Följande kvalitativa intervjustudie fokuserar på att skapa förståelse för polismyndighetens förhållningssätt och arbetssätt med medborgare som har lägre förtroende till dem som myndighet, vilket i studien hänvisas som lågtillitare. Tidigare forskning och av empirin i studien framkommer det att vissa medborgare i samhället har lägre förtroende till polismyndigheten på grund av olika faktorer, trots att polismyndigheten i sin helhet har ett högt förtroende från medborgarna. Studien använder sig av Suchmans (1995) nyinsititionella teori, strategier för att bibehålla och reparera legitimitet. Hysing och Olsson (2012) tjänstemannalegitimitet för att identifiera inflödes-, process-, utflödeslegitimitet och därmed identifiera tjänstemannaroller och dess betydelse som byråkrat och närbyråkrat. I resultatet framkommer det vilka förhållningssätt och arbetssätt polisen tillämpar. Som att exempelvis vara transparens, ha god kommunikation och nära lokalförankring med medborgarna. Det har identifierats i resultatet att poliserna i yttre tjänst behöver även ha olika förhållningssätt i bemötande av medborgarna för att handskas med olika situationer i sitt yrke som identifieras som närbyråkrat och byråkrat. Inte minst ställs poliserna inför flera dilemman i möte med lågtillitare som också gör att deras förhållningssätt och arbetssätt är av hög relevans i möte med medborgarna. Det kan handla om hur poliserna ställs inför olika värden som kolliderar där den offentliga etos behöver beaktas och där poliserna identifieras inta en roll som demokratins väktare och demokratins tjänare. Det identifieras också hur polisernas förhållningsätt, arbetssätt och strategier kan möjliggöra för de att bibehålla och återvinna legitimitet hos medborgarna med lågtillit. Sammantaget ställs poliserna inför flera olika komplexa situationer och utmaningar inte minst i att upprätthålla förtroendet i samhället.

No description available.

Digitalt inkluderingsarbete inom offentlig service, alltså arbetet för att alla medborgare skall ha tillgång till den digitala offentliga service som erbjuds, har blivit en kritisk faktor när digitala förändringar sker i allt större omfång. Denna studie undersöker tjänstemännens roll i den svenska offentliga sektorn för att främja digital inkludering, ett viktigt arbete i en alltmer digitaliserad värld. Den digitala inkluderingen handlar om att tillgodose möjligheterna för alla, oavsett förutsättningar, att genom digitala verktyg kunna nyttja offentliga tjänster. Genom Lundquists (1992) teori förstå, kunna och vilja tillsammans med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket belyser studien både möjligheterna och utmaningarna de möter i implementeringen av digitala reformer inom den offentliga sektorn. Resultaten visar en variation i möjligheter och hinder såsom effektivare handläggningstider men också hinder i form av bristande motivation hos medborgare och möjligheter till bättre intern kommunikation. Resultatet understryker behovet av ett tvärsektionellt samarbete för att framgångsrikt implementera digitala tjänster och bidra till en mer inkluderande digital framtid. / The work with digital inclusion within public services, which focuses on ensuring that all citizens have access to the digital public services, has become a critical factor as digital transformations increasingly occur within the public sector. This study examines the role of civil servants in the Swedish public sector in promoting digital inclusion, an important endeavor in an increasingly digitalized world. Digital inclusion is about ensuring the opportunities for everyone, regardless of their conditions, to use digital tools to access public services. Using Lundquist’s (1992) theory of understanding, ability, and willingness, along with qualitative semi-structured interviews with civil servants from Arbetsförmedlingen, Skatteverket and Försäkringskassan, this study highlights both the opportunities and challenges they face in implementing digital reforms within the public sector. The results show a variation in opportunities and barriers such as more efficient processing times, but also obstacles in the form of lack of motivation among citizens and possibilities for better internal communication within the authorities. The results underline the need for cross-sectional cooperation to successfully implement digital services and contribute to a more inclusive digital future.

Syftet med denna studie är att undersöka hur krisberedskap och krishantering fungerar hos olika kommuner i Sverige för att finna likheter och skillnader mellan kommuner av olika befolkningsstorlekar samt vilken roll den faktorn har i krisarbetet. Teorierna kring ämnet tillämpande i denna studie anser att oavsett storlek står kommuner inför samma typ av kriser fast i olika omfattningar beroende på hur stor kommunen är. Vidare hävdar teorierna att skillnader i resurser och humant kapital mellan kommuner påverkar kommunens förmåga att hantera kriser. Mindre kommuner med begränsade resurser behöver därför samarbeta med andra kommuner för att kompensera den bristen på resurser. För att besvara på frågeställningarna och studiens övergripande ämne genomfördes en semistrukturerad intervju med sex kommuner i varierande storlekar. Dokumentanalys användes som komplettering när en kommun inte kunde ställa upp. Analysen av resultatet från undersökningen visar att det finns vissa organisatoriska skillnader mellan kommunerna, samt att kommuner samverkar med andra kommuner som har liknande befolkningsstorlek. Studiens slutsats är att kommunstorlek, oavsett om den har en direkt eller indirekt påverkan, är en relevant faktor som påverkar kommuner och deras förmåga att förebygga och hantera kriser. / The purpose of this study is to investigate how crisis preparedness and crisis management work in different municipalities in Sweden to find similarities and differences between municipalities of different population sizes and what role that factor has in crisis work. The theories surrounding the topic of application in this study believe that regardless of size, municipalities face the same type of crises but to different extents depending on how big the municipality is. Furthermore, the theories claim that differences in resources and human capital between municipalities affect the municipality's ability to handle crises. Smaller municipalities with limited resources therefore need to cooperate with other municipalities to compensate for the lack of resources. To answer the questions and the overall topic of the study, a semi-structured interview was conducted with six municipalities of varying sizes. Document analysis was used as a supplement when a municipality could not come forward. The analysis of the results from the survey shows that there are certain organizational differences between the municipalities, and that municipalities cooperate with other municipalities that have a similar population size. The study's conclusion is that municipality size, regardless of whether it has a direct or indirect impact, is a relevant factor that affects municipalities and their ability to prevent and manage crises.

In recent years, the state, through state intervention, has played an essential role in promotingand attracting foreign direct investment (FDI) and Multinational Corporations (MNCs). FDIand MNCs play important roles in national and global economy in the contemporary world.This study examines the role of state intervention in attracting FDI and MNCs, by undertakinga single case study of Singapore from 1965 to 2019. The study concludes by analysing the roleof strategic state intervention in attracting FDI and thousands of MNCs. The study draws twomain conclusions: First, state intervention attracted FDI and thousands of MNCs. Second, thestate used both free market principles and state inteervention to attract foreign investment. Key Concepts : State Intervention, Multinational Corporations, Foreign Direct Investment

Samverkan är i dagens samhälle utav stor vikt för offentliga verksamheter, då arbetsuppgifter blivit allt mer komplexa och dynamiska. Samtidigt är våld i nära relationer ett komplext samhällsproblem, vilket det därav krävs ett stort antal diverse aktörer för att kunna förhindra denna problematik. Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur myndigheter eller andra offentliga aktörer som arbetar med och samverkar kring våld i nära relationer upplever samverkan. Studien fokuserar på hur samverkan av olika offentliga verksamheter upplevs när det kommer till både det reella och preventiva arbetet kring våld i nära relationer. Studien syftar även till att bidra med förståelse omkring hur utmaningar och förutsättningar kan knytas an till olika samverkansformer/analysnivåer. För att kunna besvara detta utgår studien från en kvalitativ forskningsansats, där sex respondenter som representerar diverse relevanta myndigheter eller andra offentliga verksamheter som arbetar med våld i nära relationer har intervjuats. De teoretiska utgångspunkter studien utgår från är interorganisatorisk samverkan, interprofessionell samverkan och intersektoriell samverkan. Till studiens resultat har en tematisk analys utförts. Det resultat som framkommit utifrån den empiriska insamlingen är att samtliga respondenter upplever samverkan som något positivt, då samtliga instämmer att våld i nära relationer är ett komplext arbete som kräver samverkan. Det har även framkommit att sådana faktorer som engagemang, flexibilitet, arbetssätt, utbildning och kunskap ses som positiva insatser för samverkansarbetet med våld i nära relationer. De utmaningar som framkom med samverkansarbetet var tidsperspektivet, ekonomiska resurser, lagar och regler, komplexitet kring begreppet, kultur och ansvarsfördelning.

Given the recent increase in targeted state grants within primary schools, this study aims to examine target grants as a policy tool. It seeks to understand how actors perceive governance through state grants and to identify potential conflicts between the state and municipalities. The empirical data consist of interviews with stakeholders from municipal and state levels. The study employs a new institutional perspective, applied across three dimensions: (1) mistrust-based vs. trust-based governance, (2) centralisation vs. decentralisation, and (3) political vs. professional governance. The analysis indicate that the conflict between national equality and municipal autonomy influences actors' perceptions of governance. The results indicate that state grants are viewed as tools for demonstrating political action and addressing inequality, but they also produce negative side effects, such as increased administrative costs for municipalities. Governance through targeted grants is perceived as being based on mistrust, and their design risks steering municipal operations. Additionally, the study shows that actors' perceptions of state grants are driven by competing institutional logics, which may create tensions between the state and municipalities. In conclusion, the study presents a model that unifies these dimensions. The model illustrates the trade-off between strong state governance through targeted grants and broader, more general grants resulting in weaker state governance.

Syftet med studien är att undersöka möteskulturen i en medelstor svensk kommun. Med möteskultur åsyftas den rådande mötesmiljön i organisationen. Studien baseras på en enfallsstudie av kommunen och analyserar hur möteskulturen ser ut samt hur den skiljer sig mellan chefer och personal. Studiens insamlade material består huvudsakligen av genomförda intervjuer med tjänstepersoner samt tidigare forskning och relevanta teorier. För att analysera kommunens möteskultur har organisationsteori om formella och informella normer samt nyinstitutionalismen applicerats på det insamlade materialet från samtalsintervjuerna. Resultatet visar att kommunen har en utbredd möteskultur, det vill säga att mötesmiljön i organisationen präglas av många möten samt att denna möteskultur skiljer sig mellan chefer och personal. Utifrån intervjuerna går det att se en markant skillnad mellan personalen respektive cheferna vad gäller mötestid och mötesbokningar. Det finns även en skillnad i tjänstepersonernas inställning till möten utifrån huruvida de har en mötespolicy eller inte. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att möteskulturen i kommunen kan förbättras och att det finns etablerade metoder för detta i delar av kommunen som fler bör ta efter.

After more than 30 years of research on cyberwar there is still many, and often contradicting views on what it is and what effects it can produce. This thesis studies how the Swedish political level understands cyberwar. The study was conducted using Ashraf’s definitional framework and framing methodology. The analysis is based on the empirical material of official documents pub-lished by the Swedish government. The study shows that the Swedish view on cyberwar is mainly realistic but, in some parts, also alarmistic according to the definitions in Ashraf’s framework. The thesis also shows that Ashraf’s framework is well suited to show what understanding a state has on cyberwar, but the framework also has some limitations. The result of this thesis gives a deeper knowledge on how Sweden understands cyberwar and can be used to improve on future polices and strategies.

The climate is changing, and winters are expected to receive increasingly more precipitation in large parts of Sweden. Climate change brings significant risks and challenges, such as an increased risk of flooding, erosion, landslides, and avalanches. Through a case study of four Swedish municipalities: Uddevalla, Karlstad, Gällivare, and Kiruna, a document study examines how these municipalities' climate adaptation efforts related to changing winter climates are being conducted. The results of the case study are presented through quantitative tables and qualitative discussions. Specific points have been selected for the quantitative tables, which have been used to grade the municipalities' climate adaptation efforts for future winter climates. The study has shown that the four municipalities studied are conducting climate adaptation efforts related to a changing winter climate.  The extent to which the municipalities carry out climate adaptation work varies. Winter climate changes are more pronounced in southern Sweden than in the north. This is reflected in the municipalities' climate adaptation efforts. Uddevalla and Karlstad municipalities have made more progress in their climate adaptation efforts and have been working on it for several years. Gällivare and Kiruna municipalities experience fewer climate changes during the winter, and therefore their climate adaptation efforts are smaller and not as extensive and concrete as those in Uddevalla and Karlstad municipalities.