Research shows that students occasionally face linguistic challenges related to the subject-concepts of social studies. One example concern that individuals can interpret subject-concepts in various ways. Therefore, the area of this study is how social studies teachers work with subject-concepts in social studies. The study aims to investigate how these teachers describe the subject-concepts in relation to an everyday language. Furthermore, the aim is to investigate how these teachers work with subject-concepts in their instruction. The research questions concern partly how teachers characterize the subject-concepts as well as in what way they differ from the everyday language. Moreover, the study aims to answer the question of how teachers through their instruction enable that students are given the opportunity to develop an understanding of these. The data consists of ten individual, qualitative and semi-structured interviews with social studies teachers currently teaching in Swedish year 7-9. Moreover, it constitutes of national and international research of different kinds. The theory of hermeneutics has been used as both the theoretical and methodological framework. Results show that subject-concepts can be characterized as consistent and be described as including differences. A reoccurring difference is that the meaning of subject-concepts depends on the context. The teachers describe that there is a distance between the subject-concepts and the students, which explains how the concepts differ from everyday language. The distance can be explained by the fact that students in general do not interact with the subject-concepts in everyday life, as well as not using them in everyday dialog. A second difference between subject-concepts and everyday language is found to be the structure of subject-concepts. How teachers work with subject-concepts varies, but results show reoccurring themes. It is common to use group teaching and varying methods of instruction. Moreover, results imply that teachers often give supportive efforts when working with subject-concepts. Prominent supportive actions are visualization, help with study technique, and accessibility to teacher support. The conclusion is that the horizon of understanding around this subject is unlimited, but present study has been broadened it. / Forskning visar att elever tidvis möter språkliga utmaningar som relaterar till de ämnesbegrepp som finns i samhällskunskapsämnet. Ett exempel handlar om att ämnesbegrepp kan ges olika tolkningar av olika individer. Ämnesområdet för den här studien är, med utgångspunkt ur ovanstående, samhällskunskapslärares arbete med ämnesbegrepp i samhällskunskapsämnet. Syftet är att undersöka hur dessa beskriver ämnesbegreppen i relation till vardagsspråk. Likaså är syftet att undersöka hur lärarna arbetar med ämnesbegreppen i sin undervisning. Frågeställningarna berör dels lärarnas karaktärisering av ämnesbegreppen samt deras beskrivning av hur dessa skiljer sig från ett vardagligt språk. Dels hur lärarna genom sin undervisning möjliggör att eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse för ämnesbegreppen. Materialet består av dels tio enskilda, kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar på högstadiet. Dels nationell och internationell forskning av olika slag. Hermeneutiken har använts som både teoretiskt och metodiskt ramverk. Resultatet visar att ämnesbegreppen kan karaktäriseras som sammanhängande samt beskrivas inrymma olikheter. En återkommande olikhet var att ämnesbegreppen kan ha olika betydelser beroende på i vilken kontext de diskuteras. Lärarna förklarar att ämnesbegreppen har ett avstånd till eleverna, något som beskriver hur de skiljer sig från ett vardagsspråk. Avståndet handlar om att eleverna generellt sett inte möter ämnesbegreppen till vardags samt att de inte använder dem i vardaglig dialog. En annan skiljelinje mellan ämnesbegreppen och vardagsspråk benämns vara att ämnesbegreppen har en annan uppbyggnad. Lärarnas arbete med ämnesbegreppen är i viss mån varierad, men resultatet visar några återkommande aspekter. Bland dessa nämns att inlärningsmomenten sker tillsammans, att undervisningsmetoderna varieras samt att stödjande insatser ges. De stöd som framträder är bildstöd, studieteknik och lärarens tillgänglighet för eleverna. Slutsatsen är att förståelsehorisonten kring ämnesområdet är obegränsad, samtidigt som föreliggande uppsats varit en del i att vidga den.

The aim of this study is to investigate and compare two textbooks used in social studies teaching when it comes to the use of subject concepts. The questions to be answered are: • What subject concepts can be found in each learning material? How many different subject concepts are present and how often are they used? • What is done to explain these subject concepts for the reader? How many of the total amount of subject concepts are explained? The methods used to answer these questions where both quantitative content analysis and qualitative text analysis. The results showed that the two textbooks had some subject concepts in common and other subject concepts that separated the textbooks. Textbook 1 contained a few more subject concepts than textbook 2 but used less times than textbook 2. To explain the subject concepts the textbooks used different methods which in this study have been divided into five categories. The result also showed that both textbooks contained equal amounts of subject concepts that were not explained to the reader.