The aim of this study was to examine how everyday heroes are constructed in “Swedish Heroes”, which is a series of articles from Aftonbladet. This thesis also aimed to investigate the similarities and differences based on gender in the construction of everyday heroes. We used a critical discourse analysis influenced by van Dijk to match the aims of this thesis. In this study 13 articles from Aftonbladet were analyzed. The results of our analysis showed that in the articles, the heroes were constructed as unique which separated them from other people. The heroes were represented as role models, and received different rewards for their achievements. Although the heroes faced obstacles throughout their heroic efforts, the hero did not surrender. Our study showed that although the construction of male and female heroes had many similarities, there were also differences to be found. In the analyzed articles the male heroes were represented as confident. The female heroes were represented as caring, and motherhood played a significant role in the construction of female everyday heroes.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de tre</p><p>Mellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de tre</p><p>Uppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts till</p><p><em>Svenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor. De centrala frågorna i uppsatsen är: På vilket sätt pratar man om personer som hyllas som vardagshjältar? Hur associerar man till vardagshjältar? Vilka förväntningar har man på en vardagshjälte? <em>Svenska Hjältar-galorna. Varje gala har analyserats för att få en detaljerad bild och för att hitta teman, vilket har följts av en tematisk analys av alla tre galorna. Jag har även gjort en statisk analys, där jag studerat relationen mellan hjältebegreppet och dess olika kategorier för att sedan koncentrera mig på vardagshjälten för att studera de koder som kan kopplas till just denna kategori hjältar. <em>Välgöraren, <em>Undsättaren och den <em>Egocentriska Kämpen. Välgöraren och Undsättaren kan definieras som personer som gör en uppoffring eller prestation för andra, medan den Egocentriska Kämpen är någon som bestämmer sig för att agera i en svår situation men för att förbättra sin egen situation och inte någon annans. Till sist avslutas det hela i en diskussion som mynnar ut i frågor som; Behöver man vardagshjältar och varför i så fall? Existerar det verkligen en genuin altruistisk handling? </em></em></em></em></em></p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de tre Mellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de tre Uppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts till Svenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor. De centrala frågorna i uppsatsen är: På vilket sätt pratar man om personer som hyllas som vardagshjältar? Hur associerar man till vardagshjältar? Vilka förväntningar har man på en vardagshjälte? Svenska Hjältar-galorna. Varje gala har analyserats för att få en detaljerad bild och för att hitta teman, vilket har följts av en tematisk analys av alla tre galorna. Jag har även gjort en statisk analys, där jag studerat relationen mellan hjältebegreppet och dess olika kategorier för att sedan koncentrera mig på vardagshjälten för att studera de koder som kan kopplas till just denna kategori hjältar. Välgöraren, Undsättaren och den Egocentriska Kämpen. Välgöraren och Undsättaren kan definieras som personer som gör en uppoffring eller prestation för andra, medan den Egocentriska Kämpen är någon som bestämmer sig för att agera i en svår situation men för att förbättra sin egen situation och inte någon annans. Till sist avslutas det hela i en diskussion som mynnar ut i frågor som; Behöver man vardagshjältar och varför i så fall? Existerar det verkligen en genuin altruistisk handling?

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.