I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap. Två av frågeställningarna i undersökningen har sitt ursprung i två mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Samhällskunskap A. Vi har utgått från kvalitativ textanalys med fokus på ordval kombinerat med hermeneutik, vilket innebär att vi också tolkar de resultat som undersökningen givit.Undersökningens huvudsakliga resultat är att framställningen i samtliga böcker är problematisk och språkligt heterogen. Det handlar exempelvis om att vissa partier tillskrivs ett miljöperspektiv i alla framställningar, medan andra partier inte tillskrivs något alls. Vidare förknippas vissa partier med värdeladdade ord som kan tolkas negativt eller positivt.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare. Appar är ett relativt nytt område och denna studie syftar till att kartlägga de svenska riksdagspartiernas mobilapplikationer och undersöka huruvida de är tvåvägskommunikativa och relationsskapande. Metod och material: Materialet i denna studie består av appar från svenska riksdagspartier och deras sidoorganisationer i form av ungdoms- och kvinnoförbund samt lokala partiorganisationer. Urvalet består av de tio appar som har någon av ovanstående organisationstyper som avsändare, då avsändare bestående av enskilda politiker sorteras bort. Metoden som studien utgår från är kvalitativa innehållsanalyser med fokus på att tolka innehållet för att finna såväl latenta som manifesta budskap i apparna. Huvudresultat: Studien visar att det under perioden december 2013 finns få appar från de svenska riksdagspartierna och enbart hälften av partierna har appar. Dessa är till innehåll och funktion spretande och skiljer sig mycket åt i utformning. Hur kommunikationen och de relationskapande aspekterna ser ut i apparna är också varierade och överlag begränsade. Apparna är ett nytt fenomen för partierna och det är troligt att resultatet beror på att de ännu inte vet hur de ska använda denna kanal på ett effektivt sätt, när det kommer till att engagera och skapa relationer till dagens rörliga väljare. Vi menar att detta är ett viktigt bidrag i forskningen om nya kanalers funktion och kommunikation inom svensk politik.

Denna studie berör medieplattformen Instagram och hur den används inom svensk politik. Syftet med studien är att undersöka hur Instagram påverkar svenska riksdagspartiers arbete och hur arbetet kan anpassas till användarna av Instagram. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer utgör resultatet. Studien behandlar tre svenska riksdagspartier, samt inkluderar fyra användare av Instagram. Resultatet har genomförts med teori som innefattar utvecklingen av Instagram i Sverige, politik och användningen av Instagram i politik utanför Sverige. Studiens slutsats visar på att politiska partiers användning av Instagram öppnar upp för en ny målgrupp, bidrar till nya kommunikationssätt och ger möjlighet till att engagera fler i sin politik. / This essay concerns the Instagram media platform and how it is used in Swedish politics. The purpose of the paper is to investigate how Instagram affects the work of the Swedish parliament and how it can be adapted to the users of Instagram. The essay has been conducted using a qualitative method, where semi-structured interviews constitute the result. The essay deals with three Swedish parliamentary parties and includes four users of Instagram. The result has been conducted with theory that includes Instagram's development in Sweden, politics and Instagram's use in politics outside of Sweden. The conclusion of the essay shows that the use of Instagram by political parties opens up to a new target group, contributes to new ways of communication and allows for more involvement in politics.