This thesis aims to explore the nature of emotion work within the context of care occurring in adult stroke survivors (18-59) and their carers situated at home in Nakhon Sawan Province, Thailand. It also investigates how their roles were constructed after the stroke event. An ethnomethodological approach facilitated the understanding of the sense-making processes in daily routines. Data collection was comprised of semi-structured interviews and observations which were gathered from a sample of twelve pairs of stroke survivors and carers, 24 participants in all, over a period of three months. Data were analysed by a thematic analysis approach. Stroke survivors’ belief about the cause of stroke and its effects on their attitude towards themselves and carers, and carers’ accounting for their care of stroke survivors emerged as two overarching themes derived from the interview data. The first theme illustrates that stroke survivors described difficult experiences during the first six months post stroke as the turning point of their lives. They searched their life experiences to create their current status within society. A self-evaluation of their health created a positive or negative attitude towards themselves, which affected their emotions in everyday living. In all cases the stroke survivors’ appreciation of carers’ help was significant. For carers, family relationships and expectations influenced their sense of responsibility and expectations. The feeling of gratitude, the morality of Buddhist values and a sense of duty were their underlying reasons for taking the caring role. Carers’ expectations of stroke survivors’ ability to perform routine activities were influential in managing their own feelings and actions in everyday life. The influence of neighbours reinforced carers’ ideas of moral standards of caring for stroke survivors. Emotion management is the third theme. Emotion work is involved in stroke survivors’ and carers’ everyday affairs which helped to keep their current life situations in balance and assist them in continuing to live as normal. Their life experiences and specific feeling rules (the feeling of gratitude and the sense of responsibility) govern the achievement of their emotion work. A differentiation between male and female roles also influenced their emotion work. Stroke survivors and carers presented how emotion work served to maintain their interpersonal relationship and to minimise difficult conditions in ordinary living. A conceptual framework of the process of emotion work is presented to facilitate understanding of how they engage in and accomplish emotion work during caring interactions. Emotion work emerges as a means to show their gratitude to each other and represents one of several ways to fulfil their Buddhist beliefs in the law of karma. They exchange emotion work for the values of caring and gratitude. These findings will be beneficial to stroke survivors and carers for dealing effectively with emotional problems in day-to-day life. Community nurses and other health professionals will gain a deeper knowledge of emotion work in order to assist them in providing holistic care for stroke survivors and carers. The findings will also be of interest to health policy makers to enable them to organise information and home-healthcare activities in future stroke care and health promotion strategies in rural communities in Thailand and elsewhere.

Stroke är en vanlig orsak till att människor drabbas av afasi. Att drabbas av afasi innebär en stor påverkan på det psykiska måendet och det är vanligt att personer med afasi isoleras från omvärlden. Eftersom personer med afasi har svårigheter att själva uttrycka sin vilja är det viktigt att som sjuksköterska ha en insikt i hur de upplever sin situation. Syftet med studien är därför att belysa personers upplevelse av att leva med afasi till följd utav en stroke. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Systematiska sökningar utfördes i tre databaser vilket genererade tio vetenskapliga artiklar som var relevanta för syftet. Resultatet presenterades i två huvudkategorier: förändrat levnadssätt och förändrade sociala relationer. I resultatet beskrivs det att personer med afasi värdesatte att känna sig självständiga och delaktiga. De uppskattade även att engagera sig i olika typer av aktiviteter och känna tillhörighet till andra personer med afasi. Det uppmärksammades dock att personerna med afasi ofta upplevde att människor i deras omgivning var oförstående gällande deras kommunikationssvårigheter vilket orsakade en känsla av exkludering. En ytterligare ökad kunskap om upplevelsen av att leva med afasi kan bidra till en förbättrad vård för personer som drabbats av afasi till följd av en stroke. / Stroke is a common cause of people suffering from aphasia. Suffering from aphasia has a major impact on the mental well-being and it is common for persons with aphasia to get isolated from the rest of the world. It is important that nurses has knowlegde about how people with aphasia experience their own sitaution, since they have difficulty expressing it themselves. The aim of this study was to highlight the experience of living with aphasia as a result of a stroke. The study was conducted as a general litterature study. A systematic research was made, which generated ten articles relevant to the study. The result was presented in two categories: a changed way of living and changed social relationships. The result describes that people with aphasia valued the feeling of being independent and involved in things. They also appreciated to engage in different types of activities and having a sense of belonging together with other people suffering from aphasia. However, it was noticed that people with aphasia often experienced that other people were uncomprehending concerning their communication difficulties which caused a feeling of exclusion. Further research of the experience of living with aphasia can contribute to an improved care for people suffering from aphasia due to a stroke.

Stroke har visat sig öka bland yngre individer. Cirka 1 av 5 som insjuknar är under 65 år vilket i studien beskrivs som unga eller unga vuxna. En del som insjuknar drabbas av kvarvarande symtom som kan innefatta fysiska och/eller kognitiva symtom vilka kan påverka upplevelsen av hälsa, förändra livsvärlden, leda till förlust av sammanhang och skapa lidande. Det framkommer att vården för yngre strokedrabbade inte är anpassad efter den livssituation och de behov som många yngre har. Sjuksköterskan har en viktig roll i detta och ska vårda med livsvärlden som grund. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vuxna i åldrarna 18-64 år erfar livet efter en stroke. Vald metod var allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har utgjort resultatet som resulterade i två huvudkategorier; den levda kroppen som förändrad och medvetenhet om livets ändlighet med flera underkategorier. Resultatet visade att de yngres dagliga liv påverkades utav de kvarvarande symtomen som medföljde stroke och begränsade framförallt deltagande i aktiviteter. De yngre upplevde en rädsla för hur framtiden kommer att påverkas, och vikten av stöd efter insjuknande för att dela upplevelser för att hantera den nya situationen. De yngre upplevde en ökad medvetenhet och reflektion kring den egna dödligheten och reflekterade över den tidigare för givet tagna vardagen. Resultatet visade att yngre beskriver ett liv före och ett efter stroke och att identiteten förändras och/eller förloras till följd av sjukdom. Resultatet önskar kunna bidra till att anpassa vården för de yngre utefter deras livssituation och unika behov.

The main goal of this dissertation is to design and to calculate chosen parts of a crab of a foundry travelling crane according to assigned parameters. The foundry crane provides transport of a casting ladle, which is hanged with a girder on a double hook of the main stroke. Except the main travel, the crane crab includes more an auxiliary stroke. The whole work is divided to two parts. The first part (calculating) is aimed mainly to calculation of both strokes and a travel. The second one (drawing) contains a drawing of the crane crab and drawings of a rope drum of the main stroke.

Seventy percent of stroke survivors experience loss of upper limb function after stroke and rehabilitative therapy is the only option to reduce impairments. However, uncertainty remains as to the optimal dose of therapy that should be prescribed. It has been suggested to report multiple parameters of dose, to increase standardization within the field, and to gain a better understanding of the dose-response relationship. This study investigated the automatic quantification of multiple dose parameters in a rat model of ischemic stroke, with rehabilitation paradigms whereby rats repeatedly grasp for food pellets to train their forelimb function. Starting 7 days post-stroke, groups of rats received 4, 8, or 12 rehabilitative training sessions for 10 days, practicing either high-quality (precision practice) or less skilled (mass practice) reaching movements. Pellet consumption was measured after each session and various metrics were analyzed using deep learning-based software (DeepLabCut, DLC) to represent parameters of dose intensity (number of reaches, paw path length) and session density (time on task). Functional outcome was assessed with the Montoya staircase task. Computer algorithms were validated against human analysis, demonstrating reach detection accuracy and reliability >80%. Interestingly, the number of training sessions did not alter the accumulated movement practice across rehabilitation, in either task. However, the number of sessions inversely affected training intensity, resulting in more forelimb use per session in rats with 4 sessions compared to 12 sessions. We found strong positive correlations between the number of reaches, time on task, paw path length, and pellets consumed in the precision practice, but only between reaches and pellets consumed in mass practice. This work demonstrates the quantification of multiple dose parameters using deep learning software and shows subtle differences between the two commonly used forelimb training tasks. Moreover, our data suggest that rehabilitative training at a frequency that is too high may negatively impact performance per session.

Philosophiae Doctor - PhD / Return-to-work (RTW) after an injury or illness is influenced by physical, psychological and social factors. Therefore, a need exists to develop a contextualized multi-perspective and objective measure for the assessment of return-to-work among stroke survivors. This current study comprised three phases, with each phase intended to address various objectives in the process of developing and validating a psychometrically sound measure, to assess return-to-work in stroke survivors. In the first phase, qualitative data collection methods were employed with various stakeholders and key informants, to finalise the conceptualisation, scale construction, and domain identification of the intended instrument. In-depth interviews were conducted with stroke survivors, their caregivers, employers and rehabilitation professionals. The data generated were analysed using the Atlasti.version 7. The results were used to construct the instrument.

Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom som resulterar i varierande fysiska och psykiskakomplikationer. En tredjedel av alla som har överlevt en stroke drabbas av depression. Ofta gårdenna typ av depression obemärkt och obehandlat vilket påverkar individens återhämtning ochrehabilitering. Depressiva symtom kan dock identifieras om sjuksköterskan besitter kunskap inomområdet. Sjuksköterskans kunskap om erfarenheter av depression efter stroke (PSD) möjliggörsnabbare identifiering och är av stor vikt för en effektiv behandling. Syftet: Syftet var att belysaerfarenheterna av depressionen efter stroke. Metod: En systematisk litteraturöversikt sombegrundades i nio kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Tematisk analys utfördes avartiklarna. Resultat: De personliga erfarenheterna av depression efter stroke rubricerades underfyra teman: nedsatta fysiska funktioner och ihållande trötthet, känsla av isolering och ensamhet,kognitiva utmaningar och negativa känslor samt en förändrad självbild och identitet. Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit till en fördjupad förståelse för erfarenheter av depressionefter stroke och identifierat viktiga teman som kan vägleda omvårdnadspraxis och ökasjuksköterskans kunskap inom området. Denna litteraturöversikt har även förstärkt övertygelsen om vikten av att inkludera patienters erfarenheter i forskningen och vården. / Background: Stroke is a serious illness that results in a variety of physical and psychologicalcomplications. One third of stroke survivors suffer from depression. Often this type ofdepression goes unnoticed and untreated, affecting the individual's recovery and rehabilitation.However, depressive symptoms can be identified if the nurse has knowledge in this area. Thenurse's knowledge of the experiences of post-stroke depression enables faster identification andis of great importance for effective treatment. Aim: The aim was to highlight the experiences ofpost-stroke depression. Method: A systematic literature review that considered nine originalqualitative and quantitative articles. Thematic analysis was performed on the articles. Results: The personal experiences of post-stroke depression were categorized under four themes:impaired physical functions and persistent fatigue, feelings of isolation and loneliness, cognitivechallenges and negative emotions, and altered self-image and identity. Conclusion: This literaturereview has contributed to a deeper understanding of the experiences of post-stroke depressionand identified important themes that can guide nursing practice and increase nurses' knowledge in this area. This literature review has also reinforced our belief in the importance of including patients experiences in research and care.

Bakgrund: Post-strokedepression förekommer hos 33–40% av alla individer som drabbas av stroke och är ofta svår att diagnostisera. Depression som en vanlig konsekvens av en stroke kan vara svårt att upptäcka och går lätt obemärkt förbi. Sjuksköterskans kompetens inom detta område spelar en viktig roll för en snabbare identifiering av potentiell depression och är av avgörande betydelse för en effektiv behandling.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av post-strokedepression. Metod: För att uppnå detta mål genomförde författaren en litteraturöversikt av originalartiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades tematiskt för att extrahera eventuella centrala teman. Sökbegrepp och sökstrategi utformades enligt riktlinjer och format från kurslitteraturen. Noggranna urvalsförfaranden och kvalitetskontroller säkerställer att de erhållna metoderna följs. Tematisk analys baserades på Fribergs fyra steg.  Resultat: Patienternas upplevelser av post-strokedepression sammanställdes under fyra teman: fysisk begränsning, otillräcklighet och värdelöshet, social och emotionell isolering, rädsla och tacksamhet.  Slutsats: Depression är en vanlig följd av stroke hos vuxna patienter, och det påverkar ofta både deras psykologiska och fysiologiska välmående. För att minska risken för depression är det viktigt att sjuksköterskor tar hänsyn till och uppmärksammar de erfarenheter som strokepatienter genomgår. / Background: Poststroke depression occurs in 33–40% of all stroke victims and is often difficult to detect. The depression that is a common consequence of stroke is difficult to detect and easy to miss. Thenurse's level of knowledge in the field provides a faster identification of possible depression and is ofgreat importance for effective treatment. Aim: The aim was to describe patients' experiences of post-stroke depression. Method: To achieve this goal, the author conducted a literature review of original articles from the databases CINAHL and PubMed. Both qualitative and quantitative articles are analyzed thematically to extract possible themes. The search engine and search logic are performed according to the course literature and format. Careful selection procedures and quality controls ensure that the methods obtained areadhered to. The themes is based on Friberg's four steps. Results: The patients' experiences of post-stroke depression were compiled under four themes: physical limitation, Inadequacy and worthlessness, social and emotional isolation, fear and gratitude. Conclusion: Depression is a common consequence of stroke in adult patients, and it often affects boththeir psychological and physiological well-being. In order to reduce the risk of depression, it is important that nurses take into account and pay attention to the experiences that stroke patients gothrough.

Bakgrund: Stroke är en cerebrovaskulär sjukdom som kan resultera i omfattande neurologiska skador och därtill en hög grad av mortalitet. Fysisk aktivitet och träning har visat sig vara viktig vid den akuta samt subakuta behandlingen av stroke. Det vetenskapliga stödet för träning vid stroke i ett senare skede är inte fullt efterforskat. Syfte:  Syftet med studien var att undersöka och sammanställa kunskapsläget över huruvida gång-, aerob- och muskelstärkande träning påverkar gångförmågan hos personer med stroke tre år eller mer efter insjuknande. Metod: Arbetet är en systematisk kritisk litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl via blocksökning samt Pedro med sökorden ”chronic stroke” and ”exercise”, vilket efter granskning resulterade i 10 studier. De parametrar som analyserades var gångförmåga.  Resultat: Gång-, aerob- och muskelstärkande träning har visat sig ha positiv signifikant effekt på gångförmåga där underlaget bedöms ha måttlig tillförlitlighet.  Konklusion: Det vetenskapliga stödet för gång- aerob- och muskelstärkande träning avseende gångförmåga 3 år eller mera efter insjuknande bedöms ha måttlig tillförlighet och är signifikant. Författargruppen bedömer att mer forskning på strokepatienter i ett senare skede gällande fysisk träning behövs.

No description available.