Ett minskat publiksnitt i arenor är ett aktuellt problem som påverkar flera av världens största sporter. För den Svenska Hockeyligan (SHL) är detta inget undantag. Trots ett minskat publiksnitt i arenorna har den svenska befolkningen ett växande hockeyintresse. Skellefteå AIK är en av de sportorganisationer i SHL som de senaste fem åren upplevt ett minskat publiksnitt i arenan trots flera framgångsrika år med bra sportsliga resultat. Arenan har länge varit den självklara platsen för att se en match och flertalet tidigare studier har undersökt vilka faktorer som påverkar och bidrar till att en åskådare väljer att se en match i en arena. Nu har dock arenan fått konkurrens och fler åskådare väljer nu en annan kanal för att se en hockeymatch, nämligen streamingtjänsten C More. C More och SHL har tillsammans tecknat ett avtal där C More har rättigheter att sända samtliga av SHL:s matcher fram tills 2024. Åskådare har nu möjlighet att följa sitt favoritlag från valfri plats samt hur som helst då allt som krävs är en digital enhet. Tidigare studier har undersökt hur andra industrier, som exempelvis film-och musikindustrin, har påverkats av det ökade användandet och utvecklingen av streamingtjänster. De tidigare studier som utförts har även visat på flera fördelar som konsumenter får genom användandet av streamingtjänster. Syftet med denna studie är därför att undersöka och analysera åskådarens beslut av val av plats för att se en match i SHL. Syftet är även att få en fördjupad kunskap om vilka huvudsakliga faktorer som påverkar och leder fram till beslut av plats för att se en hemmamatch i SHL via streamingtjänster kontra att se en hemmamatch i en arena. Studiens syfte mynnade därför ut i följande frågeställning: Vilka är de huvudsakliga faktorerna som påverkar en åskådares beslut att se en hemmamatch för ett lag i SHL på plats i en arena kontra att se en hemmamatch via streamingtjänster? För att kunna besvara frågeställningen avgränsades studien till att enbart undersöka vilka huvudsakliga faktorer som påverkar åskådare till Skellefteå AIK:s val av plats för att se en match. Sju hypoteser formulerades för att kunna testa om respondenternas ålder, kön samt besöksfrekvens på de olika platserna påverkade vilka huvudsakliga faktorer som främst påverkar beslutet. En kvantitativ enkät skickades ut och besvarades av 278 respondenter. Studiens resultat visar att de huvudsakliga faktorerna som påverkar valet att se en hemmamatch i Skellefteå Kraft Arena är; Atmosfären i arenan, Det är en möjlighet att ha trevligt med familjen samt Det är en möjlighet att ha trevligt med arbetskamrater/kompisar. För valet av att se en hemmamatch på en annan plats via C More är de huvudsakliga faktorerna som påverkar; Bidrar till att jag kan se matchen var jag vill, ökar flexibiliteten, Bekvämlighet, Kostnadsbesparing samt Det är en möjlighet att ha trevligt med familjen. Studien har kunnat identifiera vilka huvudsakliga faktorer som påverkar respektive plats där en hemmamatch kan ses. Studiens resultat bidrar till ny kunskap om vilka faktorer som påverkar beslutet av att se en hemmamatch via streamingtjänster, men även vilka faktorer som påverkar beslutet att se en hemmamatch i arenan. Studiens resultat kan därför hjälpa Skellefteå AIK att förstärka upplevelsen för sina åskådare i arenan och öka publiksnittet.

Sveriges högstaliga i ishockey, Svenska Hockeyligan (SHL), omfattas av 14 lag. I inledningen av arbetet nämns några olika viktiga komponenter som krävs för att en idrottare ska kunna prestera på toppnivå i sin valda idrott. En sådan viktig komponent är fysträning. Hur ser fysträningen i SHL ut, och kan kartläggningen av den användas som ett underlag för hur fysträning ska bedrivas i ligan och i andra lägre divisioner? Undersökningens syfte var att kartlägga fysträningen i SHL för att till viss del redovisa ”den vanligaste vägen till Rom”. Studiens empiri samlades in genom intervjuer med fystränare i ligan, och diskuteras sedan för att kartlägga hur träningen med fördel borde bedrivas. Frågeställningarna som besvaras är hur tränarna periodiserar träningen i både makro, meso och mikrocykler, vilka delar av fysträningen som är viktigast för ishockey samt om spelarna använder sig av kosttillskottet kreatin. Resultatet visar att föreningarnas träning periodiseras utifrån faser som anatomisk adaption, hypertrofi, maxstyrka, power och återhämtning och beskriver även hur länge lagen befinner sig i de olika faserna. Resultatet visar även att styrketräning med fokus på maxstyrka och power är de viktigaste delarna av träningen – och att kosttillskottet kreatin är vanligt förekommande. Kartläggningen visar på att träningen är snarlik klubbarna emellan, men skiljer sig vid frågor som generell kontra specifik styrketräning och om kardiovaskulär träning borde bedrivas under säsong eller ej. Undersökningen fyller således en funktion i att vara ett underlag för hur fysträning skulle kunna bedrivas i svensk ishockey.

Abstrakt Syftet med studien är att undersöka herrelitföreningarnas beroende av yttre partners. Samtidigt lyfta fram elitföreningarnas användning av kommersiell verksamhet och hur det påverkar deras ekonomi. Studien kommer också att diskutera fördelar och nackdelar som de undersökta föreningarna ser med införandet av idrottsaktiebolag, eftersom idrottsföreningens går mot ett mer företagsliknande förhållningssätt. Studien är förankrad i den osäkra miljön som bildas när kommersialisering och det ideella idealet ställs mot varandra inom svensk idrott. Forskning instämmer i att idrotten måste skapa en balans mellan kommersialisering och ideell idealet. Å andra sidan råder en viss oenighet om kommersiella intäkter handlar om vinstmaximering eller nyttomaximering. Resource Dependence Theory används för att förklara hur partners minskar deras beroende och osäkerheter i miljön de arbetar i förhållande till yttre partners. Metoden som används är en blandning av kvantitativ och kvalitativ forskning, genom ett frågeformulär som innehåller frågor i en blandning av enkätfrågor och semistrukturerade intervjufrågor. Sexton respondenter deltog i studien. Studien visar att herrelitföreningar tycker att samarbete med externa partners är något att sträva efter, men att det också skapar ett beroende av dessa externa partners. Det verkar också som om beroendet är oförändrat oavsett sammansättningsform. / Abstract The purpose of the study is to investigate the dependence of associations on external organizations. At the same time highlight the sports associations' use of commercial activities and how it affects their finances. The study will also discuss the advantages and disadvantages that the surveyed associations see with the incorporation of sports associations, as the sports associations world is moving towards a more corporate-like approach. The study is rooted in the uncertain environment that is formed when commercialization and the non-profit ideal are set against each other within Swedish sports. Research agrees that sport needs to strike a balance between commercialization and the non-profit ideal. On the other hand, there is disagreement as to whether commercial revenue is about profit maximization or utility maximization. Resource Dependence Theory is used to explain how organizations reduce their dependence and uncertainties in the environment they operate in relation to external partners. The method applied is a mixture of quantitative and qualitative research, through a questionnaire containing questions in a mixture of survey and semi-structured interview questions. Sixteen respondents participated in the study. The study shows that elite sports associations find that collaboration with external organizations is something to strive for, but that it also creates a dependency on these external organizations. It also appears that the dependency is unchanged regardless of the form of association.