This thesis questions the connection between Indigenous and immigrant Prairie literature, taking six contemporary texts as a case study. Aboriginal texts include Maria Campbell’s Halfbreed, Beatrice Mosionier’s In Search of April Raintree and Marilyn Dumont’s A Really Good Brown Girl. Immigrant narratives discussed are Hiromi Goto’s Chorus of Mushrooms, Esi Edugyan’s The Second Life of Samuel Tyne, and Madeline Coopsammy’s Prairie Journey. Read alongside one another, these texts demonstrate that Indigenous and immigrant populations do express similar concerns through literature, generally having to do with Canadian multiculturalism. Specifically, this project will discuss bodily and linguistic differences from a white, English-speaking ‘norm,’ home making on the prairies, and story-telling as an alternative indicator of home. This thesis asserts the importance of studying cross-racial literary engagements as they nuance existing discussions of race and space on the prairies and in Canada.

Regardless of its size and scale, space remains space. The project explores the potential of small and intricate spaces to trigger stories and memories. These spaces become places for the mind to evade. As smallness resonates with preciousness, the dimensions of these spaces invite you  to come closer, enter with the eye and the mind and let different scenarios unfold.

Masters of Art / This M.A. mini-thesis seeks to open up the post-apartheid South African biopic as a topic for serious historical scrutiny. While book-length written biographies published in the post-apartheid (and apartheid periods) are the subjects of a now quite extensive historiographical literature, biography on film – including in the form of filmic dramas – has been hitherto entirely ignored. Social history or marginalised lives and not political lives of struggle against apartheid have been the predominant subgenre within this emerging field: with sixteen biopics having been produced in the 2010s. But the field is dominated by white men. This thesis showcases the story-telling gifts of one young coloured film-maker through a meticulously detailed analysis of “visual story-telling” and “visual language” used in his two award-winning gang biopics, Noem My Skollie (2016) and Ellen. Die Stories van Ellen Pakkies (2018). Read in the context of the extended processes of production of these two films in which the central protagonists played a shaping background role, the thesis explores and compares the linear chronological, four-chapter, narrative structure of Noem My Skollie with the architecture of “the parallel narrative” used in the deeply disturbing Ellen. Die Storie van Ellen Pakkies (2018) The thesis is a celebration of the film-making talent of Daryne Joshua.

No description available.

<p>Konkurrensen mellan hotellen har ökat på grund av förändringar i samhället, även kundernas behov och önskemål har förändrats. I dagens samhälle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krävs något extra, något utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen måste hitta nya sätt att differentiera sig på och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumärke som kan ge ett mervärde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell använder sig av storytelling och tema för att bygga upp sitt koncept och varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hotell i Sverige kan använda sig av storytelling och tematisering för att bygga upp varumärket. Syftet är deskriptivt men även till viss del normativt. I studien används en deduktiv metod och ett antal telefonintervjuer har genomförts. Detta för att exemplifiera hur en varumärkesuppbyggande process kan se ut inom storytelling- och temahotell. Studien fokuserar på den interna varumärkesuppbyggande processen. Resultatet i denna studie är inte generaliserbart utan vägledande för hur man kan bygga upp sitt varumärke med hjälp av storytelling och tematisering. Denna studie bidrar med ny fakta inom ett relativt obeforskat område som tema och varumärken. Studien visar att den varumärkesuppbyggande processen skiljer sig mellan varusektorn och tjänstesektorn. Detta eftersom andra delar då blir mer betydelsefulla, detta redovisas i en egen modell i studiens analys. Slutsatserna av studien visar att det är viktigt att vid uppbyggandet av storytelling- och temahotell vara; konsekvent, trovärdig, ha bra och välinformerad personal som kan förmedla storyn och temat samt att det finns en röd tråd genom konceptet. Om hotellen inkluderar dessa delar när de bygger upp sitt varumärke kan detta leda till en minnesvärd upplevelse. Slutsatserna visar även att storytelling och tematisering kan bidra till ett ökat mervärde till gästerna vilket leder till gratis reklam genom word-of-mouth samt skapa ökad uppmärksamhet i media. Det skapar även ökade konkurrensfördelar då det går att differentiera sig från konkurrenterna. Detta bidrar till att ett immateriellt varumärke byggs upp. Avslutningsvis visar studien att storytelling kan vara ett starkare koncept jämfört med tematisering.</p> / <p>Competition in the hotel industry has increased depending on changes of today’s society and of the needs and wants of the hotel guests. Hotels today should compete with something more than just a good service and pricing, since it has become something ordinary. They need to have something special, something extraordinary to attract customers and add to their competitiveness. The purpose of this paper is to investigate how hotels in Sweden can use themes and stories to build their internal brand. In this study a deductive method has been used and telephone interviews have been made which are declared in the empirics. This has been done to exemplify how the internal brand building process may turn out in story-telling hotels and theme hotels. Our conclusions from this study are that the brand building process may be different depending on how companies build their immaterial brand. The difference is due to other parts of the process may become more important, which we also implicate with our brand building model that you will find in our analysis. The study also shows that it is very important for hotels with a theme and story-telling to be credible, have well informed staffs that are able to mediate the story or theme and to be coherent through the whole concept. If the hotel management has all this in mind while building their brand, it will lead to a memorable experience for the guests. It also helps to build an immaterially strong brand. The conclusion is also that the use of story-telling can be seen stronger than a theme. This study contributes with new information about theme and brands which still is a relatively unresearched area.</p>

Konkurrensen mellan hotellen har ökat på grund av förändringar i samhället, även kundernas behov och önskemål har förändrats. I dagens samhälle blir det allt vanligare att hotell inte enbart kan konkurrera med bra service och pris. Det krävs något extra, något utöver det vanliga för att locka kunder och öka konkurrensfördelarna. Hotellen måste hitta nya sätt att differentiera sig på och det har blivit allt viktigare med ett starkt varumärke som kan ge ett mervärde till kunderna. Det har blivit vanligt att hotell använder sig av storytelling och tema för att bygga upp sitt koncept och varumärke. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hotell i Sverige kan använda sig av storytelling och tematisering för att bygga upp varumärket. Syftet är deskriptivt men även till viss del normativt. I studien används en deduktiv metod och ett antal telefonintervjuer har genomförts. Detta för att exemplifiera hur en varumärkesuppbyggande process kan se ut inom storytelling- och temahotell. Studien fokuserar på den interna varumärkesuppbyggande processen. Resultatet i denna studie är inte generaliserbart utan vägledande för hur man kan bygga upp sitt varumärke med hjälp av storytelling och tematisering. Denna studie bidrar med ny fakta inom ett relativt obeforskat område som tema och varumärken. Studien visar att den varumärkesuppbyggande processen skiljer sig mellan varusektorn och tjänstesektorn. Detta eftersom andra delar då blir mer betydelsefulla, detta redovisas i en egen modell i studiens analys. Slutsatserna av studien visar att det är viktigt att vid uppbyggandet av storytelling- och temahotell vara; konsekvent, trovärdig, ha bra och välinformerad personal som kan förmedla storyn och temat samt att det finns en röd tråd genom konceptet. Om hotellen inkluderar dessa delar när de bygger upp sitt varumärke kan detta leda till en minnesvärd upplevelse. Slutsatserna visar även att storytelling och tematisering kan bidra till ett ökat mervärde till gästerna vilket leder till gratis reklam genom word-of-mouth samt skapa ökad uppmärksamhet i media. Det skapar även ökade konkurrensfördelar då det går att differentiera sig från konkurrenterna. Detta bidrar till att ett immateriellt varumärke byggs upp. Avslutningsvis visar studien att storytelling kan vara ett starkare koncept jämfört med tematisering. / Competition in the hotel industry has increased depending on changes of today’s society and of the needs and wants of the hotel guests. Hotels today should compete with something more than just a good service and pricing, since it has become something ordinary. They need to have something special, something extraordinary to attract customers and add to their competitiveness. The purpose of this paper is to investigate how hotels in Sweden can use themes and stories to build their internal brand. In this study a deductive method has been used and telephone interviews have been made which are declared in the empirics. This has been done to exemplify how the internal brand building process may turn out in story-telling hotels and theme hotels. Our conclusions from this study are that the brand building process may be different depending on how companies build their immaterial brand. The difference is due to other parts of the process may become more important, which we also implicate with our brand building model that you will find in our analysis. The study also shows that it is very important for hotels with a theme and story-telling to be credible, have well informed staffs that are able to mediate the story or theme and to be coherent through the whole concept. If the hotel management has all this in mind while building their brand, it will lead to a memorable experience for the guests. It also helps to build an immaterially strong brand. The conclusion is also that the use of story-telling can be seen stronger than a theme. This study contributes with new information about theme and brands which still is a relatively unresearched area.

No description available.

This document outlines the research, development and production of a creative work and accompanying exegesis in partial fulfilment of the requirements for the Master of Communication Studies (MCS) programme. It includes the first draft of a feature film screenplay and an exegesis that explores the research conducted, the theoretical context of the work, and analyses the screenwriting process undertaken. The Bobby Calf (2008) is the first draft of a feature film screenplay that uses a non-classical and non-linear narrative structure to tell the story of its main characters and advance the plot. A psychological drama set in rural New Zealand, The Bobby Calf (2008) was originally inspired by the Janet Frame short story The Reservoir (1963), a story based on a group of youngsters who venture forth to discover the forbidden reservoir; a place their parents had forbid them from going. Set in the outskirts of a small farming settlement, the story is a dark and gothic depiction of rural life and the harshness of reality faced by those brought up in a lifestyle they did not choose. The story focuses on the journey of ADAM (21); both as a young boy in 1988 (called JOHNNY) and as a young adult in 1997, and his mother CATH; a woman whose dreams and aspirations for her son and indeed her own life are slowly slipping away. The story centres on Adam as he grows more uncomfortable with how his life has ended up, and his discovery that the life he has been destined to fulfil is not the one he has chosen. Accompanying the screenplay is an exegesis that explores the research conducted previously on the history of non-classical/non-linear narrative structures and the rationale behind the success and limitations of this now-popular form of storytelling. These types of narrative structures are not a new phenomenon, and as many authors have attested, the basis of this form of storytelling is rooted in the history of screenwriting and film making, and borrows many techniques from theatre and literature.

<p><strong>D</strong>etta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer.</p><p><strong>A</strong>rbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet.</p><p><strong>A</strong>vgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå. Den gamla hälsingegården med sin relativt orörda trädgård har i sig varit en stor inspirationskälla.</p>

Detta examensarbete handlar om hur man utformar installationer som återger platsens historia i en besöksträdgård. Dåtid möter nutid genom gestaltning av historien i tillfälliga trädgårdsinstallationer. Arbetet beskriver en gestaltningsprocess som börjar med studier av platsen. Fakta och inspirationsmaterial har samlats in, bearbetats och resulterat i tolv olika installationsförslag. Stor hänsyn är tagen till beställarens tankar och önskemål. Platsen som jag utgått från under arbetet är en Hälsingegård med anor från 1700-talet. Avgörande i arbetsprocessen har varit att det funnits mycket historia och fakta att tillgå. Den gamla hälsingegården med sin relativt orörda trädgård har i sig varit en stor inspirationskälla.