The climate initiative Fossilfritt Sverige, largely comprised of companies, has been advanced as an integral part for the national climate ambition of Sweden becoming a fossil free welfare state by 2045. This paper seeks to explore and provide insights about the relationship between company characteristics, and motives for, voluntary engagement in the initiative. The study uses a mixed method approach to test hypotheses and expectations regarding such relationships. In doing so an original dataset of 400 of Swedish companies is analysed using binary regression analyses along with a thematic analysis of 15 previously carried out interviews with company representatives. The findings of the study support a hypothesis of ISO 14001 certified companies being more likely- and further indicates that companies with higher annual net revenues are less likely to engage with the initiative. Moreover, the findings indicate that engagement is especially influenced by competitive motives. It is further suggested that financially smaller, along with certified, companies thus perceive greater marketing and coinciding legitimising benefits from engagement in the initiative. This paper thereby contributes to the literature on private actors and their collaborations with public actors in climate governance by providing with insights into which and why companies voluntarily engage with the climate initiative.

The purpose of this study is to investigate how public ethos is expressed and articulated by public employees. Lennart Lundqvist’s theory of Public ethos and Max Weber’s theory of Bureaucracy was chosen as a theoretical starting point, based on the purpose of this study. The analysis is based on 8 qualitative interviews with public employees reasoning about public values. The overall data that was collected focused on what type of public values become expressed and articulated by public employees. The result shows that parts of a public ethos are expressed through a stance on what is right and wrong in everyday stories about work situations, and that it is not part of everyday life for public employees to talk in their workplace about the values that govern their practical work. Furthermore, the result points at a third public value; ethics of care, and the authors suggest that it might be equally included alongside the democratic and economic values in a contemporary public ethos.

Kraven på utvärdering, systematiskt kvalitetsarbete och kontroll har de senaste fyra decennierna ökat i den offentliga sektorn. Denna ökning beror bland annat på genomförandet av nya organisationsreformer i Sverige som sorteras in under samlingsnamnet New public management (NPM). Åsikterna går isär huruvida förändringen bidrar eller har bidragit till någon nytta för organisationerna. De positiva rösterna gör bland annat gällande att det är en styrform som förbättrar verksamheterna, bidrar till brukarorientering och gör verksamheterna effektivare. De negativa rösterna anför bland annat att det saknas evidens för att utvärdering och kvalitetsarbete skulle medföra nytta, att det är kostsamt och tar tid från kärnuppdraget.  Denna studie har fokuserat på att undersöka kvalitetsarbetet inom LSS i Malmö stad ur ett djupgående medarbetarperspektiv. Närmare bestämt handlar studien om att undersöka och analysera personalens erfarenheter av samt uppfattningar och idéer om kvalitetsarbete. För att samla in det empiriska materialet har den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer använts. Materialinhämtningen skedde genom fem intervjuer med medarbetare som arbetar på olika dagliga verksamheter inom LSS i Malmö stad. Vid analys av den insamlade empirin användes tematisk analys. Teoriansatsen som har använts för att bearbeta det empiriska materialet är nyinstitutionell teori och domänteori.  Intervjumaterialet visade på att medarbetarna talade om två olika typer av kvalitetsarbete, som i studien har benämnts formellt kvalitetsarbete och informellt kvalitetsarbete. Det formella kvalitetsarbetet avser arbete som medarbetarna får tydliga direktiv från förvaltningen att genomföra och som finns dokumenterat i exempelvis en policy. Det informella kvalitetsarbetet avser det mer subtila arbetet som inte är beskrivet i tydliga direktiv. Det kan exempelvis handla om daglig kommunikation mellan medarbetare och/eller brukare. Studiens resultat visade på att medarbetarna ser på det formella kvalitetsarbetet utifrån två olika perspektiv. Å ena sidan ifrågasättes det formella kvalitetsarbetets existens och vad det egentligen gav verksamheterna och i synnerhet brukarna i kvalitetsaspekt. Men å andra sidan försvarades det formella kvalitetsarbetet och det ansågs tillföra organisationen någonting värdefullt. I uppsatsens slutsats och avslutning diskuteras denna paradox utifrån domänteori.

Non-violent protests are extensively connected to successful democratization, but they also constitute socially fragmenting events. This is particularly dangerous in societies with pre-existing ethnic divisions which is why the protests’ democratizing effects need to be studied on a subnational level. A protest movement will, regardless of its size, only manage to actively include a minority of a country’s population, which is why the ‘spill-over effects’ on non-participants also need to be studied. This study thus addresses the question: How do democratizing spill-over effects from non-violent protest campaigns affect different socio-political groups? I hypothesise that non-aligned groups are less likely to see the effects as social echo-chambers are likely to minimize their exposure to the movements’ democratic ideals. I test the hypotheses by interviewing respondents from different socio-political groups on opposite sides of Malawian politics, and particularly on opposite sides of the 2019 protest movement. Only partial support was found for the theorised echo-chamber effects, but this is explained by the findings that these groups were less isolated than expected and shared a general distrust of Malawian leaders. The main democratizing effect of the 2019 non-violent protest movement was a broad sense of ‘empowerment’.

No description available.

The practise of euthanasia is not new. There was general support for voluntary euthanasiathroughout Roman antiquity in lieu of prolonged suffering. This paper will use a normativeframework with an argumentative structure to argue for the legalisation of euthanasia andphysician-assisted suicide to support terminally ill persons' autonomy rights concerning selfdeterminationand well-being. Further, the paper will argue in favour of the Netherlands model ofeuthanasia and physician-assisted suicide as being superior to the Belgium model. The aim is toillustrate why the refusal to legalise euthanasia and physician-assisted suicide for terminally illpersons violates the person's rights.The paper also aims to contribute to the debate on this complex and relevant topic. The line ofreasoning will incorporate discourse and critiques concerning why euthanasia should not belegalised and assert that they seem to be founded on invalid argumentation. Moreover, thearguments presented will encompass the utilitarian theory of the right action being theconsequences with the most significant outcome. Finally, the thesis affirms that denying aterminally ill person access to euthanasia and physician-assisted suicide when making end of lifedecisions violates and restricts their human right to autonomy concerning self-determination andwell-being. Thus, euthanasia and physician-assisted should be legalised, and if legalised, theNetherlands model is superior to the Belgium model.

The study examines which understanding of rationality is expressed in the Swedish Agency for Economic and Regional Growth's evaluation processes and how rationality is manifested. The logic of consequences and the logic of appropriateness are used to interpret what rationality within the administration means and how it can be understood in the context of evaluation. The study's empirical data were collected through content analyses of relevant documents and interviews with actors who participated in the evaluation processes. The results indicate that the underlying drivers of rationality are mainly visible during the initial phase and the ongoing dialogue between the actors. It also emerges that the logic of consequences and the logic of appropriateness are empirically close to each other in terms of visible views on rationality, which makes the understanding of rationality in the processes subjective and sometimes it's difficult to separate the theories on an empirical level. In the material, there are varying degrees of support for both logics in different parts of the process. Overall, the different logics are not necessarily mutually exclusive.

Tillitsbaserad styrning och ledning (TBSL) är en styrmodell som utvecklades av Tillitsdelegationen för att motverka New Public Managements effekter i offentlig förvaltning. Styrmodellen är inte politiskt beslutad, men tillämpas ändå av flera myndigheter. Studien undersöker hur TBSL sprids mellan och inom myndigheter givet att modellen är frivillig. Arbetsgivarverket inkluderas för att studera TBSL:s spridning mellan myndigheter. Centrala Studiestödsnämnden (CSN), Läkemedelsverket och Bolagsverket studeras för att förstå TBSL:s interna spridning och anpassning. Nyinstitutionell översättningsteori belyser hur TBSL sprids och paketeras av Arbetsgivarverket samt hur övriga studerade myndigheters HR- och stödfunktioner sprider och anpassar TBSL internt. Nio semi-strukturerade intervjuer och myndighetsinternt material har analyserats i en tolkande och tematisk analys. Resultatet visar att TBSL sprids som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept inom Arbetsgivarverkets nätverk Tillitsinitiativet. Förebilder och imitation används i spridningen. På CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket tas TBSL emot som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept. Spridningen sker via chefsforum eller interna erfarenhetsutbyten. De studerade myndigheterna anpassar TBSL utifrån lokal historia, där tidigare arbetssätt påverkar hur modellen beskrivs. TBSL får ett internt och ett externt gränssnitt på alla studerade myndigheter. Modellen beskrivs som ett coachande ledarskap som ska resultera i kompetensförsörjning, uppdragsuppfyllande och förtroende från omvärlden. TBSL förstås likartat på CSN, Läkemedelsverket och Bolagsverket, med vissa variationer mellan kärnverksamheterna. Sammantaget sprids TBSL utifrån studiens fall som ett ledarskaps- och medarbetarskapskoncept mellan och inom myndigheterna, med vissa förändringar från Tillitsdelegationens ursprungsdefinition.

Abstract Due to the escalating spiral of violence that hit the country, Sweden's government has drawn up proposals for measures to end the violence. Among the proposals there are a number of criticized ones, including legislative proposals to introduce safety zones, previously known as visitation zones. The process for drawing up legislative proposals starts with an investigation, which is later sent out to the proposed, concerned authorities and interest organizations regarding the proposal.After the investigation of safety zones, the bill was sent for referral to, among other things, municipalities around the country before it was forwarded to the Legislative Council for an opinion. It is the municipalities' response to this referral that will be treated and studied in this study.In a modern, representative democracy, there are norms to relate to, including a strong rule of law, power to act and citizens.How do the municipalities react to the bill on safety zones? Are there differences in how the municipalities respond? What differences are there? In what way do the municipalities relate to the theories of democracy and the rule of law? The result shows that there is a connection between response and political governance in the municipality where the municipalities that are governed by the majority in the government, support the proposal to a greater extent. The municipalities which are governed by the opposition parties are to a greater extent negative towards the proposal. This research also shows that most of the municipalities believe that something needs to be done and that action is advocated with efficiency, but there are, on the other hand, divided opinions about how it should be done. The municipalities that oppose the proposal believe that more emphasis should instead be placed on preventive work and is pointing out the risks that exist when introducing safety zones, further questioning the proposal's real effectiveness. The municipalities that support the proposal believe that it is a prerequisite for the police to be able to perform their job in the best way with the best possible conditions.

Examensarbetet undersöker kriminalvårdares handlingsutrymme avseende häktade barn utifrån ett barnperspektiv samt hur barnkonventionen implementeras i Kriminalvården. Allt fler barn häktas för grova brott och Sverige har fått kritik från FN avseende tillvägagångssättet gällande häktning. Tidigare forskning liknar isolering av barn, som häktning ofta innebär, som barnmisshandel och har visat på allvarliga skadeverkningar hos häktade barn. Kriminalvårdarna är de som har den främsta kontakten med häktade barn, därmed anses det högt relevant för socialt arbete att undersöka kriminalvårdares förutsättningar när de arbetar med barn i häkten. Uppsatsen presenterar och analyserar de dokument som kriminalvårdarna använder som vägledning i arbetet med häktade barn. Dessutom, med utvecklingsteorin som utgångspunkt, diskuterar uppsatsen hur frihetsberövandet påverkar barns utveckling och hälsa. Slutsatsen av uppsatsen är att handlingsutrymmet för kriminalvårdare, som arbetar med häktade barn, är begränsat men till viss del flexibelt och tolkningsbart. I vissa situationer gäller det för personalen att tolka sitt handlingsutrymme utifrån Kriminalvårdens dokument. Utöver är slutsatsen att Kriminalvårdens dokument och anvisningar har tydlig koppling till forskning inom området.