Stroke är en vanlig sjukdom som årligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Konsekvenserna av stroke drabbar även de närstående som många gånger tar på sig vårdgivarrollen till den anhöriga. Närståendevårdare till en anhörig som har insjuknat i stroke får bära ett tungt vårdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var därför att belysa närståendevårdares upplevelser av att vårda en anhörig som har insjuknat i stroke. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom två teman, Att vårda är betungande och Att vårda är att anpassa sig. Resultatet visade att närståendevårdarna upplevde en tung börda, ensamhet och frustration. Närståendevårdarna upplevde att det var jobbigt och tidskrävande att anpassa sin vardag till den anhöriga. Det framkom att närståendevårdarna saknade stöd, information och utbildning från hälso- och sjukvårdspersonal för att kunna hantera den nya livssituationen. Sjuksköterskan, liksom all hälso- och sjukvårdspersonal, bör uppmärksamma närståendevårdares situation. Önskvärt är mer omvårdnadsforskning på närståendevårdares copingstrategier, och hur, var och när sjuksköterskan ska ge närståendevårdare stöd, information och utbildning. / Stroke is a common disease that annually affects 30 000 people in Sweden. Stroke survivors may suffer physical and psychological disabilities. The impact of stroke also affects the next of kin´s of the stroke survivor who often become an informal caregiver. Informal caregivers of a relative stroke survivor may experience a heavy caring responsibility. The purpose of this scientific study was therefore to illuminate informal caregivers experiences of caring for a relative who has suffered a stroke. The study was conducted as a literature review in which 16 scientific articles were reviewed. In the result two themes were found, To care is burdened and To care is to adapt. The result showed that informal caregivers experienced heavy burden, loneliness and frustration. Informal caregivers felt that it was difficult and time consuming to adjust their daily lives to the relative. It was found that informal caregivers did not get enough support, information and education from health- professionals which they would have needed to learn how to cope with their new life situation. Nurses, and all health professionals, should pay attention to the situation of the informal caregivers. Continued nursing research on informal caregivers copingstrategies, and, how, were and when the nurse will give informal caregivers support, information and education is desirable.

Problemställning: Stroke är en världsomspännande, allvarlig och kostnadskrävande sjukdom. Sjuksköterskans omvårdnadsinsatser av patienter med stroke bör anpassas individuellt och syfta till att främja återhämtning och förhindra komplikationer. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur strokedrabbade patienter upplever sin sjukdom. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av och leva med stroke. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa och 1 kvantitativ artikel som svarade mot studiens syfte ingick. Resultat och konklusion: Att drabbas av stroke påverkar personens hela liv med förlorad kontroll över både kropp och personlighet. Oro för att drabbas av en ny stroke leder till ett liv i osäkerhet men också till förändrade levnadsvanor. Stroken påverkar den drabbades roll i familjen och förhållandet, ilska och frustration över situationen går ut över de närmaste. Den sociala relationen med familj och vänner försämras, eftersom kvarstående fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar gör det svårt att delta i sociala sammanhang på samma sätt som innan sjukdomen. Överdrivna känslomässiga yttranden och extrem trötthet försvårar ytterligare social samvaro. Implikation: Det är viktigt att sjuksköterskan får ökad medvetenhet om strokepatienternas upplevelser för att kunna ge en individuellt utformad omvårdnad. Det finns behov av vidare forskning kring copingstrategier samt strokepatienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. / Problem: Stroke is a worldwide, serious and costly disease. Nursing interventions of patients with stroke should be individualized and adapted to promote recovery and prevent complications. It is therefore important for nurses to have knowledge of how the stroke affected patients experience their illness. The purpose was to illustrate patients’ experience of suffering from and living with a stroke. Method: A literature study, where 11 qualitative and one quantitative article that met the study’s purpose, were used. Results and conclusion: To suffer a stroke, affects the patient’s whole life with loss of control over both body and personality. Worries concerning the possibility to suffer a new stroke often results in a life of uncertainty but also in changing of lifestyles. The stroke affects the patient’s role in the family and in the relationship with the spouse; anger and frustration over the situation affect the immediate family negatively. The social relationships with family and friends deteriorate, because the residual physical or cognitive disabilities make it difficult to participate in social contexts in the same way as before the illness. Exaggerated emotional expressions and extreme fatigue makes social interaction even more difficult. Implication: It is important that nurses are more aware of stroke patients' experiences in order to provide individualized care. There is a need for further research on coping strategies and the stroke patients' experiences of nursing.

Bakgrund: Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke. Syfte: Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. Metod: Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser. Resultat: Två kategorier framkom: Emotionella utmaningar och En förändrad livssituation. De anhöriga engagerade sig relaterat till sin kärlek vilket också gjorde att de åsidosatte sig själva. Anhöriga beskrev en stor variation av känslomässiga reaktioner där oro och ovisshet var utmärkande. Anhöriga upplevde ett beroende av andra då livssituationen förändrades. Sociala kontakter blev lidande, de upplevde problem i kommunikationen och de genomgick ett rollbyte till familjemedlemmen som insjuknat . Anhöriga accepterade motvilligt den nya livssituationen. När stödet inte upplevs som rätt anpassat så skapar detta en känsla av beroende hos den anhörige och ett behov att aktivt påverka vårdgivaren till en förändring. / Background: Stroke triggers various reactions and crises in the family and their wellbeing is of great importance for the rehabilitation of the family member who fell ill. Through a deeper understanding of the family situation a better individualized care reduces the psychological and social problems that are otherwise common in families with stroke. Aim: To describe how the relatives of a family member who fell ill in stroke perceive their situation. Method: A qualitative content analysis of the manifest content of five narratives. Results: Two categories emerged: Emotional challenges and A changed life situation. The commitments of relatives were based on their love which subsequently led to the neglect of themselves. Relatives described a variety of emotional reactions in which the concerns and uncertainties were distinctive. Relatives experienced a dependency of others when the situation changed. Social contacts suffered, they experienced problems in communications and their roles in the family underwent a change. Relatives reluctantly accepted their new life situation. When the aid given to families with stroke is not perceived as adapted to their needs, it created a sense of dependence and a need to actively affect the care provider.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har det skett en förändring med minskad svårighetsgrad av symtom och en minskad dödlighet vid stroke. Termen ”minor stroke” används för patienter med milda neurologiska handikapp. Inom hälso- och sjukvården görs bedömningen att dessa patienter inte har funktionsnedsättningar och förväntningarna är att de ska återhämta sig snabbt. Detta är den vanligaste stroke diagnosen men ändå den som får minst uppmärksamhet både kliniskt och vetenskapligt. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva patienters erfarenhet efter minor stroke. Metod: Kvalitativ ansats med intervju som insamlingsmetod. Urvalet bestod av 10 in remitterade patienter till strokemottagningen Länssjukhuset Kalmar. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkommer tre teman: det var inte som vanligt i kroppen, det fungerade inte som förr och det var inte lätt att återta kontrollen . Informanterna beskrev en bristande delaktighet från sjukvården, generell information och en oklar utskrivning. Först då de kom hem till sin vardag började de förstå vilka svårigheter som stroke hade fört med sig. Deras största svårigheter var dolda funktionshinder såsom kognitiva symtom framför allt hjärntrötthet. De hade svårt att acceptera situationen och till en början negligerade de allvaret. Allt eftersom började de att återta kontrollen i sin vardag, de skapade copingstrategier och hitta en ny livsstil på egen hand. Konklusion: Patienter med minor stroke beskriver svårigheter efter insjuknandet som de behöver fortsatt stöd i att hantera. Tidig uppföljning och fortsatt stöd från sjukvården är viktig. / Background: In recent decades there has been a change with reduced severity of symptoms and reduced mortality of stroke. The term “minor stroke” is used for patients with mild neurological disabilities. In the health care field, it is considered that these patients do not have disabilities, and are expected to recover quickly. This is the most common stroke diagnosis, yet the one who gets the least attention, both clinically and scientifically. Aim: The aim of the study was to describe patients experience after minor stroke. Method: Qualitative approach with interview data collection method. The sample consisted of 10 patients with minor stroke at stroke clinic Länssjukhuset Kalmar. Data were analyzed by content analysis. Results: The result of the study reveals three themes: it was not as before in the body, it did not work as before and it was not easy to regain control. The informants describe a lack of participation from the health care field, no specific information’s and a lack of participation. When the patients came home to their everyday lives, they began to understand the difficulties that stroke had brought them. Their greatest difficulty was hidden disabilities such as cognitive symptoms, especially brain fatigue. They found it difficult to accept the situation and initially ignored the gravity. As they began to regain control in their everyday lives, they created coping strategies and find a new life on their own. Conclusion: Patients suffering from minor stroke that has had onset of difficulties need continued support to manage. Early follow-up and continued support of health care field is important.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar. Resultat: Anhöriga upplevde att deras behov av stöd inte blev tillgodosedda i den omfattning de önskade. Brist på information, utbildning och vårdkoordinering uttrycktes av de anhöriga. De kände sig tagna för givet och saknade delaktighet i omvårdnaden av den drabbade. Anhöriga ville bli sedda och få personligt emotionellt stöd. Diskussion: Tre fynd lyftes fram i diskussionen: Brist på information till de anhöriga, anhörigas emotionella behov för att tillgodose fysiskt och psykiskt välmående och anhörigas behov av delaktighet. Slutsats: Anhöriga har ett stort behov av stöd vilket sjuksköterskan och övrig vårdpersonal bör uppmärksamma. / Background: Approximately 30 000 people in Sweden are diagnosed with stroke every year. Due to emergency care measures mortality and stroke related severe disability have declined. Relatives, especially those living near to stroke survivors are important factors in rehabilitation and need more attention from the health care service. Aim: To identify the families´ need of support when relatives are diagnosed with stroke. Method: Research review based on 17 scientific studies. Results: Family members felt that their need of support was not met to the desired extent. Lack of information, education and care co-ordination was highlighted by the relatives. They felt taken for granted and yet still felt no involvement in the care of the stroke victim. Relatives wanted to be seen and be provided with personal emotional support. Discussion: Three findings are emphasized: firstly lack of information to the relatives, secondly the relatives´ need of emotional support in order to attain physical and psychological well-being and thirdly the relatives´ need for participation. Conclusion: Relatives have a great need for support, which should be appreciated nurses and other professionals.

The latest evidence indicates that 50,000 Canadians will experience a stroke in 2013. The hospital care, rehabilitation, and long term care associated with a stroke places a significant burden on our health care system. Lost productivity and premature death have an immeasurable impact on communities in our province as well as the rest of the country. Small, less populated regions such as Saskatchewan may be underrepresented in national data utilized in the development of national prevention and treatment strategies across the country. The absence of local research has necessitated the use of national information to guide prevention, treatment education and programming in Saskatchewan. The goals of this study was to provide a descriptive profile of stroke and transient ischemic attack cases admitted to Royal University Hospital over the period of April 1, 2009 to March 31st, 2010 and to assess the acute management of these cases as defined in the Canadian Best Practice Recommendations for Stroke Care (Strategy, 2010). A randomized sample of 200 cases 55 years and older was selected for a retrospective descriptive study involving review of adult stroke case records. Personal demographics and healthcare performance through the use of measures provided in The Canadian Best Practice Recommendations for Stroke Care (Canadian Stroke Network (CSN) and Heart and Stroke Foundation of Canada (HSFC), 2010) were evaluated. The results indicated many similarities to available national information on type of stroke, risk factors, gender, and age. Hospital adherence to national guidelines comparing selected indicators was exceeded in some areas, and met in most. The remaining indicators provide an opportunity for improvement and possibly more research. This regional information supplements the available Canadian information and could be used to guide planning and care strategically targeting Saskatchewan residents and increasing their potential for success.

Syftet med studien var att göra en litteraturstudie vilken beskriver hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder förebygger komplikationer vilka kan uppstå vid måltidssituationer för patienter drabbade av dysfagi till följd av stroke. Studien genomfördes som litteraturstudie med beskrivande design, 12 vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes under tre huvudrubriker; Åtgärder för att förebygga aspirationspneumoni, Nutritionsstöd samt Kvalitetsgranskning av artiklar. Resultatet visade att många av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kunde minska risken att patienter med dysfagi drabbas av aspirationspneumoni. Det framkom en rad olika kompensationsstrategier och åtgärder sjuksköterskan kunde bidra med, bland annat intensiv munhygien samt stimulering av tunga och mun med is eller annat kallt föremål vilket stimulerar sväljreflexen. Andra åtgärder var rätt sittposition och anpassad konsistens på mat och vätska samt kosttillskott. Resultatet i föreliggande studie visade att utbildning inom förebyggande omvårdnadsåtgärder var nödvändiga för att rätt matningsteknik användes och att kostrekommendationer följdes, samt att det fanns ett lämpligt instrument för sjuksköterskans kompetens vid screening av dysfagi. Vidare påvisade resultatet att emotionellt stöd från sjuksköterskan var viktigt vid måltidssituationer. Slutsatsen var att kunskap om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid måltidssituationen leder till färre komplikationer hos patienter med dysfagi. / The aim of this study was to conduct a literature review that describes how nurses care measures can help prevent complications that can occur at mealtime situations for patients suffering from dysphagia following stroke. The study was conducted as a literature review with descriptive design, 12 scientific articles were reviewed and summarized under three main headings: Measures to prevent aspiration pneumonia, Nutrition Support and Quality review of articles.The results demonstrate that many of the nurses care strategies decreased the risk of patients with dysphagia experience aspiration pneumonia. It was found a series of compensation strategies and interventions nurses could contribute, including intensive oral hygiene as well as stimulation of the tongue and mouth with ice or other cold objects which stimulate swallowing reflex. Other measures were correct sitting position and custom texture of food and fluid and dietary supplements. The results of the present study indicated that nurse training was necessary for proper feeding technique and the dietary recommendations were followed, it also demonstrated there was a suitable instrument for nursing skills in screening for dysphagia. Furthermore, the result indicated that emotional support from the nurse was important at mealtime situations. The conclusion was that knowledge about nursing care measures in eating habits resulting in fewer complications in patients with dysphagia.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är ett samlingsnamn för olika kärlsjukdomar i hjärnan. Ätsvårigheter definieras som en eller flera svårigheter som inverkar negativt på förberedelse och intag av mat och/eller dryck. Ät- och sväljningsproblem efter stroke kan leda till malnutrition, uttorkning och viktnedgång. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av ätsvårigheter efter stroke. Metod: Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i databaser inom vård och medicin såsom Cinahl, Pubmed, Amed (Ebsco) och PsycINFO dessutom gjordes en manuell sökning i artiklarnas referenslistor. Sökorden som användes var Stroke, Cerebrovascular Accidents, Eating, Eating Difficulties, Eating Disorders och Life Experiences. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier: upplevelse av kroppsliga problem med att äta mat och psykosociala upplevelser av ändrad ätsituation. Den första kategorin innefattade två underkategorier: Svårigheter med intag av mat och svårigheter med att hantera maten i munnen och sväljningen. Den andra kategorin innefattade fem underkategorier. Dessa var att vara beroende av andras hjälp vid måltider, upplevelse av rädsla vid måltider, förändrad upplevelse av smak, upplevelse av skam och olust och upplevelse av övergivenhet och isolering vid måltider. Konklusion: Studien visar att leva med ätsvårigheter efter stroke är ett komplext fenomen. Strokedrabbade med ätsvårigheter upplever fysiska och psykosociala svårigheter. Resultatet kan användas till planering av individuell omvårdnadsplan, förebygga komplikationer såsom undernäring, öka välbefinnande och minska vårdtider efter stroke.   Nyckelord: Stroke, upplevelser, ätsvårigheter. / Abstract Background: Stroke is a generic term for various diseases of the brain. Eating difficulties is defined as one or more problems that adversely affect the preparation and consumption of food and/or drink. Eating and swallowing problems after stroke can lead to malnutrition, dehydration and weight loss. Aim: The aim is to describe patients' experiences of eating difficulties after stroke. Method: The method of this work is a systematic literature review. The search was conducted in the databases in health and medicine such as Cinahl, Pubmed, Amed (Ebsco) and PsycINFO, and also based on a manual search of articles in reference lists. Keywords used were Stroke, Cerebrovascular Accidents, Eating, Eating Difficulties, Eating Disorders and Life Experiences. It included ten scientific articles that were analyzed by qualitative content analysis. Findings: From the analysis revealed two categories: the experience of physical problems with eating food and psychosocial experiences of change in eating situations. The first category included two sub-categories: difficulties with food intake and difficulties in dealing with food in your mouth and swallowing. The second category included five subcategories. These were to be dependent on others at meal times, the experience of fear at meals, taste disturbance, sense of shame and pain and experience of abandonment and isolation at mealtimes. Conclusion: The study shows that living with eating difficulties after stroke is a complex phenomenon. Stroke affects the eating experience physical and psychosocial difficulties. The result can be used for planning of individual care plan, prevent complications such as malnutrition, increase welfare and reduce hospital stays after stroke.   Keywords: Stroke, experiences, eating difficulties.

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Vid stroke utlöses olika reaktioner och kriser i familjen och deras välmående är av stor vikt för rehabiliteringen av den familjemedlem som insjuknat. Genom en djupare förståelse för anhörigas situation kan omvårdnaden bättre individanpassas i syfte att minska psykiska och sociala problem som annars är vanligt förekommande i familjer där en familjemedlem insjuknat i stroke. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva hur anhöriga till en familjemedlem som insjuknat i stroke upplever sin situation. <strong>Metod:</strong> Studien är kvalitativ. En innehållsanalys gjordes av det manifesta innehållet i fem skrivna berättelser. <strong>Resultat:</strong> Två kategorier framkom: Emotionella utmaningar och En förändrad livssituation. De anhöriga engagerade sig relaterat till sin kärlek vilket också gjorde att de åsidosatte sig själva. Anhöriga beskrev en stor variation av känslomässiga reaktioner där oro och ovisshet var utmärkande. Anhöriga upplevde ett beroende av andra då livssituationen förändrades. Sociala kontakter blev lidande, de upplevde problem i kommunikationen och de genomgick ett rollbyte till familjemedlemmen som insjuknat . Anhöriga accepterade motvilligt den nya livssituationen. När stödet inte upplevs som rätt anpassat så skapar detta en känsla av beroende hos den anhörige och ett behov att aktivt påverka vårdgivaren till en förändring.<strong> </strong></p></p><p><p> </p><p> </p></p><p> </p> / <p><strong>Background:</strong> Stroke triggers various reactions and crises in the family and their wellbeing is of great importance for the rehabilitation of the family member who fell ill. Through a deeper understanding of the family situation a better individualized care reduces the psychological and social problems that are otherwise common in families with stroke. <strong>Aim:</strong> To describe how the relatives of a family member who fell ill in stroke perceive their situation. <strong>Method:</strong> A qualitative content analysis of the manifest content of five narratives. <strong>Results:</strong> Two categories emerged: Emotional challenges and A changed life situation. The commitments of relatives were based on their love which subsequently led to the neglect of themselves. Relatives described a variety of emotional reactions in which the concerns and uncertainties were distinctive. Relatives experienced a dependency of others when the situation changed. Social contacts suffered, they experienced problems in communications and their roles in the family underwent a change. Relatives reluctantly accepted their new life situation. When the aid given to families with stroke is not perceived as adapted to their needs, it created a sense of dependence and a need to actively affect the care provider.</p>

Stroke are a common disease and it comes with big chances of disability after rehabilitation. Life after stroke can bring a different lifestyle and lots of feelings around this situation. Purpose: The purpose of this study was to analyze how people feel after being injured with stroke. Method: We have assumed that studying qualitative research articles according to Evans description of content analysis. Information has been sought in the databases Cinahl, PubMed and Discovery Results: The study results in four themes; Loneliness, trust, Despair and obstacles to health. From these themes eight sub-themes appear; Fear, alienation, support, work, grief, anger, struggle and performance anxiety.  Conclusion: There is, in the care of stroke patients, a lack of knowledge for how to respond to people who have suffered a stroke, and how to best deal with the feelings that come with the onset of the illness. It is clear that there is a need for more knowledge in this area in order for the caregivers to be able to give the patients adequate help, patients whom, after the onset of illness is experiencing anxiety about the future. / Stroke är en vanlig sjukdom med stor risk för allvarliga funktionsnedsättningar efter att ha blivit drabbad. Livet kan bli annorlunda efter en stroke och känslorna i samband med detta kan vara svåra att hantera. Syfte: Syftet med studien är att belysa den känslomässiga upplevelsen av att drabbas av stroke Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Genom att ha utgått ifrån att studera kvalitativa vetenskapliga artiklar enligt Evans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Fyra teman visar sig; Ensamhet, tillit, hopplöshet och hälsohinder. Utifrån dessa framkommer 8 subteman; Rädsla, utanförskap, stöd, arbete, sorg, ilska, kamp och prestationsångest. Slutsats: Det finns en brist inom vården för hur man skall bemöta människor som drabbats av en stroke och hur man skall ta sig an de olika känslor som kommer med insjuknandet. Det är tydligt att det behövs mer kunskap inom detta område så att vården kan ge adekvat hjälp till de drabbade, som tiden efter insjuknandet upplever en stor oro inför framtiden.