Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med tre svenska musikterapeuter, belysa existentiella frågor i svensk musikterapi. Forskningsfrågor är: Hur ser tre svenska musikterapeuter på existentiella frågor? Hur arbetar de med existentiella frågor i musikterapi? I uppsatsens bakgrund presenteras några utvalda filosofiska perspektiv på existentiella frågor samt litteratur som rör ämnesområdet musik, existentiell hälsa och livskvalitet. Forskning som berör musik, musikterapi och musikpsykologi presenteras. I resultatkapitlet presenteras tre teman: Existentiella frågor – en del av livet, Existentiella frågor genomsyrar musikterapi, Musik möjliggör inre förändring. I avsnittet diskussion diskuteras först resultatet under följande rubriker: Samstämmig syn på existentiella frågor, Samstämmig syn på musikens funktion, Känsla av sammanhang – av vikt för existentiell hälsa samt musikterapi och existentiella frågor. Sedan diskuteras vald metod under två rubriker: Intervjuer och Hermeneutik. Avslutningsvis diskuteras arbetets betydelse och förslag ges på fortsatt forskning. / The purpose of this thesis is to illuminate existential issues in Swedish music therapy through qualitative interviews with three Swedish music therapists. The research questions are: How do three Swedish music therapists perceive existential issues? How do they work with existential issues in music therapy? The background of the theses presents selected philosophical perspectives on existential issues as well as literature related to the areas of music, existential health, and quality of life. Research concerning music, music therapy, and music psychology is presented. In the results chapter, three result themes are presented: Existential issues - a part of life, Existential issues permeate music therapy, Music enables inner change. In the discussion section, the results are first discussed under the following headlines: Consistent view on existential issues, Consistent view on the function of music, Sense of coherence - important for existential health and music therapy and existential issues. Then the chosen method is discussed under two headings: Interviews and Hermeneutics. Finally, the significance of the work is discussed, and suggestions for further research are provided.

Användningen av rösten som primärt instrument i musikterapi är en smal forskningsgren, särskilt inom Sverige. Denna uppsats undersöker röstens terapeutiska potential genom att analysera insikter och erfarenheter från tre yrkesverksamma terapeuter, med specialisering inom sång och röst. Genom kvalitativa intervjuer syftar arbetet till att utforska och identifiera röstens förmåga att främja klienternas hälsa och välbefinnande. Syftet är att bättre förstå röstens potential och dess utmaningar som terapiform såväl som forskningsfält. Bakgrunden i uppsatsen ger en översikt över pionjärer inom sång- och röstbaserade metoder, vilka som historiskt gynnats av dessa, samt tidigare forskning kring sångens hälsoeffekter. Resultaten presenteras genom de fyra huvudteman som utkristalliserats av analysen, vilka är: vad kännetecknar sång- och röstterapi, klientgrupper, influenser och praktiska tillvägagångssätt samt begränsningar och utmaningar. Dessa åtföljs av underliggande teman som fördjupar aspekter av huvudteman. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till bakgrunden, dess betydelse för forskningsfältet samt idéer till framtida forskningsarbeten. / The use of voice as a primary instrument in music therapy is a narrowly focused research area, particularly in Sweden. This thesis examines the therapeutic potential of the voice by analyzing insights and experiences from three professional therapists specialized in song and voice. Through qualitative interviews, the study aims to explore how song and voice therapy is perceived to enhance clients' health and well-being, and to identify the challenges encountered in the therapeutic setting. The background of the thesis provides an overview of pioneers in song and voice-based methods, prior research concerning the health effects of singing and those who have historically benefited from such methods. The results are presented through four main themes that emerged from the analysis: what characterizes song and voice therapy, client groups, influences, and practical approaches, along with limitations and challenges. These are accompanied by sub-themes that delve deeper into aspects of the main themes. Finally, the discussion relates the findings to the background, examining their significance for the field of research and suggesting directions for future studies.