The purpose of this paper is to investigate the effects of the Business Opportunity Projects (BOPs) that the Swedish Trade Council uses when promoting export for small enterprises. The Business Opportunity Projects have the same type of setup for all offices where the Swedish Trade Council is established and are subsidized by 60 percent from the government. A dataset on firms’ financial state on a ten year basis is used and survey interviews conducted in 2005/06 and 2007/08. From this data three types of methods are used; a calculations on expected values of return; a panel data model and a probit model.The results show that the expected return of one project is around 250 000 SEK and if the project is successful the average return is around 1 000 000 SEK. The governmental return is around 22 times the invested money. The probability of creating business volume directly or indirectly is around 45 percent. It is also shown that the projects have an impact on the export turnover of the participating firms. The effect comes after two years and it increases until four years after the BOP. The interpretation of the exact effect should be made with caution due to estimation issues. The result also indicates that the BOP generates around 1.5 employees on averages.The results show that the participating firms do not have advantage being larger, or being from the middle region of Sweden nor in a specific branch in order to have a successful project. Firms from north part of Sweden that have a slightly smaller chance of having a successful project, if the project is made in Western European offices, the firms have a higher probability to succeed compared to other offices.

In this study the authors wanted to find out what role networking and knowledge play for a Swedish company that wants to enter the Nigerian market. This was done by using a qualitative approach and conducting interviews with HQS AB a Swedish company that entered Nigeria, the Swedish Trade Council and the Nigerian Embassy. No studies have previously been done about the internationalization process for a Swedish firm entering Nigeria therefore this essay provides empirical findings that can be useful for Swedish firms that want to enter Nigeria and for researchers within international business. The result from this study indicate that HQS AB had a successful market entry to Nigeria mainly because networking help them get in touch with partners that could add value by providing valuable connections that eventually helped HQS AB to start their business in Nigeria. Moreover, by attaining tacit knowledge in Nigeria, HQS AB managed to handle challenges in Nigeria such as the complex bureaucracy system and the business culture in the country.

Titel: Hur leker lika barn bäst? – Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: Många studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och på senare tid äveninternationella sådana. Detta på grund av internationaliseringen som ägt rum under de senasteårtiondena. Man har fokuserat på att beskriva svårigheter och utmaningar i exempelvis västerländsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan två västerländska parter som allmäntanses vara relativt lika varandra har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Den geografiska,kulturella och språkliga närheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebärnågra svårigheter för tyska respektive svenska parter. Vi hävdar att svensk-tysk förhandlinginnebär vissa utmaningar och att denna typ av förhandling kräver extra uppmärksamhet ijämförelse med en nationell förhandling, och att det är möjligt att utveckla vissa generellariktlinjer som man som svensk förhandlare bör ta i beaktande innan och under en förhandlingmed en tysk motpart.SYFTE: Att utveckla generella riktlinjer inför förhandlingar för svenska inköpsavdelningarsom kommer att förhandla med tyska leverantörer.GENOMFÖRANDE: Det empiriska materialet har samlats in via kvalitativa, semistruktureradeintervjuer med Exportrådet i Berlin, Tysk-Svenska Handelskammaren, SAAB Aerosystems,Toyota Material Handling Europe samt Scania. Samtliga har erfarenhet av förhandlingarmed Tyskland. Det teoretiska materialet har samlats in genom diverse relevant litteraturi form av böcker och artiklar.RESULTAT: Tyskland ses överlag som en önskvärd partner i förhandlingar då svenskar ochtyskar anses ha liknande tankesätt om hur förhandlingar bör struktureras och genomföras.Dock finns vissa moment som man som svensk förhandlare bör vara medveten om för attåstadkomma bästa möjliga utfall av förhandlingen. En modell har tagits fram i enlighet meddet material som framkommit under intervjuerna med respondenterna. Denna modell kan användassom riktlinje för vad man bör ta i beaktande och lägga vikt vid inför en förhandlingmed en tysk motpart. De faktorer som vi menar är extra kritiska och som svenska förhandlarebör överväga noggrant inför den ovan nämnda förhandlingssituationen är förberedelse, tydlighet, respekt för tid samt korrekthet. Alla dessa strategiska faktorer bör tas i beaktande medhjälp av en medvetenhet som skall finnas med genom hela förhandlingsprocessen. Vi hävdar att det faktum att samtliga av våra intervjupersoner upplever att tyskar i regel är bra förhandlingsparteroch att förhandlingar med tyska leverantörer generellt är relativt problemfria harsin grund i att intervjupersonerna dels är medvetna om de skillnader som föreligger i ländernasrespektive affärskultur, och dels att man på samtliga företag har långvariga relationer medsina leverantörer. Även det faktum att våra respondenter befinner sig i en köpsituation i förhandlingarnakan ha en inverkan på det generellt positiva utfallet.NYCKELORD: Förhandling, Tyskland, Sverige, inköp, leverantör, riktlinjer, Exportrådet,Tysk-Svenska Handelskammaren, SAAB Aerosystems, Toyota Material Handling Europe,Scania.

This thesis investigates Swedish trade promotion in Lebanon from 1920 to 1975. The aim is to increase knowledge about how actors in a small open western economy tried to develop their economic interests in an emerging market characterized by great uncertainty. Here, the promising economic outlook coincided with a high degree of political instability. The study analyzes the interactions between Swedish trade related authorities, organizations and companies in their efforts to develop Swedish business interests in Lebanon: a developing country in a conflict-affected area with potentially large and emerging markets, where the cultural distance to Sweden was significant. In this study a model, which is known as the Uppsala model, forms an analytical interpretative framework for studying the actions and strategies of the trade related authorities and organizations despite the model's specific perspective on the establishment process of firms abroad. Based on the taxonomy, which is the basis of this interpretative model, this interpretative framwork has been possible to apply because of the assumed interactions between trade related authorities/organizations and companies when establishing commercial presence in new markets. The assumption is that the trade related authorities and organizations enhance for companies in various ways, while there is an economic-political interest that the state strives to reach by encouraging companies to set up business in new markets. By using this model, the events have been systematized through a historical generalization and periodization of Swedish trade promotion and organization. Added with the type of knowledge development that has taken place. In this way, the role of authorities and organizations in trade promotion and organizational build-up abroad has been highlighted. The results show that Swedish trade promotion attempts and organization in Lebanon took place in close cooperation with Swedish trade related authorities and organizations through their information inflows. In practice the companies' needs for information and assistance were reflected in the work that has been exercised by the authorities and organizations. By playing an important role in information building, escalating network positions and at the same time providing the companies with specific information, the trade related authorities and organizations became key actors in the development of Swedish trade relations with Lebanon. The study concludes that new perspectives can be obtained by including trade related authorities and organizations when using the Uppsala model in future studies. / Denna avhandling studerar svenska handelsfrämjande åtgärder i Libanon 1920-1975. Syftet är att öka kunskapen om hur aktörer i en liten öppen västekonomi försökte utveckla sina ekonomiska intressen på en ny framväxande marknad präglad av stor osäkerhet, där lovande ekonomiska utsikter sammanföll med en hög grad av politisk instabilitet. I studien analyseras samspelet mellan svenska handelsrelaterade myndigheter, organisationer och företag i deras strävan att utveckla svenska handels- och affärsintressen i Libanon: ett land som betraktas här som ett utvecklingsland i ett konfliktdrabbat område med potentiellt stora och nya marknader med ett betydande kulturellt avstånd till Sverige. I studien utgör den så kallade Uppsalamodellen den analytiska tolkningsramen för att studera myndigheternas och intresseorganisationernas agerande och strategier, trots att modellens perspektiv bygger på företagens utlandsetablering. Med utgångspunkt i den taxonomi som är grunden i modellen har denna tolkningsram varit möjlig på grund av det samspel som antas finnas mellan företag och myndigheter, särskilt när det gäller etablerandet av en affärsmässig närvaro på en ny och osäker marknad. Antaganden är att myndigheterna på olika sätt underlättar för företagen, samtidigt som det finns ett statligt ekonomisk-politiskt intresse att få företag att etablera sig på nya marknader. Med hjälp av modellen har händelseförloppen systematiserats genom en historisk generalisering och periodisering av svenska handelsfrämjande åtgärder med avseende på organisation och den typ av kunskapsuppbyggnad som skett. Därmed belyses också myndigheternas och organisationernas roll vid företagsetableringar i utlandet. Resultaten visar att företagsetableringsförsöken och organisationen av svensk handel i Libanon skedde i nära samarbete mellan svenska myndigheter och organisationer genom utbyte av information. I praktiken avspeglades företagens behov av information och hjälp i myndigheternas och organisationernas arbete. I och med att myndigheterna/organisationerna deltog i informationsuppbyggnaden, skapandet av nätverkspositioner och samtidigt förmedlade information mellan företagen var dessa betingade som centrala aktörer vid etableringen av svenska handelsförbindelser med Libanon. Studiens slutsats är att nya perspektiv gällande företagsetableringar på utländska marknader kan erhållas genom att inkludera myndigheters och organisationers agerande vid tillämpningen av Uppsala modellen i framtida studier.