Titel: Södra Skogsägarna ekonomisk förening - implementering av en ny koncernstrategi - Författare: Matilda Persson och Simone Pettersson Handledare: Arne Söderbom Examinator: Jan-Olof Müller Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomi Seminarium: 2014-05-25 Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva och analysera strategiimplementeringen på Södra utifrån valda aspekter. Detta för att skapa förståelse för hur dessa påverkar och kan påverka implementerings utfall. Problembakgrund: Som skogsföretag befinner sig Södra på en global marknad i ständig utveckling. Internationalisering och globalisering gör att marknaden ständigt växer och konkurrensen ökar. Som en följd av digitalisering och ändrade konsumtionsmönster ställs allt hårdare krav på innovationsförmåga. En förändrad omvärld och behovet att anpassa Södra till nya förutsättningar är vad som drivit företaget till att arbeta fram en ny strategi. Det övergripande målet med strategin är att bli en mer sammanhållen koncern, vilket innebär förändringar i samtliga delar av verksamheten. Frågeställning: Hur påverkar aspekterna kommunikation, delaktighet, organisationsstruktur samt styrmedel implementeringen av Södras nya koncernstrategi? Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studien har en induktiv ansats med empirin som utgångspunkt. Därmed har tolkande utgjort en viktig del i studien. Empirisk data har samlats in genom personliga intervjuer med anställda på olika organisatoriska nivåer inom Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Resultat och reflektioner: Det som tydligt framkommer i studien är att strategiimplementering är en komplex företeelse där aspekterna inte är isolerade utan har en ömsesidig påverkan. Vilken vikt företag lägger på aspekterna antas bero på vilken typ av organisation det gäller och på problematikens omfattning. Vad som tydligt framkommit ur samtliga intervjuer är att prestationsstyrning utgör en central roll på Södra. Vidare visar studien att kommunikation utgör en viktig länk i strategiarbetet. En bra kommunikation skapar förutsättningar för en välinformerad och engagerad organisation. Vår bedömning är att Södra bör förbättra kommunikationen i organisationen, detta för att främja strategiimplementeringen. Nyckelord: strategi, strategiimplementering, aspekter, förändring

<p>Problembakgrund:</p><p>Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen.</p><p>Frågeställning: Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn.</p><p>Metod: Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori.</p><p>Resultat: Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.</p>

Problembakgrund: Trots att det idag är välkänt att implementeringen av strategin är oerhört viktig läggs fortfarande störst fokus vid analysfasen. Då det ej finns vedertagen teori inom ämnet strategiimplementering finns ej en tydlig bild över kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementering. För att belysa implementeringen och få mer förståelse för denna fas anser vi det intressant och nödvändigt att undersöka genomförandefasen. Frågeställning:Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för strategiimplementering inom Länsförsäkringar Halland och Swedbank Telefon- och Internetbank? Syfte:Syftet är att beskriva och förstå kritiska framgångsfaktorer för strategiimplementeringen gällande två företag inom den finansiella sektorn. Metod:Vår studie bygger på kvalitativ datainsamling, valet av kvalitativ ansågs ge en bra förutsättning för att få relevant data i förhållande till frågeställningen. Vi har valt ett induktivt angreppssätt då det inom området strategiimplementering ej finns någon vedertagen teori. Resultat:Inom de undersökta företagen fann vi olika många framgångsfaktorer. Vi fann att en framgångsfaktor ensamt inte skapar en framgångsrik implementering, utan det är kombinationen av framgångsfaktorer som skapar framgång.

<p>I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, från ledningsnivå ner till kontorsnivå. I uppsatsen används en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), där fyra olika kontrollverktyg för en framgångsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk där vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjälpa. Genom att intervjua anställda med olika befattningar och på olika nivåer inom Nordea har vi därefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering präglas av dessa fyra kontrollverktyg. Då vi jämförde svaren från de olika intervjupersonerna kunde vi även undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas på de lägre nivåerna inom företaget, det vill säga om ledningens intentioner har nått hela vägen ner i organisationen. Det huvudsakliga resultatet vi fann när vi undersökte detta var att Nordea i någon grad tillämpar samtliga av de fyra kontrollverktyg som Simons förespråkar för en framgångsrik implementering. Vid användning av dessa kontrollverktyg har Nordea även lyckats möta de utmaningar som är associerade med strategiimplementering. Vidare fann vi att samtliga av de personer vi pratade med uttryckte sig på liknande sätt gällande strategins utformning men att uppfattningen om kontrollsystemen blev något svagare ju längre ner i organisationen vi rörde oss.</p>

I denna uppsats har vi undersökt hur ledningen i Nordea arbetar med att implementera en av organisationens uppsatta strategier, från ledningsnivå ner till kontorsnivå. I uppsatsen används en modell utvecklad av Simons (1994, 1995, 2000), där fyra olika kontrollverktyg för en framgångsrik implementering behandlas. Vidare har vi vidareutvecklat Simons modell till ett ramverk där vi beskriver vilka utmaningar associerade med strategigenomförande dessa kontrollverktyg kan avhjälpa. Genom att intervjua anställda med olika befattningar och på olika nivåer inom Nordea har vi därefter undersökt huruvida Nordeas strategiimplementering präglas av dessa fyra kontrollverktyg. Då vi jämförde svaren från de olika intervjupersonerna kunde vi även undersöka hur ledningens strategiarbete avspeglas på de lägre nivåerna inom företaget, det vill säga om ledningens intentioner har nått hela vägen ner i organisationen. Det huvudsakliga resultatet vi fann när vi undersökte detta var att Nordea i någon grad tillämpar samtliga av de fyra kontrollverktyg som Simons förespråkar för en framgångsrik implementering. Vid användning av dessa kontrollverktyg har Nordea även lyckats möta de utmaningar som är associerade med strategiimplementering. Vidare fann vi att samtliga av de personer vi pratade med uttryckte sig på liknande sätt gällande strategins utformning men att uppfattningen om kontrollsystemen blev något svagare ju längre ner i organisationen vi rörde oss.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gått tillväga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering. Avgränsningar: Vi har i studien avgränsat oss till ett fallföretag vilket innebär att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har även avstått ifrån att fördjupa oss i utvärdering och uppföljning av strategin. Metod: En fallstudie har genomförts på ett IT-företag, där vi har genomfört intervjuer på tre olika nivåer i organisationen. Utifrån den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats. Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen är att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur där företagets olika affärsområden får arbeta självständigt efter målstyrning samt ”empowerment”. Viktiga övergripande faktorer är organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förändring.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur IT-företaget JMB gått tillväga för att implementera sin strategi samt att undersöka vilka faktorer som har varit viktiga för JMB:s strategiimplementering.</p><p>Avgränsningar: Vi har i studien avgränsat oss till ett fallföretag vilket innebär att strategiimplementering och faktorer i andra företag har inte beaktas. Vi har även avstått ifrån att fördjupa oss i utvärdering och uppföljning av strategin.</p><p>Metod: En fallstudie har genomförts på ett IT-företag, där vi har genomfört intervjuer på tre olika nivåer i organisationen. Utifrån den konceptuella modellen har det empiriska och teoretiska materialet analyserats.</p><p>Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen är att JMB implementerar sin strategi genom att arbeta i en decentraliserad organisationsstruktur där företagets olika affärsområden får arbeta självständigt efter målstyrning samt ”empowerment”. Viktiga övergripande faktorer är organisationsstruktur och inflytande, ledarskap, organisationskultur, samt strategisk kontroll och förändring.</p>

Frågeställningar: Hur ser processen ut när Gnesta Kommun implementerar näringslivsprogrammet? Vilka barriärer kan uppstå vid implementeringen av näringslivsprogrammet? Syfte: Syftet är att beskriva strategiimplementering i kommunal verksamhet på lokal nivå för att urskilja förbättringspotential. Metod: Via en kvalitativ forskningsmetodik genomfördes sex semistrukturerade intervjuer utifrån tre olika perspektiv; lednings, verkställande- och företagsperspektiv. Slutsats: Resultatet påvisade en systematisk process med iterativa inslag, som förhöll sig till ett flertal olika nyckelsteg som den tidigare forskningen presenterat. Ett flertal barriärer återfanns som härrörde från en bristfälligt formulerad strategi, som i sin tur medförde en svårbegriplig vision, negativa attityder, bristfälligt engagemang, förtroende och involvering av aktörer. Gnesta kommun bör säkerställa att strategin uppfyller samtliga aktörers behov och därefter upprätta och kommunicera en gemensam vision och målbild i det fortsatta implementeringsarbetet.

Inom tidigare forskning har det lyfts som en utmaning att få hållbarhetsarbetet att genomsyra hela verksamheten. Denna studie angriper detta problem genom att undersöka om och hur styrmedel används inom en svensk storbank för att implementera hållbarhetsstrategier i kärnverksamheten. Simons (1995) teoretiska ramverk “Levers of Control” består av fyra styrsystem; värdebaserade, gränssättande, diagnostiska och interaktiva, som är utgångspunkten för studiens analysmodell. Metoden har varit en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer tillämpats. Resultatet visar att organisationen använder sig av Simons fyra styrsystem till olika grad men att alla styrmedel inte når ut till hela organisationen. Studien bidrar med perspektiv på vilken ordning som styrsystemen tillämpas vid implementeringen där banken endast har mobiliserat två styrsystem vilket kan innebära att hållbarhetsarbetet når ut helt först när systemen befinner sig i balans. Det lyfts även att styrningen är enkelriktad där hållbarhetsarbetet är något anställda ska ta till sig snarare än vara delaktiga i.

Gaseller kallas företag som växer i en enormt snabb takt. Det finns idag ingen allmänt vedertagen definition av vad ett gasellföretag är, men vanligtvis brukar man inom forskningen säga att ett gasellföretag har en säljökning med minst 20 % per år i 2-5 år. Trots att dessa företag endast utgör 2-10 % av alla små och medelstora företag fast de endast utgör en så liten del så utgör det till mer än 40 % av alla nya jobb som skapas på arbetsmarknaden. Problematiken för dessa företag som kallas för gaseller är att en stor del av dessa företag inte har någon längre livscykel. Lika snabbt som de kommer in på marknaden lika snabbt försvinner de igen. Skillnaden mellan företagen är dock stor och vissa lyckas mycket bättre än andra.Just det faktum att vissa gasellföretag lyckas så mycket bättre än andra är en intressant sak att undersöka. I denna studie undersöks om det kan vara så att ett företags strategiska val kan påverka ett gasellföretags möjlighet att utvecklas och förbli ett gasellföretag och i så fall på vilket sätt det kan påverka. Studien tar sin utgångspunkt i Mintzbergs (1993) superstruktur och använder sig även av de tankar och idéer som Markiewicz (2011) har utvecklat angående barriärer som kan tänkas finnas vid ett strategiimplementerande i organisationer.Studiens syfte att undersöka hur ett företags strategival påverkar dess möjlighet att utvecklas och förbli ett gasellföretag har fordrat en kvalitativ metod. Därför bygger det empirska materialet på observationer på det utvalda företaget samt intervjuer med personer på de olika nivåerna i företaget.Uppsatsen visar hur ett speciellt företag som har en brant tillväxtkurva som ett gasellföretag agerar för att på ett så bra sätt som möjligt implementera en strategi som ska göra det möjligt för företaget att förbli ett gasellföretag. Mintzbergs (1993) superstruktur och Markiewicz (2011) fyra barriärer angående strategiimplementering i organisationer har varit det teoretiska stödet i uppsatsen. / Gazelles are companies which have an annual increase in sales of at least 20 %, for a running period of 2 to 5 years. Despite all this these companies only stands for 2-10 % of the entire market of small to medium sized business. Despite this small number they are accounted for more than 40 % of all the new jobs who are created. The problem these companies are experiencing is that their lifecycle are short. As fast as they enter the market they disappear. The differences between the companies are large and some of them succeed better than the others.The fact that some gazelles do better than others is an interesting subject to investigate. This study investigates if a company’s strategic decisions may affect it´s possibilities to evolve into a gazelle company and how it does it. The study has its base in Mintzbergs (1993) superstructure and it uses the thoughts and ideas of Markiewicz (2011) resolving around his implementation barriers.The purpose of this study is to investigate how a company´s strategic choice affects their capability of sustaining the levels required to be called gazelles, this have steered the study in the direction of a qualitative study. That is why the empirical studies are built up from observations and interviews with individuals from different hierarchical levels.This essay shows how a specific gazelle company acts to implement strategies to make sure that they will remain a gazelle. Mintzbergs (1993) superstructure and Markiewicz (2011) four barriers regarding strategy implementation has been the theoretical support in the essay.The essay itself is written in Swedish.