Studien har syftat till att undersöka hur svenska soldater som tjänstgjortunder perioden 2000–2020 upplevt närvaron och betydelsen av religiösa uttryck i tjänsten samtom denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst. Detta genom att söka svar på hur närvarandeoch betydelsefulla svenska soldater upplevt att religiösa uttryck varit under sin tjänstgöring,om denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst samt om de upplevt att det funnits kunskap omoch respekt inför en religiös mångfald inom Försvarsmakten. Detta har gjorts genom enkvalitativ intervjustudie, med utgångspunkt i meningstolkning och teoretisk analys, avindividuella intervjuer med sju soldater som gjort utlandstjänst under undersökningsperioden.Studien har visat att religiösa uttryck är såväl närvarande som betydelsefulla för soldater iFörsvarsmakten. En närvaro och betydelse som ökar vid utlandstjänst oavsett skildaindividuella trosuppfattningar. Därtill framstår kunskap om världsreligionerna och respektinför en religiös mångfald som en förutsättning både för att kunna utföra uppdraget utomlandsbra samt för en jämställd organisation.

<p>Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ”kopierar” delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine. Saker som skulle kunna påverka samarbete med andra länder på ett negativt sätt, t.ex. att alla länder har egna nationella regler samt vissa olikheter i doktriner och handböcker som hur vi i Sverige sätter färger på skadade vid olyckor med en stor mängd skadade, medan detta inte nämns i NATO:s doktrin diskuteras också i uppsatsen. Vi i Sverige har även vid dessa stora olyckor satt tidpunkter för när patienterna kan behövas vård, vilket inte heller går att finna i NATO:s doktrin. Väldigt få skillnader har hittats mellan Sveriges och NATO:s sjukvårdsorganisationer och arbetssätt. Däremot är likheterna väldigt många, vilket gör att samarbete mellan Sverige och NATO länder kan vara mycket effektivt. Detta gör att man i slutsatserna och diskussionen kan läsa om hur svenska Försvarsmaktens sjukvård är interoperabel, men självklart finns saker att förbättra för att öka effektiviteten.</p> / <p>Interoperability becomes more and more important for Sweden, also for the medical. This paper will discuss the similarities and differences between medical doctrines, manuals, regulations, etc. with NATO and particularly the Norwegian similarities, to investigate if the Swedish Armed Forces health care organization are interoperable, and to find things that can be changed to increase efficiency and to be more interoperable. In this paper the author’s conclusions that the Swedish Armed Forces have access to large parts of the knowledge that NATO had done. Sweden "copy" part of NATO's doctrine for medical care, NATO AJP-4, 10 Allied joint medical support doctrine. The author also sees things that could affect the cooperation with other countries in a negative way. Things like that all countries have their own national rules and some differences in doctrine and manuals like how we in Sweden puts colour on damaged in accidents with a large number wounded, while this is not mentioned in the NATO doctrine. We in Sweden have also set times for when patients may need treatment in major accidents, which again can be found in the NATO doctrine. Very few differences have existed between Sweden and NATO's healthcare organizations and practices. However, many similarities, which makes cooperation between Sweden and NATO countries can be very effective. This means that the conclusions and the discussion can be read on the Swedish Armed Forces' medical care is quite interoperable, but obviously there are things to improve in order to increase efficiency.</p>

Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med NATO:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som NATO tidigare har gjort. Sverige ”kopierar” delar av NATO:s doktrin för sjukvård, NATO AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine. Saker som skulle kunna påverka samarbete med andra länder på ett negativt sätt, t.ex. att alla länder har egna nationella regler samt vissa olikheter i doktriner och handböcker som hur vi i Sverige sätter färger på skadade vid olyckor med en stor mängd skadade, medan detta inte nämns i NATO:s doktrin diskuteras också i uppsatsen. Vi i Sverige har även vid dessa stora olyckor satt tidpunkter för när patienterna kan behövas vård, vilket inte heller går att finna i NATO:s doktrin. Väldigt få skillnader har hittats mellan Sveriges och NATO:s sjukvårdsorganisationer och arbetssätt. Däremot är likheterna väldigt många, vilket gör att samarbete mellan Sverige och NATO länder kan vara mycket effektivt. Detta gör att man i slutsatserna och diskussionen kan läsa om hur svenska Försvarsmaktens sjukvård är interoperabel, men självklart finns saker att förbättra för att öka effektiviteten. / Interoperability becomes more and more important for Sweden, also for the medical. This paper will discuss the similarities and differences between medical doctrines, manuals, regulations, etc. with NATO and particularly the Norwegian similarities, to investigate if the Swedish Armed Forces health care organization are interoperable, and to find things that can be changed to increase efficiency and to be more interoperable. In this paper the author’s conclusions that the Swedish Armed Forces have access to large parts of the knowledge that NATO had done. Sweden "copy" part of NATO's doctrine for medical care, NATO AJP-4, 10 Allied joint medical support doctrine. The author also sees things that could affect the cooperation with other countries in a negative way. Things like that all countries have their own national rules and some differences in doctrine and manuals like how we in Sweden puts colour on damaged in accidents with a large number wounded, while this is not mentioned in the NATO doctrine. We in Sweden have also set times for when patients may need treatment in major accidents, which again can be found in the NATO doctrine. Very few differences have existed between Sweden and NATO's healthcare organizations and practices. However, many similarities, which makes cooperation between Sweden and NATO countries can be very effective. This means that the conclusions and the discussion can be read on the Swedish Armed Forces' medical care is quite interoperable, but obviously there are things to improve in order to increase efficiency.

I en tid då Sverige står inför en alltmer osäker omvärld och en förändrad säkerhetspolitik så behöver Försvarsmakten växa, och därmed rekrytera med bibehållen kvalité på sin personal. Behovet av ett effektivt employer branding arbete har därmed aldrig varit så stort inom Försvarsmakten. Employer branding är fortfarande relativt outforskat och ser olika ut för varje organisation eftersom arbetet är unikt utifrån varje organisations förutsättningar. Det är även ett arbete i ständig utveckling, på grund av att en föränderlig omvärld skapar nya förutsättningar och behov. Denna studie har som syfte att försöka förstå och förklara den svenska Försvarsmaktens arbete med employer branding. Utifrån deras unika förutsättningar, vad väljer de att prioritera, vad ser de för utmaningar och kommer employer branding arbetet förändras som en effekt av en mer osäker framtid? Studien finner att Försvarsmaktens viktigaste verktyg för att både attrahera och behålla, såväl militär som civil personal, är att kommunicera myndighetens arbete och relevans. Genom detta skapar och kommunicerar man ett förtroende för verksamheten och en vilja att vara en del av något större än sig själv - ett högre syfte. Försvarsmakten har idag ett fokus på att fortsätta attrahera, engagera och inkludera minoritetsgrupper, något som är väsentligt för att kunna vidhålla expansion med bibehållen kvalité. Historiskt så har det funnits många strukturella hinder som man kommit långt med att arbeta bort, även om behovet av ett fortsatt arbete kvarstår. En utmärkande aspekt för Försvarsmaktens organisationskultur är en stark gemenskap och en förbandsanda med starkt individuell identitet för landets förband. Det är inte ett arbete utan utmaningar, men med möjligheter till utveckling. / At a time when Sweden is facing an increasingly insecure world around them, and a changed security politics, the Swedish Armed Forces needs to grow, and thus recruit while maintaining a high quality of its personnel. The need for effective employer branding has thus never been so great within the Swedish Armed Forces. Employer branding is still relatively unexplored and looks different for each organization because the work is unique based on each organization’s conditions. It is also a work in constant development since a changing world creates new conditions and needs. The purpose of this study is to try to understand and explain the Swedish Armed Forces’ work with employer branding. Based on their unique conditions, what do they choose to prioritize, what do they see as challenges, and will employer branding change as an effect of a more uncertain future? The study finds that the Swedish Armed Forces’ most important tool for attracting and retaining both military and civilian personnel is to communicate the agency’s work and relevance. Through this, they create and communicate a trust in the organization and a desire to be part of something bigger than yourself – a higher purpose. The Swedish Armed Forces today has a focus on continuing to attract, engage and include minority groups, something that is essential in order to be able to maintain expansion while maintaining high quality. Historically, there have been many structural obstacles that they have come a long way to undermine, even though the need for continued work remains. A distinctive aspect of the Swedish Armed Forces’ organizational culture is a strong community and a spirit of unity with a strong individual identity for the country’s regiments. It is not a work without difficulties, but also with potential for improvement.

I denna studie presenteras forskning om varumärkesbyggande genom reklamfilm. Syftet är att undersöka hur Försvarsmakten genom sina reklamfilmer arbetar med varumärkesbyggande för att rekrytera medarbetare. Efter återinförandet av värnplikten år 2017 lanserade Försvarsmakten ett flertal reklamkampanjer. För att behandla syftet har en forskningsfråga utformats och med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt har det insamlade empiriska materialet analyserats. Detta i form av en innehållsanalys på tre reklamfilmer från kampanjerna. Analysen grundar sig i teorier gällande kommunikation och varumärkesbyggande. Reklamfilmerna tolkas utifrån semiotik och retorik för att sedan kopplas till hur Försvarsmakten bygger sitt varumärke. Resultatet i denna studie visar att Försvarsmaktens reklamfilmer primärt fokuserar på att skapa en positiv helhetsbild av varumärket istället för att endast rekrytera personal. Utifrån analysen framställs organisationen som jämställd, modern och inkluderande vilket är associationer som är nya för Försvarsmakten. Positiva associationer bidrar till ett attraktivt varumärke som kan leda till att målgruppen söker sig till organisationen. För att effektivisera organisationens rekryteringsprocess bör de trycka hårdare på de fördelar som arbetet innefattar. Denna studie bidrar med en viss förståelse för betydelsen av ett starkt varumärke oavsett vad syftet med marknadsföringen är. För att få mer kunskap om varumärkesbyggande i Försvarsmaktens reklamfilmer rekommenderas framtida forskning gällande vad som lockar rekryter att söka sig till Försvarsmakten. / This study presents research on branding through commercials. The purpose is to investigate how the Swedish Armed Forces work with branding in their commercials to recruit employees. Following the reintroduction of military service in 2017, the Swedish Armed Forces launched a number of advertising campaigns. In order to address the purpose of the study, a research question has been designed and, using a qualitative approach, the collected empirical material has been analyzed. This has been done in form of a content analysis of three commercials from the campaigns. The analysis is based on theories of Branding and communication. The commercials are analyzed on the basis of semiotic and rhetoric theories and thereafter to how the Swedish Armed Forces build their brand. The results of the study shows that the Swedish Armed Forces’ commercials primarily focuses on creating a positive image of the brand rather than just recruiting. Based on the analysis the organization is presented as equal, modern and inclusive, which are associations that are new to the Armed Forces’. Positive associations contribute to an attractive brand image that can lead to the target group applying to the organization. In order to make the recruitment process in the organization more efficient, they should focus more on highlighting the benefits of working there. This study contributes to an understanding of the importance of a strong brand regardless the purpose of the marketing. In order to gain more knowledge about brand building in the Armed Forces commercials, it is recommended to do future research on what actually attracts recruits to apply to join the Armed Forces. The study is written in Swedish.