med olika rebalanseringsintervall vars avkastning jämfördes med OMXS GI. Resultat och slutsats: Utfallet från undersökningen visar att avkastningen för samtliga portföljer var signifikant högre än OMXS GI. Utifrån Sharpekvoten och Jensens Alpha var avkastningen även till en lägre förväntad risk. Av portföljerna hade den med en årlig rebalansering högst avkastning. Avkastningen var däremot inte markant högre än de andra portföljerna, vilket innebär att det inte med statistisk säkerhet går att säga att en kortsiktig strategi är att föredra framför och långsiktig. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till debatten om börsens prismekanism genom att bidra med stöd för en värdeinvesteringsstrategi och ifrågasätta några av den effektiva marknadshypotesens grundläggande antaganden. Vidare kan den utformade strategin ses som ett praktiskt bidrag till investerare som söker inspiration till sitt eget sparande. Förslag till fortsatt forskning: En kompletterande studie föreslår som innehåller avnoterade bolag som saknades i dataunderlaget. Vidare föreslår ytterligare forskning om olika investeringshorisonter och de nya versionerna av EMH av Behavioral Finance. Nyckelord: Värdeinvesteringar, Effektiva marknadshypotesen, Investeringsstrategi, Stockholmsbörsen och Rebalansering

Mellan åren 2001-2010 har 41 svenska aktiebolag valt att byta noteringsplats för sina aktier till NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Bytet har skett från de alternativa marknads- och handelsplatserna NASDAQ OMX First North (First North), Nordic Growth Market (NGM) eller Aktietorget. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett värde för företagets aktieägare att företaget byter noteringsplats till Stockholmsbörsen. Detta syfte uppnås genom att undersöka hur listbytet till Stockholmsbörsen påverkar företagets marknadsvärde samt hur handeln i aktien påverkas. Då tidigare svenska studier (på Stockholmsbörsen) inom området är få eller helt saknas så är förhoppningen att denna studie ska ligga till grund som ett första steg för framtida forskning inom området.    Tidigare forskning, främst utförd på de amerikanska marknaderna, visar överlag att företag som byter till en mera välkänd och prestigefylld börslista överavkastar marknadsindex tiden innan bytet för att tiden efter bytet underavkasta marknadsindex. Likviditeten, illustrerad med vedertagna nyckeltal, förbättras överlag enligt tidigare studier.    Denna studie har utförts i form av en kvantitativ eventstudie, där själva listplatsbytet har utgjort det studerade eventet. Studien har inte för avsikt att analysera enskilda bolag utan ska istället ge en bild av hur bolagen som grupp beter sig i samband med listplatsbytet.    Sammantaget visar resultatet från denna studie att studiebolagen överavkastar OMX Stockholm PI med 34,2 % och en grupp av jämförelseföretag (som referensgrupp) med 35,3 % under perioden 250 handelsdagar innan listbytet. Tiden efter listbytet och 250 handelsdagar framåt så underavkastar studieföretagen OMX Stockholm PI med 10,6 % samt jämförelseföretagen med 6,3 %. Majoriteten av studieföretagen erhåller vidare en bättre likviditet i och med listplatsbytet vilket visas genom att de får; en minskad köp- och sälj spread, ett större ”djup” i handeln med bolagets aktier, samt en högre omsättning i relation till bolagets marknadsvärde. / During a ten-year period, between 2001-2010, forty-one Swedish public traded companies have changed their trading location to NASDAQ OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). These changes in trading location have been from the smaller alternative trading platforms such as NASDAQ OMX First North, Nordic Growth Market (NGM) or Aktietorget. The main purpose of this study is to examine if there is a value in the change of trading location for the current shareholders of these companies. The purpose will be achieved by studying how the change in trading location affects the share price and the stock liquidity. Previous researches on the Swedish markets have been few (or non-existent), hence this report also aims to give an introduction to this field and be a first step in further researches on the Swedish market.    Previous reports, mainly conducted on the US market, show that companies that change their trading location to a better-known exchange experience an increase in their share price the period before the change and a decline in their share price the period after the change. The liquidity shows general improvement when comparing the time before the change to the time after the change.    This report has been conducted in the form of a quantitative event-study, where the actual change in trading location represents the event. The aim is not to show how individual stocks are behaving. Instead all stocks are grouped together and the results are supposed to show how this group behaves.    The results from this report show that companies that change trading location to Stockholmsbörsen have an abnormal return of +34.2% in relation to the broad stock index OMX Stockholm PI and +35.3% compared to a group of randomly selected companies during the 250 trading days before the specific day when the change is conducted. The time from the first day of trading at Stockholmsbörsen and 250 trading days forth companies that change trading location experience an abnormal return of -10.6% (index) respectively -6.3% (group of companies).    The majority of companies that changes trading location to Stockholmsbörsen experience better liquidity ratios such as; a narrower bid-ask spread, an increase in the “depth” in the market, an increase in turn-over compared to market capitalisation.

Forskningsproblem: Det har uppmärksammats en ökad oro bland Big 4-byråerna över den tilltagande konkurrensen på revisionsmarknaden och tendensen att bolag väljer att byta revisionsbyrå mer frekvent. Det finns ett behov i att förklara varför bolag väljer att frivilligt byta revisionsbyrå. Syfte: Syftet med studien är att förklara varför bolag frivilligt väljer att byta revisionsbyrå. Metod 15 hypoteser härleds utifrån befintlig forskning och teori inom området för revisionsbyråbyten. Dessa prövas genom en kombinerad enkät- och dokumentstudie av totalt 100 bolag för perioden mellan 2010-2014. Resultat: Av studiens totalt 100 bolag visade det sig att 33 bolag (33 %) bytt revisionsbyrå under perioden mellan 2010-2014. 14 av studiens 15 hypoteser förkastas i hypotesprövningen. Kunskapsbidrag: I den statistiska analysen visas variablerna revisionskostnad, byte av ledning, bristfälligt samarbete och tredje parts påtryckningar bli signifikanta i att förklara ett byte av revisionsbyrå. Endast variabeln bristfälligt samarbete uppvisar dock ett korrekt förutspått samband, där ett ökat bristfälligt samarbete mellan revisor och bolagsledning ökar sannolikheten för ett byte av revisionsbyrå. / Problem: Increased concern regarding an enlarged competition and more frequent audit firm switching behavior has been noticed among the Big 4-audit firms. There is a need to explain why companies voluntarily choose to switch audit firm. Purpose: The aim of the study is to explain why companies voluntarily choose to switch audit firm. Method: 15 hypothesis are derived from existent research and theory in the area of audit firm switching. They are tested through a combined survey- and document study of 100 companies during the period of 2010-2014. Results: The study showed that 33 out of 100 companies (33 %) switched their audit firm during the period of 2010-2014. 14 out of 15 hypothesis are rejected in the study. Contribution: The statistical analysis showed that the variables audit fee, change in management, inadequate working relationship and third party influences are significant in explaining an audit firm switch. However, the only variable to show a correctly predicted relationship is inadequate working relationship, which implicates that an increased inadequate working relationship between the auditor and management leads to an increased probability of an audit firm switch.

Bakgrund: Skatteplanering är ett aktuellt och omdebatterat ämne. I USA har ett Under-sheltering Puzzle kunnat påvisas då vissa företag avstår från att skatteplanera. Vi frågar oss om fenomenet förekommer i Sverige och i så fall varför vissa företag ej skatteplanerar.  Syfte: Studien avser att förklara förekomsten av The Under-sheltering Puzzle i Sverige. Med hjälp av ett företags olika strategier vill vi påvisa fenomenet och förklara omfattningen av börsföretagens skatteplanering.  Metod: En deduktiv ansats genomförs där teorier testas genom hypotesprövning. Teorierna behandlar ett företags olika strategier samt teorin om Upper Echelon. Datan är insamlad mellan åren 2011 och 2015. Slutsatser: Vi kan i studien påvisa att The Under-sheltering Puzzle förekommer i Sverige då vissa grupper av företag tenderar att betala mer skatt än andra. Företagens marknadsstrategi kan anses mest betydelsefull för att förklara varför ett företag väljer eller avstår från att skatteplanera. / Background: Tax sheltering is a subject of debates and a current issue in society. In the USA however, results have demonstrated that some companies exhibit a phenomenon called The Under-sheltering Puzzle and avoid tax sheltering. We raise the question if the phenomenon also is present in Sweden and if that is the case, why some companies avoid taxes.  Purpose: The thesis pertains to explain The Under-sheltering Puzzle in Sweden. By applying theories which cover the different strategies in a company, we intend to proof the existence of the phenomenon and explain the magnitude of tax sheltering in public corporations. Method: A deductive research approach has been used and theories constitutes the basis for our hypotheses. The theories discuss the different strategies in a corporation and the impact of Upper Echelons. The data is collected between the years of 2011 and 2015.  Conclusions: In this thesis we can proof that The Under-sheltering Puzzle is present in Sweden and that some groups of companies tend to pay higher taxes than others. We believe that the market strategy is the most primal factor in explaining why a company choose or avoid tax sheltering.

Problembakgrund & problemdiskussion De flesta investerare vet att de finansiella marknaderna inte alltid fungerar likt vad den effektiva marknadshypotesen (EMH) förespråkar. Genom åren har det uppkommit en rad teorier som påvisar detta och i ett eget försök att undersöka om en effektiv marknad råder ämnar studiens författare att själva identifiera en egen investeringsstrategi för att lyckas uppnå abnormal avkastning på Stockholmsbörsen. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det uppstår abnormal avkastning i aktiekursen för ett bolag när en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport. Vidare, ämnar studien att undersöka om det uppstår abnormal avkastning efter att denna kvartalsrapport presenterats vid en uppföljningsperiod. Problemformuleringar ● Uppstår abnormal avkastning den handelsdag en nytillträdd verkställande direktör presenterar sin första kvartalsrapport på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? ● Uppstår abnormal avkastning efter att en nytillträdd verkställande direktör presenterat sin första kvartalsrapport vid en uppföljningsperiod om 252 handelsdagar på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor? Teori Den tilltänkta investeringsstrategin för studien är beroende av att Resultatmanipulering & Stålbad, Behavioral Finance och Adaptive Market Hypothesis till viss del kan förklara fluktuationer i aktiekursen, medan Efficient Market Hypothesis och Random Walk motsätter sig idén om abnormal avkastning som uppstår till följd av irrationellt beteende. Metod Genom ett deduktivt angreppssätt, objektivistisk verklighetssyn och positivistisk kunskapssyn har författarna upprättat en kvantitativ studie. Det praktiska tillvägagångssättet utgår ifrån en eventstudie mellan perioden 2007–2014, där 136 observationer inhämtats för Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small-Cap listor med avsikt om att upptäcka eventuell abnormal avkastning som beräknas med hjälp av marknadsmodellen. Resultat & Analys Med en signifikansnivå om fem procent kan nollhypotesen förkastas för två av de statistiska testerna, vilket betyder att abnormal avkastning uppstår för Small-Cap bolagen och den aggregerade urvalskategorins uppföljningsperiod.SlutsatsUtifrån studiens resultat är slutsatsen att en neutral monetär position i en aktie är fördelaktig under eventfönstret medan en neutral, alternativt lång, position är gynnsam vid uppföljningsperioden. Nyckelord vd-byte, aktiekursutveckling, kvartalsrapport, eventstudie, Stockholmsbörsen, abnormal avkastning.

Syftet med denna studie är att undersöka om aktiemarknaden reagerar annorlunda vid tillkännagivandet av en ny vd med svenskt respektive utländskt efternamn. Studien undersöker 352 börsnoterade Small Cap, Mid Cap och Large Cap-företag på Nasdaqs OMXS under perioden 2008-2018. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie och t-test. På en 5-% signifikansnivå kan studien statistiskt säkerhetsställa att tillkännagivanden av vd:ar med utländska efternamn leder till en mer negativ abnormal avkastning, jämfört med vd:ar med svenska efternamn.

Författarens syfte med studien är att undersöka om optionsstrategin covered call, kan generera bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Författaren bygger den kvantitativa undersökningen på sekundärdata som inhämtats från flera leverantörer av finansiell datahistorik. Ekonomisk teori som tillämpas är teorin om effektiva marknader, finansiell beteendevetenskap samt prospektteorin. Resultatet påvisar en riskjusterad högre avkastning för covered call-strategin. Adderas uppskattade transaktionskostnader visar resultatet att covered call har lägre standardavvikelse medan avkastningen är densamma som index.

De senaste åren har allmänhetens medvetenhet om miljöarbete och hållbar utveckling samt vilken påverkan företag utgör på en samhällelig nivå, ökat. Nu mer än någonsin har företag press på att uppvisa ett social- och miljömässigt ansvarstagande både från allmänheten och intressenter. Andelen företag som upprättar en hållbarhetsrapport har ökat på sista tiden och svenska företag ligger internationellt sett i framkanten. Tidigare forskning har undersökt om det finns en koppling mellan företag som hållbarhetsredovisar och finansiella företagsfaktorer med varierande resultat. Syftet med denna studie är att undersöka om frivillig hållbarhetsrapportering på svenska börsnoterade företag 2016 kan förklaras genom de fyra företagsfaktorerna, genom att analysera om det föreligger ett statistiskt samband och jämföra dessa mot tidigare studiers resultat. Studien genomförs med en kvantitativ metod och omfattas av företag på Stockholmsbörsen: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Utifrån en deduktiv ansats antas hypoteser som sedan prövas med analyser i statistikprogram. De företagsfaktorer som undersöktes var lönsamhet, skuldsättningsgrad, likviditet och storlek. Insamlad data har hämtats från årsredovisningar för året 2016 från databasen Retriever Business. Studiens resultat visar att det föreligger ett positivt signifikant förhållande mellan storlek och hållbarhetsrapportering samt ett negativt signifikant förhållande mellan likviditet och hållbarhetsrapportering. För faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad hittades inget statistiskt samband.

Denna uppsats undersöker om svenska investerares sentiment påverkas av resultatet i mästerskapsmatcher spelade av herrlandslagen i ishockey och fotboll. Genom att utföra en eventstudie under perioden 1988 till 2018 där den abnorma avkastningen på den svenska börsen observeras efter att en match spelats går det att se hur Sveriges aktiemarknad reagerar på olika resultat. Tidigare forskning på internationell nivå finner samband mellan den inhemska aktiemarknadens utveckling och landslags sportsliga framgång. Studiens utgångspunkt är att marknaden är effektiv på lång sikt men kan uppvisa irrationellt beteende som förklaras av investerares psykologiska fallgropar. Resultaten i uppsatsen går emot tidigare forskning på området, förluster följs av positiv avkastning och vinster av negativ avkastning. Inga resultat i studien är signifikanta vilket leder till att marknadens anses vara rationell och nyttomaximerande i enlighet med effektiva marknadshypotesen. Avsaknaden av signifikanta resultat kan bero på ett flertal olika saker, som exempelvis lågt urval av studerade matcher, låg grad av patriotiska värderingar i Sverige, liten emotionell anknytning till sportevent eller en stor andel utländska investerare.

<p>Bakgrund: 4 av 5 svenskar äger aktier i någon form och det är många som är intresserade av att maximera sin avkastning. Det har lett till att det skrivs mycket i media om olika sätt att få avkastning högre än marknaden. Om det skulle vara möjligt att nå överavkastning är det en indikation på att marknaden inte är effektiv.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det historiskt har gått att nå en överavkastning genom tillämpa momentum- eller motsatstrategin på den svenska aktiemarknaden. Syftet är även att testa om den svenska aktiemarknaden har varit effektiv i svag form.</p><p>Genomförande: Momentumstrategin testades genom att portföljer formades med de tio aktier som har haft högst relativ prisstyrka de senaste sex månaderna. Portföljernas marknadsjusterade avkastning har sedan följts i sex månader. Motsatsstrategin testades genom att vinnarportföljer formades med de tio aktier som har haft högst avkastning de senaste tre åren och förlorarportföljer formades för de med lägst avkastning. Portföljernas marknadsjusterade avkastningar under de kommande tre åren jämfördes sedan med varandra.</p><p>Slutsats: Vi har kommit fram till att det har gått att nå en överavkastning med hjälp av momentumstrategin och att den har fungerat bäst i perioder av stabila uppgångar. Det har däremot inte gått att få överavkastning med hjälp av motsatsstrategin. Vi menar att resultatet beror på att marknaden underreagerar. Därmed kan vi säga att den svenska aktiemarknaden under den undersöka tidsperioden inte har varit effektiv i svag form.</p> / <p>Background: 4 out of 5 Swedes own stocks in some form and many people are interested in maximising their profits. This has led to a lot of publicity in ways to get profits higher than the market. The eventual possibility to receive abnormal returns indicates that the market is inefficient.</p><p>Purpose: The purpose of the study is to investigate if it historically has been possible to receive abnormal returns by implementing momentum- and contrarian strategies on the Swedish stock market. The purpose is also to test if the Swedish stock market has been efficient in weak form.</p><p>Implementation: The momentum strategy was tested by forming portfolios consisting of the ten stocks with the highest relative price strength over the last six months. The portfolio abnormal returns were then followed for the following six months. The contrarian strategy was tested by forming winner portfolios consisting of the ten stocks with the highest abnormal returns over the last three years. Loser portfolios were formed of the ten stocks with the lowest abnormal returns over the last three years. The portfolios abnormal returns were then compared to each other for the following three years.</p><p>Conclusion: We have reached the conclusion that it has been possible to receive abnormal returns by using the momentum strategy. It has been the most successful in periods of steady raises. The contrarian strategy has not generated any excess returns. We believe that reason for the results is that the market under reacts. Therefore we can state that the Swedish stock market not has been efficient in weak form during the examined period.</p>