Inledning: Stroke är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. I Sverige drabbas omkring 25 000 personer varje år av stroke. Ett förekommande problem är att patienter inte når sjukhuset tillräckligt snabbt för att diagnostiseras och behandlas inom det smala terapeutiska fönstret, vilket leder till dödlighet, långvariga funktionshinder och behandlingskomplikationer. En mobil strokeenhet är en specialdesignad ambulans med en mobil datortomograf och utrustning avsedd för undersökningar, diagnos och behandling av stroke redan på händelseplatsen. Syfte: Att undersöka användningen av mobil strokeenhet för diagnostik och behandling av strokepatienter i akutvården. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt där 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl valdes ut för kvalitetsgranskning och analys. Resultat: Användningen av mobil strokeenhet minskar tiden från symtomdebut till behandling och ökar tillgång till trombolysbehandling inom den gyllene timmen. En mobil strokeenhet bemannas av olika yrkeskategorier, vanligtvis av neurolog, ambulanssjukvårdare och röntgensjuksköterska. Granskning av bilder utförs av personal på händelseplatsen eller via telemedicin. Slutsats: Ytterligare forskning inom området behövs. Användning av mobila strokeenheter kan vara fördelaktigt för patienter och samhället.

Bakgrund: Stroke är en allvarlig hälso-tillstånd som orsakas av syrebrist i hjärnan på grund av antingen blödningar eller blodproppar. Varje år drabbas 25 000 till 30 000 personer i Sverige av stroke, vilket gör det till den tredje vanligaste dödsorsaken i landet. Många patienter som har drabbats av stroke upplever olika grader av funktionsnedsättningar. Eftersom det är en vanligt förekommande sjukdom kommer vi inom vår framtida yrkesroll inom vården att möta många patienter med stroke. Vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, har ofta kontakt med dessa patienter. Det är därför nödvändigt att ha kunskap om patienternas upplevelse av de insatser som ges för att främja ytterligare förbättring och snabb återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke. Metod: En systematisk sökning gjordes i tre vetenskapliga databaser och gav åtta referentgranskade kvalitativa artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna. De utvalda studierna analyserades med ett induktivt tillvägagångssätt, med fokus på att identifiera gemensamma teman och mönster över data. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: Vårdpersonalens betydelse vid rehabilitering, miljöns betydelse vid rehabilitering och betydelsen av motivation och delaktighet i rehabiliteringen. Patienterna lyfte fram vikten av stödjande vårdpersonal och miljö samt skräddarsydda insatser och aktivt engagemang i rehabiliteringsprocessen. Kvaliteten på relationen mellan patienter och vårdpersonal framstod som en avgörande faktor, där tillit, empati och tydlig kommunikation var avgörande för att främja en positiv rehabiliteringsupplevelse. Motivation identifierades som en nyckelfaktor som påverkade patienters engagemang och följsamhet till rehabiliteringsprogram. Framsteg, stöd från vårdpersonal och familj och tydliga, uppnåeliga mål visade sig öka motivationen, medan bakslag, brist på stöd och oklara mål kunde leda till frustration och oenighet. Patienterna rapporterade dock att de upplevde bristande patientcentrerad vård, otillräcklig information om sitt tillstånd och rehabiliteringsprocess och begränsat deltagande i beslutsfattande. Dessa faktorer bidrog till känslor av frustration, förlust av hopp och minskad motivation, vilket underströk behovet av ett mer individualiserat, patientcentrerat tillvägagångssätt för strokerehabilitering. Slutsats: Resultaten från denna litteraturöversikt understryker vikten av att ta hänsyn till patienternas unika behov, preferenser och hemmiljö vid utformning och leverans av rehabiliteringstjänster Genom att främja stödjande samarbetsrelationer, tillhandahålla tydlig information och aktivt involvera patienter i målsättning och beslutsfattande kan vårdpersonal främja motivation, engagemang och kan bidra till bättre rehabiliteringsresultat för strokeöverlevare. / Background: Stroke is a serious health condition caused by a lack of oxygen in the brain due to either bleeding or blood clots. Each year, 25,000 to 30,000 people in Sweden suffer from a stroke, making it the third most common cause of death in the country. Many patients who have had a stroke experience various degrees of disability. Since it is a common condition, we will encounter many stroke patients in our future roles within healthcare. Healthcare professionals, including nurses, often interact with these patients. Therefore, it is essential to have knowledge about patients’ experiences of the interventions provided to promote further improvement and rapid recovery. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of rehabilitation after a stroke. Method: A systematic search was conducted in three scientific databases, yielding eight peer-reviewed qualitative articles that met the inclusion criteria. The selected studies were analyzed using an inductive approach, focusing on identifying common themes and patterns across the data. Results: The analysis resulted in three main themes: the importance of healthcare professionals in rehabilitation, the significance of the environment in rehabilitation, and the importance of motivation and participation in the rehabilitation process. Patients highlighted the value of supportive healthcare professionals and environment, as well as tailored interventions and active engagement in the rehabilitation process. The quality of the relationship between patients and healthcare professionals emerged as a crucial factor, with trust, empathy, and clear communication being essential for promoting a positive rehabilitation experience. Motivation was identified as a key factor influencing patients' engagement and adherence to rehabilitation programs. Progress, support from healthcare professionals and family, and clear, achievable goals were found to enhance motivation, while setbacks, lack of support, and unclear goals could lead to frustration and disagreement. However, patients reported experiencing a lack of patient-centered care, insufficient information about their condition and the rehabilitation process, and limited participation in decision-making. These factors contributed to feelings of frustration, loss of hope, and decreased motivation, highlighting the need for a more individualized, patient-centered approach to stroke rehabilitation. Conclusions: The results of this literature review emphasize the importance of considering patients' unique needs, preferences, and home environments when designing and delivering rehabilitation services. By fostering supportive collaborative relationships, providing clear information, and actively involving patients in goal-setting and decision-making, healthcare professionals can promote motivation, engagement, and contribute to better rehabilitation outcomes for stroke survivors.

Bakgrund: Stroke tillhör de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen och insjuknande leder till omfattande förändringar i livet. Det är sjuksköterskans ansvar att, i samspel med den drabbade, hitta strategier för att hjälpa den drabbade att hantera de svårigheter sjukdomen medför. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa strokedrabbades upplevelser av livet efter insjuknandet. Metod: I litteraturstudien ingick 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Insjuknandet medförde förändringar i upplevelsen av sig själv, förändringar i sociala livet och rollförändringar vilket skapade ett beroende hos den drabbade. Med stöd från familj och samhälle samt tillämpande av olika strategier för att hantera vardagen, kunde en del drabbade anpassa sig till svårigheterna och återfinna livsglädjen. Konklusion: Slutsatser kan dras att insjuknandet ledde till hälsotransitioner som den drabbade behövde hjälp att gå igenom för att uppnå hälsa samt att det fanns brister i hälso- och sjukvårdspersonalens förhållningssätt. / Background: Stroke is one of the most common chronic diseases in the world. The onset of stroke leads to comprehensive changes in the sufferer’s life. It is the nurse's responsibility, in interaction with the sufferers, to find strategies to deal with the difficulties caused by this disease. Aim: The aim of this literature study was to illuminate stroke sufferer’s experiences of life after illness debut. Methods: The literature review included 15 qualitative studies which have been reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: The disease caused changes in the perception of oneself, changes in social life and rolechanges which created various dependencies. With support from family and society and application of various strategies, some sufferers could adapt and relive the joy of life. Conclusion: Conclusions can be drawn that the onset of the disease led to healthtransitions that the sufferers needed help with in order to achieve feeling of health and that there were shortcomings in health professionals' attitudes.

Background Lacunar ischaemic stroke accounts for around one quarter of all strokes, and is presumed to result from the occlusion of a single perforating artery supplying the deep subcortical areas of the brain. The underlying arterial pathology is poorly understood, but is thought to differ from the atherothrombotic processes that occlude larger intra- and extracranial arteries causing most other ischaemic stroke subtypes. Progress in understanding the aetiology of lacunar stroke has been limited by the lack of informative autopsy studies, and the difficulties in studying small blood vessels using brain imaging. One alternative approach is to compare the epidemiology of ischaemic stroke subtypes, since differences in the epidemiology may reflect and inform about different underlying pathologies. Methods I performed two systematic literature reviews to identify studies presenting data on (1) the risk factors for, and (2) the outcome of, different ischaemic stroke subtypes. I extracted relevant data from included studies and performed a series of meta-analyses comparing risk factor profiles, and risks of death, recurrent stroke and myocardial infarction (MI) in patients with lacunar versus non-lacunar ischaemic stroke. To address some of the unanswered questions and controversies surrounding the causes of ischaemic stroke we set up the Edinburgh Stroke Study (ESS), which I co-ordinated. We recruited patients with stroke and transient ischaemic attack seen at our hospital between 2002 and 2005, and followed them for 1-4 years for death, recurrent stroke and MI. To overcome the methodological limitations of the studies included in my reviews and of my meta-analyses, I carried out a large collaborative individual patient data analysis in which I combined data from five stroke registries - including the ESS - that had used similar robust methodology, and performed a series of analyses comparing the risk factor profiles of patients with lacunar versus nonlacunar ischaemic stroke. In an updated meta-analysis, I combined this data with existing published studies that had used an unbiased method of classifying ischaemic stroke subtypes. Using the ESS data, I compared the risks of recurrent stroke and MI, and patterns of recurrent stroke subtypes in patients with lacunar versus nonlacunar stroke. Results In my systematic review of risk factors I found evidence of classification bias in many studies, where systematic error was introduced through the use of classification methods that included risk factors in the definitions of stroke subtypes. This led to overestimation of some risk factor-stroke subtype associations and, in particular, to apparently stronger associations between hypertension and diabetes and lacunar compared with non-lacunar ischaemic stroke. When I included only unbiased studies, I found a significantly reduced prevalence of atrial fibrillation (AF) and severe carotid stenosis and a trend towards a reduced prevalence of ischaemic heart disease (IHD) in lacunar patients. I found a very slight excess of hypertension among lacunar patients, but no difference in the prevalence of diabetes, or any other risk factor studied. In my collaborative individual patient data analysis, I confirmed a significantly lower prevalence of severe carotid stenosis, AF and previous IHD in patients with lacunar ischaemic stroke, but found no difference in the prevalence of hypertension, diabetes, or any other risk factor studied, even after adjusting for confounding factors. These results were largely confirmed in my updated metaanalysis, although there was a slight excess of hypertension among lacunar compared with non-lacunar ischaemic strokes. In my systematic review of outcome after lacunar versus non-lacunar ischaemic stroke, I found a lower risk of death following lacunar compared with non-lacunar stroke which attenuated but persisted long-term; a higher recurrent stroke risk in non-lacunar patients during the first month only; and limited data on recurrent stroke subtypes suggesting that ischaemic stroke subtypes may breed true to type. Data on MI risk were extremely sparse. My analyses of data from the ESS showed no difference overall in risk of recurrent stroke between patients with lacunar versus non-lacunar ischaemic stroke, but some evidence for a lower very early recurrence risk among lacunar patients. There was evidence that recurrent stroke subtypes breed true, since patients with a lacunar stroke at baseline were much more likely to have a lacunar than a non-lacunar recurrence. We identified five times as many MI events following stroke than have been previously reported in the published literature, and found a non-significantly reduced risk of MI in patients with lacunar compared with non-lacunar ischaemic stroke. Conclusions My comparisons of the epidemiology of lacunar versus non-lacunar ischaemic stroke subtypes revealed differences in the risk factor profiles and risks of recurrent stroke and myocardial infarction which suggest that a distinct, nonatherothrombotic arteriopathy underlies many lacunar ischaemic strokes. My analyses of recurrent stroke subtype patterns suggest that recurrent ischaemic strokes subtypes tend to breed true, providing further support for a distinct lacunar arteriopathy. Contrary to widespread belief, hypertension and diabetes do not appear to be more important in the aetiology of lacunar stroke than in other types of ischaemic stroke. These findings support other lines of evidence for a distinct lacunar arteriopathy, and highlight the need for further research into the aetiology of lacunar ischaemic stroke.

No description available.

Bakgrund: Många av de patienter som insjuknar i stroke kommer till sjukhus med ambulans. Ambulanssjuksköterskors bedömning kan ha betydelse för att dessa patienter ska få ett snabbt omhändertagande och tidig behandling, vilket kan minska risken för bestående funktionsnedsättning och lidande samt påverka framtida livskvalitet. Som stöd i bedömningen finns idag behandlingsriktlinjer. Syfte: Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors bedömning av patienter som drabbats av stroke avseende träffsäkerhet, samt skillnader i bedömning mellan de som bedömts ha stroke och de som ej bedömts ha stroke. Metod: Retrospektiv studie där journaler granskats med en kvantitativ ansats. Studiens urval bestod av patienter som skrivits ut från ett medelstort sjukhus i Västsverige under 2015, med ett vårdtillfälle där huvuddiagnos stroke angetts och som åkt ambulans till sjukhus med initial bedömning av en ambulanssjuksköterska, vilket resulterade i 454 journaler att granska. Resultat: För alla patienter med stroke som inkluderats i studien hade endast 52% av patienterna bedömts av ambulanssjuksköterskor ha stroke. Primär och sekundär bedömning var gjord i hög grad för alla patienter. Signifikanta skillnader fanns kring hur strokespecifika symtom var bedömda. Symtom från ansikte, arm eller ben, påverkan på tal och ögon var i högre grad bedömt i gruppen där ambulanssjuksköterskor bedömt att patienter drabbats av stroke. Huvudvärk, yrsel och illamående bedömdes i högre grad i gruppen ej stroke. Slutsatser: Mer forskning inom området behövs för att öka andelen patienter med stroke som identifieras av ambulanssjuksköterskor.

Introduktion: Stroke är en av de stora folksjukdomarna och en av de ledande dödsorsakerna i Sverige. Det är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och påverkar personen både fysiskt och psykiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelse av psykisk ohälsa efter en stroke, ur ett patientperspektiv. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie, med deduktiv ansats. Med hjälp av relevanta sökord identifierades elva artiklar i databaserna CINAHL och PubMed, som sedan genomgick en kvalitetsgranskning och slutligen utgjorde resultatet. Resultat: Presenterades i tre kategorier utifrån en modifiering av referensramen enligt följande: Avsaknad av emotionellt välbefinnande, Avsaknad av socialt välbefinnande, Avsaknad av psykisk välbefinnande. Dessa kategorier visade upplevelser av psykisk ohälsa på olika sätt och hur de påverkade patienten. Slutsats: Upplevelser av psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienterna. Då fokus låg på den fysiska rehabiliteringen hamnade den psykiska dimensionen i skymundan. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar och möter dessa upplevelser av psykisk ohälsa i ett tidigt utvecklingsskede, för att undvika vidareutveckling mot mer allvarliga psykiatriska tillstånd.

Maintaining dynamic balance during walking is a major challenge in many patient populations including older adults and post-stroke hemiparetic subjects. To maintain dynamic balance, whole-body angular-momentum has to be regulated through proper foot placement and generation of the ground-reaction-forces. Thus, the overall goal of this research was to understand the mechanisms and adaptations used to maintain dynamic balance during walking by analyzing whole-body angular-momentum, foot placement and ground-reaction-forces in older adults and post-stroke subjects. The analysis of healthy older adults showed that they regulated their frontal-plane angular-momentum poorly compared to the younger adults. This was mainly related to the increased step width, which when combined with the dominant vertical ground-reaction-force, created a higher destabilizing external moment during single-leg stance. The results also suggested that exercise programs targeting appropriate foot placement and lower extremity muscle strengthening, particularly of the ankle plantarflexors and hip abductors, may enhance balance control in older adults. During post-stroke hemiparetic walking, ankle-foot-orthosis and locomotor therapy are used in an effort to improve the overall mobility. However, the analyses of healthy subjects walking with and without a solid ankle-foot-orthosis showed that they can restrict ankle plantarflexor output and limit the successful regulation of angular-momentum and generation of forward propulsion. Thus, the prescription of solid ankle-foot-orthosis should be carefully considered. The analysis of hemiparetic subjects walking pre- and post-therapy showed that locomotor training did not improve dynamic balance. However, for those subjects who achieved a clinically meaningful improvement in their self-selected walking speed, their change in speed was correlated with improved dynamic balance. Also, improved balance was associated with narrower mediolateral paretic foot placement, longer anterior nonparetic steps, higher braking ground-reaction-force peaks and impulses, higher (lower) propulsive ground-reaction-force peaks and impulses from the paretic (nonparetic) leg, and higher vertical ground-reaction-force impulses from both legs during the late stance. Further, simulation analyses of hemiparetic walking highlighted the importance of ankle plantarflexors, knee extensors and hip abductors in maintaining balance and revealed the existence of compensatory mechanisms due to the paretic leg muscle weakness. Collectively, these studies showed the importance of ankle plantarflexors and hip abductors in maintaining dynamic balance. / text

No description available.

No description available.