Bakgrund och problemdiskussion: Företag behöver anpassa sig till förändringar i omvärlden för att överleva och för att fortsätta växa. Denna typ av anpassning benämns som strategisk förändring. År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag i Sverige. Nu, sex år senare står branschen inför ytterligare en förändring. Att revisionsverksamheten minskat och att konsultverksamheten inom revisionsbranschen kommit att ta större plats sedan avskaffandet av revisionsplikten kan tydas som en slags förändring, men hur har egentligen The Big Four som dominerar inom revisionsbranschen upplevt denna förändring? Är det en förändring som skett per automatik i samband med lagändringen eller ligger ett strategiskt agerande till grund och kan det således betraktas som att revisionsbyråerna genomgått en strategisk förändring sedan avskaffandet av revisionsplikten? När branschen står inför ytterligare en lagändring 2016 frågas hur The big Fours revisorer förväntar sig att lagändringen kommer påverka byråerna och vilken typ av förändring som revisionsbyråerna kommer genomgå i samband med lagändringen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur The Big Fours revisorer i Sverige upplever att revisions- och konsultverksamheten har påverkats sedan lagändringen 2010 samt hur revisorerna förväntar sig att revisions- och konsultverksamheten kommer påverkas i samband med lagändringen 2016, för att vidare analysera revisorernas upplevelser samt förväntningar för att bidra med kunskap om byråerna har eller kommer genomgå en strategisk förändring i samband med lagändringarna. Metod: Uppsatsen är kvalitativt uppbyggd och en flerfallsstudie har använts. Primär datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var 10auktoriserade revisorer från åtta av The Big Fours kontor. Slutsats: Uppsatsens författare har genom sitt analysarbete dragit slutsatserna att revisionsbyråerna har genomgått strategiska förändringar sedan lagändringen 2010 och att revisionsbyråerna kommer genomgå ytterligare strategiska förändringar i samband med lagändringen 2016. För att behålla sina positioner på marknaden behöver revisionsbyråerna genomgå strategiska förändringar i samband med att omvärlden ständigt förändras. / Background and problem discussion: In 2010, Sweden abolished the audit requirement for small companies. Now six years later, the industry is facing further adjustments. Companies need to adapt to changes in the environment to survive and continue to grow. This type of adjustment is referred to as strategic changes. That the audit activity is decreasing and consulting activities in the auditing industry have come to take more space since the removal of the audit requirement can be interpreted as a kind of change, but how have The Big Four that dominate the auditing profession experienced this change? Is it a change that has taken place automatically in connection with the amendment or is it a strategic action and can it thus be considered that firms have undergone a strategic change since the abolition of the audit requirement? Objective: The purpose of this thesis is to describe how The Big Four’s auditors in Sweden feel that audit and consulting business has been affected since the amendment in 2010, the auditors’ expectations of how auditing and consulting operations will be affected in connection with the amendment 2016, and to further analyse the auditors’ experiences and expectations to contribute knowledge regarding if the agencies have, or will undergo, a strategic change associated with changes in the law. Method: The essay is qualitatively constructed and multiple case study was used. Primary data collection took place through semi-structured interviews. Respondents were ten accountants from eight of the Big Four’s offices. Conclusion: The essay writers have through their analysis concluded that accounting firms have undergone strategic changes since the amendment in 2010 and that accounting firms will undergo further strategic changes in connection with the amendment in 2016. In order to maintain their positions on the market, accounting firms need to undergo strategic changes when the world is changing.

<p>Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. </p><p>Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun. </p><p>Resultat: För att kunna bedriva strategiskt förändringsarbete i en politiskt styrd organisation måste man vara medveten om organisationens särart, nämligen att det är många intressenter inblandade och att organisationens existens bygger på legitimitet och demokrati. Dessa faktorer påverkar förändringsarbetet främst genom att processen kommer att ta tid. Problem som kan uppstå är att organisationen inte är förändringsbenägen p.g.a. traditionellt arbetssätt, bristande extern och intern förankring, bristande engagemang och helhetssyn. Vi ser att det främsta medlet för att överbrygga problemen är förbätrad kommunikation.</p>

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun. Resultat: För att kunna bedriva strategiskt förändringsarbete i en politiskt styrd organisation måste man vara medveten om organisationens särart, nämligen att det är många intressenter inblandade och att organisationens existens bygger på legitimitet och demokrati. Dessa faktorer påverkar förändringsarbetet främst genom att processen kommer att ta tid. Problem som kan uppstå är att organisationen inte är förändringsbenägen p.g.a. traditionellt arbetssätt, bristande extern och intern förankring, bristande engagemang och helhetssyn. Vi ser att det främsta medlet för att överbrygga problemen är förbätrad kommunikation.

Bakgrund och problem: Ett företags konkurrenskraft och överlevnadsförmåga hänger i mångt och mycket ihop med hur väl de kan förändra sig. Som ett verktyg för att hantera en föränderlig omvärld behöver företag därmed kunna förändra sin strategi, både på övergripande och detaljnivå. För att fatta rätt beslut behöver företag tänka på många aspekter, det blir därmed av största vikt för företag att se till vilket beslutsunderlag de använder vid beslut om strategiska förändringar. Som ett led i detta finns det en roll som ekonomistyrningen kan spela för företag när underlaget ska samlas in och användas. Syfte: Denna studies syfte är att öka kunskapen om på vilka grunder företag tar beslut om strategiska förändringar. Detta ska ske genom att redogöra för vilken typ av information som används som beslutsunderlag, samt vilken roll ekonomistyrning har vid, dessa beslut. Metod: Som forskningsmetod har en fallstudie med ett huvudföretag, Visma SPCS, valts. Utöver fallföretaget finns även två stycken referensföretag medverkande, i form av IKEA Kalmar samt ett anonymt företag, benämnt som Företag C. De intervjuer som hålls med företagen är av semi-strukturerad art, via antingen direkta intervjuer eller via telefon. Slutsats: Det som företagen anser vara viktigast när beslut om strategisk förändring ska fattas är att företaget har rätt historisk information för att kunna skapa sig en förståelse om företagets framtid, där olika information är olika viktig vid olika situationer. Allt som sker ska också vara med ett fokus mot företagets kunder, vilket påverkar vilket underlag som företagen lägger vikt vid. Ekonomistyrningen kan sägas spela en roll i att den ger underlag till företagen, baserat på vad företaget presterar, men att de även kan involvera sina medarbetare och använda ekonomistyrningen mer interaktivt. / Background and problem: A company’s competitiveness and survivability is in many ways connected to their ability to change. As a tool to handle an ever-changing world, companies needs to be able to change their business strategy, both overall and on detail level. To be able to make the right decisions, companies needs to consider many aspects, it will therefore be of most importance that companies look at which basis of decisions they use in times of strategic strategic change. As a part in this, a company’s management control system could play a part in the way that this information is gathered and used. Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge about the reasons that companies make strategic changes, by explaining what kind of information companies use when they decide on strategic change, as well as the part that the company’s management control system plays in these situations.  Method: As research method a case study was chosen, with one main case in Visma SPCS, as well as two other cases in IKEA Kalmar and the anonymous Företag C. The interviews are semi structured, via either telephone or in person. Conclusion: The thing that these companies think is most important when making decisions about strategic change is that the have an understanding about their situation and their future. Everything that the companies do should be with focus on their customers, and that affects the information they use when making these strategic decisions. Their management control system both plays a part as feedback, to see how the company’s performing, as well as involving the employees in the company’s strategic work.

Bakgrund: Covid-19 har lett till förödande konsekvenser på individer, samhällen och organisationer. Nya konsumentbeteenden har trätt fram vilket utmanat detaljhandeln att agera och reagera som svar till påträffade marknadsförändringar. Därmed har företag inom detaljhandeln behövt förändra sitt strategiska arbete för att fortsätta vara konkurrenskraftiga men även för att anpassa sig till nya förutsättningar som uppstått. Det så kallade “nya normala” har präglat samhället vilket skapar möjligheter och svårigheter för detaljhandelsbolag att fortsätta bedriva verksamheten och förbli lönsamma. Med anledning av detta är strategisk förändring i en pågående pandemi ett intressant och aktuellt ämne att studera då det även råder avsaknad av vetenskaplig forskning inom detta område.   Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur detaljhandelsbolag har förändrat sin strategi under pandemin och om dessa strategiska förändringar anses vara framgångsrika eller inte.  Metod: Denna kvalitativa uppsats tar avstamp i ett fenomenologiskt perspektiv i kombination med en abduktiv ansats. Den insamlade empirin baseras på semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sex olika fallföretag inom detaljhandeln. Respondenterna har valts utifrån tre olika urval; målstyrt-, bekvämlighets- samt snöbollsurval.    Slutsats: I slutsatsen fastställs att de strategiska förändringarna i detaljhandelsbolag genomsyrats av ökad e-handel och fallföretagen har även lagt stor vikt på att skifta fokus till en säker butiksverksamhet. Vidare konstateras att ett förändrat konsumentbeteende och digitalisering har varit de mest förekommande omvärldsfaktorerna som, bortsett från covid-19, bidragit till de strategiska förändringarna. Hur framgångsrika dessa förändringar anses grundas slutligen i det faktum att fallföretagen lyckats genomföra de strategiska förändringarna som i sin tur minimerat de negativa konsekvenserna till följd av pandemin. / Background: Covid-19 has resulted in devastating consequences for individuals, societies and organizations. A new form of consumer behavior has emerged which has challenged retail companies to act and react to these new changes. Hence, retail companies have been required to change their strategy to stay competitive and adapt to the new circumstances. A “new normal” has imprinted the society which, therefore, creates both opportunities and difficulties in the continuation of conducting business and generating profitability in retail companies. Examining strategic changes as a result of Covid-19 then becomes a relevant and interesting subject due to the lack of scientific research within this field.  Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of what strategic changes retail companies have conducted during the pandemic and whether or not these changes have been successful.  Methodology: This qualitative study is based on a phenomenological perspective with an abductive approach. The collection of empirical data was conducted through semi-structured interviews with seven different managers from six different retail companies. The respondents were selected based on three different selection methods which are goal-oriented-, convenience- and a snowball method.  Conclusion: In the conclusion, it is determined that the strategic changes in retail companies are characterized by an increase in e-commerce as well as a focus on conducting a safe in-store environment. Further, it is stated that the most common exogenous factors, besides Covid-19, contributing to strategic change in the retail companies are changed consumer behavior and increased digitization. Whether these changes are successful or not is being determined by the completion of the implementation of these changes as well as mitigating the negative effects caused by the pandemic.

Circular economy (CE) is today gaining a lot of attention, which means to improve resource efficiency through reusing, recycling, and reducing (3R). Increased CE is one step towards improved sustainable development. The aim in this study is to explain how circular economy can pursue sustainable development, by business model innovation. A qualitative study including a market analysis has been performed with 28 semi structured interviews. The context studied was the Swedish stone material industry (SSMI) through NCC and its division Industry, as case company. The participants were employees selected from the case company, competitors, customers, ordering parties, and independent actors.    The study highlights both barriers and opportunities for improving 3R’s on the SSMI. Strict regulations are seen as a strong obstacle whereas reduced climate impact is a great possibility. To contribute successfully to circular economy, a shift towards circular business models (CBM) is needed. Such strategical transformation can be accomplished through business model innovation, which this study shows difficult. A CBM is presented to the case company with for instance customer co-creation and developing new partnerships included. Shaping take-back services are also recommended to be implemented in the CBM. A conclusion is that business models and strategy interrelate, and both concepts are affected by regulations. This imply both positive and negative consequences of the market development, concerning circular economy. Lastly, a conclusion is that the triple bottom line mindset must be improved in the industry to pursue sustainable development. / Cirkulär ekonomi (CE) får idag mycket uppmärksamhet, och det innefattar ökande resurseffektivitet genom återanvändning, återvinning och reducering (3R). Ökning av CE är ett steg i ökad hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att förklara hur cirkulär ekonomi kan främja hållbar utveckling, genom affärsmodellsinnovation. En kvalitativ studie har utförts genom en marknadsanalys med 28 semistrukturerade intervjuer. Det studerade sammanhanget var den svenska stenmaterialindustrin (SSMI) och fallföretaget har varit NCC och deras avdelning Industry. Deltagarna var utvalda anställda från fallföretaget, konkurrenter, kunder, beställare och oberoende aktörer.  Studien belyser både hinder och möjligheter för att öka de 3R’n på SSMI. Strikta regler visar sig vara ett starkt hinder medan reducerad klimatpåverkan är en stor möjlighet. För att framgångsrikt bidra till cirkulär ekonomi behövs ett skifte mot en cirkulär affärsmodell (CBM). Sådan strategisk förändring kan åstadkommas genom affärsmodellsinnovation vilket i denna studie har visats sig vara svårt. En CBM presenters till fallföretaget innehållande bland annat samskapande med kund och utveckling av nya partnerskap. Utformande av återtagstjänster är också rekommenderat för implementation i CBM. En slutsats är att affärsmodeller och strategi interagerar och båda koncepten påverkas av regleringar. Det kan medföra både positiva och negativa konsekvenser på marknadsutveckling beträffande cirkulär ekonomi. Slutligen så är en slutsats också att triple bottom line mindset måste förbättras i branschen för att främja hållbar utveckling.