The upper extremity is often left with permanent disability following stroke and therapeutic techniques used at present have had limited success. This prospective clinical trial evaluated the effectiveness of mental practice (MP) through motor imagery (MI) a therapy technique to enhance upper extremity motor recovery after stroke. MI ability, upper extremity hand function, finger strength, and motor cortical output were examined in 18 stroke subjects (mean 67.5 years). Subjects were randomly allocated to the MP treatment group or the control group which received cognitive therapy. Both groups received their respective treatment daily for 30 minutes for a 3 week period. Assessments were performed prior to treatment, post treatment and at 3 months post treatment. Imagery ability was measured using the Kinesthetic and Visual Imagery Questionnaire (KVIQ) and mental chronometric testing. Hand function was assessed with the box and block test (BBT) and finger strength with maximum voluntary contraction (MVC). To determine the effect of MI on neural excitability, focal transcranial magnetic stimulation was applied over the primary motor cortex while participants were at rest and while they imagined themselves performing abduction of the index finger. Motor evoked potentials were recorded from the contralateral first dorsal interosseous (FDI), abductor digiti minimi (ADM) and abductor pollicis brevis (APB) muscles. Data were analyzed using multifactor and repeated measures ANOVAs with the significance level set to p < 0.05. Results showed no significant difference between groups on any of the outcome measures (p > 0.05) although all subjects improved their hand function over the study period (p < 0.05). In addition, motor threshold was found to decrease over time (p < 0.001) in all subjects demonstrating improvement in cortical motor excitability and output. Motor evoked potentials (MEPs) elicited during MI were significantly larger compared to those evoked at rest (p < 0.022). MEP amplitudes from FDI, the muscle targeted with MP, showed a significant interaction effect between time and group (p = 0.021) which reflected an increase in MEPs in the MP group over time whereas a decline occurred in the cognitive group. These findings indicate that MI enhances motor cortical output in stroke and that MP using MI appears to increase corticospinal output to the target FDI muscle. No differential effects of MP and cognitive therapy interventions were evident in terms of hand function and finger muscle strength. / Thesis (Master, Rehabilitation Science) -- Queen's University, 2008-04-25 16:23:51.775 / Heart and Stroke Foundation

No description available.

No description available.

Bakgrund I Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående. Syfte Beskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke. Metod Litteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna. Resultat Relationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner. Förlust av kroppsliga funktioner resulterade i ett ökat beroende av andra. Det sexuella samlivet mellan par kunde påverkas efter en stroke med reducerad sexuell aktivitet. Slutsats Efter en stroke kan förlusten av kroppsliga funktioner resultera i minskad självständighet hos personen som insjuknat i stroke. Detta kan leda till ett ökat beroende av andra för att fungera i vardagen och den friska partnern kan då överta rollen som vårdare. En stroke påverkar intimitet och kvalitet i förhållandet och det äktenskapliga förhållandet kan utvecklas till en vänskapsrelation. Denna studie kan ge en bättre förståelse för vårdpersonal, partners samt personer som fått en stroke hur en relation kan påverkas efter en stroke.

Bakgrund Stroke drabbas man av då hjärnans blodförsörjning blockeras. Följderna till detta blir syrebrist i det drabbade området och i värsta fall dör hjärncellerna i det skadade området.Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats. Cirka 40 procent avalla som drabbas av stroke blir lidande av afasi som är en språkstörning och kan påverka språkförståelsen och talförmågan eller i värsta fall både två. Syfte Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivaren och patienten med afasi till följd av stroke. Metod I studien utfördes en litteraturstudie för att kunna besvara studiens syfte.Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed och CINAHL. En manuell sökning genomfördes i studien också och totalt baseras resultatet på sammanlagt i 15 vetenskapliga artiklar. Resultat Studierna enades om att kommunikationen underlättades med en god relation som grundenför en vård av kvalité. Med detta menar de på att relationen skulle basera på jämlikhet, tillitoch respekt mellan parterna. Då vårdgivaren hade kunskap om afasi och dess konsekvenser ansågs detta som en god förutsättning av både vårdgivaren och patienten vilket ledde tillfrämjade av kommunikation. Studierna visar på olika sorters kommunikationsstrategier som vårdgivaren kunde använda sig av i möte med patienter med afasi till följd av stroke. Slutsats Studierna tar upp hjälpfaktorer såsom kroppsspråk, ögonkontakt och beröring. En viktig faktor till kommunikation var att patienten fick vistas i en trygg och avslappnande miljö. Iden miljön ingick det att vårdpersonalen hade ett respektfullt och ödmjukt sätt, de kunde genom att använda sig av humor få patienten till att våga öppna sig för de och bygga upp ett förtroende gentemot dem. Tid till patienten var en stor faktor till ökad trivsel och förbättrad kommunikation. Med mer tid till patienten avtog stressen markant hos vårdgivarna vilket också bidrog till att patienten kunde finna ett välbefinnande.

No description available.

Cancer och stroke är bland de vanligaste dödsorsakerna i vårt samhälle. Forskning har visat på att det inte endast är patienten som blir lidande utan även de närstående. Närstående till personer som drabbats av allvarlig sjukdom är i behov av information. Närstående kan behöva få olika information och på olika sätt. Sjuksköterskan har en central roll i informationsförmedling till närstående och det är därför av vikt för dem att känna till de närståendes informationsbehov. Syftet är att beskriva informationsbehovet hos närstående till patienter med cancer och stroke, i mötet med sjukvårdspersonal. Metoden som valdes var en litteratursstudie enligt Axelsson. Urvalet som gjordes var närstående till cancer och strokepatienter då dessa sjukdomar påverkar både patient och närstående på ett livsomvälvande sätt. Efter sökningen valdes åtta artiklar ut då dessa återspeglade syftet. Resultatet visade att närstående vill ha information på en regelbunden basis, med raka och klara besked. Genom information så får de närstående en ökad känsla av kontroll som gör att de bättre kan hantera sin vardag. Informationen minskade även negativa känslor så som stress, ångest och oro. Det visade sig även att närstående sökte information via alternativa källor så som internet, applikationer i telefoner eller böcker. Typen av information som efterfrågades varierade mellan individer. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser den närstående som en individ, unik, med egna behov gällande vilken information de behöver.

This projects attempts to gain an understanding of the role that perceptions and attitudes to ageing play in the recovery process after stroke. Firstly, a systematic review establishes the current opinion within the literature, and how perceived quality of life and depression interplay during the stroke recovery process. Whilst a relationship is apparent in the literature, the direction of causality remained unclear, in addition to many contributing factors possibly adding the interaction. The reader is introduced to the wider context of stroke, looking at the consequences of stroke and the adjustment process. Whilst older adults add a complexity to formulation and clinical work, they are also the predominant age group who experience stroke. Therefore, the role of the ageing process is introduced, in light of the current literature around stroke and recovery. A journal article then examines the role of attitudes towards ageing and perceptions of quality of life, in older adults after stroke. The relationship between attitudes and perceptions is explored, in relation to depressive symptoms in the sample recruited; using a questionnaire based cross sectional design. The questionnaires used were the Attitudes to Ageing Questionnaire (AAQ), the World Health Organisation Quality of Life, version for Older adults (WHOQOL‐Old) assessment and the New Multidimensional Depression Scale (NMDS). A correlational analysis revealed that positive attitudes toward ageing were associated with greater levels of perceived quality of life, and that both were negatively associated with depression. The findings are discussed in the context of ageing literature and incorporating aspects of loss, in an effort to understand how perceptions and attitudes may be protective factors in the journey of recovery from stroke.

No description available.

No description available.