The use of biofuels within the Swedish transport sector has increased, although the use of ethanolhas decreased considerably since 2011. The purpose of this report is to examine why and onwhat grounds this decrease has occurred. Furthermore the report aims to discuss whether thisdevelopment is beneficial to reaching the climate goals of Sweden. The study focuses solely onethanol as a high proportion blend of E85 for road transportation and its future within theSwedish transport sector. The following questions have therefore been formulated: Why has thesale of ethanol (E85) decreased? Can ethanol (E85) be a tool for Sweden in order to reach itsclimate goals? In order to answer these questions, 12 interviews were conducted with different stakeholdersrelated to ethanol fuel. Stakeholders represented in this report are: organizations, authorities, fueldistributors, car manufacturers, scientists and purchasers. From the interviews, a number offactors that are assumed to have impacted the use of E85 were identified. The identified factorswere: the debate around the land use for ethanol production and its connection to increased foodprices and climate benefit, technical problems, increased operating costs, political means ofcontrol and pricing, and limited sales of new cars. It is probable that no single factor caused thedecrease in the use of E85, but that it was rather a combination of all of the aforementionedfactors over a certain period of time that lead to the decrease. In order for Sweden to reach its climate goals, three factors are significant: energy efficiency, adecrease in transportation and increased usage of renewable fuels must be implemented. E85could be part of the solution in order to reach these goals. There currently exists an infrastructurefor E85, which means that the goals can be reached in the short term, compared to electrification,which is considered to be a long term solution. Political means of control are crucial to the roleof the biofuel in the transition that is required to reach the goals, since they decide how E85 willbe able to compete on the fuel market going forward. / Användningen av biodrivmedel inom den svenska transportsektorn har ökat, däremot haretanolanvändningen minskat kraftigt sedan 2011. Syftet med denna rapport är att undersökavarför och på vilka grunder denna minskning har skett. Därutöver ämnar även rapporten attredogöra för en diskussion kring huruvida denna utveckling är gynnsam för att nå Sverigesuppsatta klimatmål eller inte. Studien avser endast att studera etanol som höginblandning i E85för vägtransporter och dess framtid inom den svenska transportsektorn. Följande frågeställningarhar formulerats: Varför har försäljningen av etanol (E85) som drivmedel minskat? Kan etanol(E85) utgöra ett medel för att Sverige ska nå sina uppsatta klimatmål? För att besvara frågeställningarna genomfördes 12 intervjuer med olika aktörstyper som ärrelaterade till etanolbränsle. Aktörstyper som representeras i denna rapport är:intresseorganisationer, myndigheter, drivmedelsdistributörer, biltillverkare, forskare samtupphandlare. Utifrån intervjuerna identifierades faktorer som antas ha påverkat användningen avE85. De faktorer som identifierades var: debatten kring etanolproduktionens markanvändningoch dess koppling till höjda livsmedelspriser samt klimatnytta, tekniska problem, högredriftkostnader, politiska styrmedel och prisbildning samt begränsad nybilsförsäljning. Det ärsannolikt att det inte var en enskild faktor som gav upphov till minskningen utan att det iställetrörde sig om en kombination av samtliga påverkansfaktorer under en viss tidsperiod. För att Sverige ska kunna nå landets klimatpolitiska mål är en förutsättning att det sker enenergieffektivisering, en minskning av transporter samt en ökad användning av förnybaradrivmedel. E85 kan utgöra en del av lösningen för att nå målen. Idag finns en tillgängliginfrastruktur för E85 vilket medför att målen kan nås på kort sikt i jämförelse med enelektrifiering som anses vara en långsiktig lösning. Politiska styrmedel är avgörande förbiobränslets roll i omställningen som krävs för att nå målen. Detta eftersom dessa avgör hur E85kommer att kunna konkurrera på marknaden för drivmedel fortsättningsvis.

Syfte: En långsam utveckling av levande väggar i Sverige beror bland annat på bristande erfarenhet och kunskap inom byggbranschen. Tidigare studier visar bland annat utmaningar gällande teknikens anpassning till ett svenskt klimat och ett krävande underhåll beroende av kompetens, planering och samverkan. Målet med studien är att analysera ett hållbart underhåll utifrån teknik och underhållsplanering av systemet levande väggar för att kunna besvara dessa problem. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där använda metoder är dokumentanalys, intervju och observation. Dokumentanalys ger en lägesbild av implementerade lösningar i södra Sverige och strategier för underhållsplanering. Intervju med relevanta aktörer bidrar med erfarenheter om teknik, underhåll och planering. Observation bekräftar information om teknik. Resultat: Studien visar på att ingen av de studerade konstruktionslösningarna kan anses fullständigt hållbara, men det finns systemlösningar som har mer eller mindre hållbara egenskaper. Levande väggar har starka sociala och ekologiska fördelar, där växtligheten bidrar till att öka ekosystemtjänsterna i urban miljö. En mindre resursanvändning är nödvändig för en hållbar teknik, där naturlig bevattning, lokala tåliga växter, varaktig konstruktion samt återvunna materialkomponenter främjar hållbar miljö och ekonomi. Filtdukssystem är enklare i design medan modulsystem är mer flexibelt. Ett gemensamt mål bland studerade projekt är att skapa ett så underhållsfritt system som möjligt där väggen får leva på naturlig väg. Acceptans för vilande växter under vinterhalvåret kan sänka krav på underhållet. Teknisk övervakning underlättar men manuell tillsyn är vital för väggens överlevnad. Frekvensen på underhållet varierar från projekt till projekt där kundens önskemål, placering, typ av vägg, storlek, växtval och årstid påverkar. Därför är det viktigt med planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Majoriteten av studerade projekt har ingen tydlig underhållplanering, men studien visar på framgångar av ett tydligt gemensamt mål, tidig involvering av driftpersonal, platsanalys, målinriktad underhållsplan och erfarenhetsåterkoppling. Konsekvenser: Studiens slutsats är att tekniken för levande väggar behöver utvecklas för att för att lämna ett mindre fotavtryck på miljö och ekonomi. Utvecklingen går mot ett så underhållsfritt system som möjligt, men den manuella tillsynen kan inte ersättas helt av avancerad teknik. Varje anläggnings unika förutsättningar kräver noggrann planering och kontinuerlig utvärdering av behov. Begränsningar: Studien behandlar levande väggar i ett svenskt urbant klimat, där resultatet baseras på erfarenheter från projekt utförda i södra Sverige. Annan geografisk placering skapar andra förutsättningar för teknik och underhåll. Mer generella antaganden kan göras gällande underhållsplanering. Fler intervjuer med underhållstekniker kan bidra med andra aspekter i analysen. / Purpose: A slow development of living walls in Sweden is partly due to lack of experience and knowledge in the construction industry. Former studies point at challenges of adapting the technique in a Swedish climate and the importance of planning, knowledge and cooperation for the maintenance. The objective of the study is to analyse a sustainable maintenance by technique and maintenance planning of the system living walls in order to answer these challenges.   Method: The study is based on a qualitative approach where the methods are document analysis, interview and observation. Document analysis gives a status report of the implemented living walls in Sweden and introduces strategies for maintenance planning. Interview with relevant participants contributes with experiences concerning technique, maintenance and maintenance planning. Observation confirms the information about the technique. Findings: The study shows that none of the observed solutions can be considered completely sustainable, though they do have some sustainable qualities. Living walls have strong social and ecological benefits, where the vegetation contributes to increase ecosystem services in urban environment. A less use of resources is necessary for a sustainable technique where the use of stormwater, local resistant plants, lasting construction and recycled components promotes a sustainable environment and economy. The felt system is simpler in its design while the modular system is more flexible. A common objective among the observed projects is to create a maintenance-free solution as possible. Acceptance for resting plants during winter can lower the demands of the maintenance. Technical monitoring facilitates the maintenance but the manual handling of living walls is crucial. The frequency of the maintenance varies from each project where the client’s choice, placement of the wall, type of solution, size, plant choice and season affect. Therefore, it is important with planning and constantly evaluating a walls needs. The majority of the observed projects do not have a maintenance plan but the study shows success by a common objective, site analysis, goal-oriented maintenance plan and experience feedback. Implications: The conclusion of the study is that the technique of living walls needs to be evolved to leave a smaller footprint on the environment and the economy. The development is towards a maintenance-free solution but the manual handling can not be replaced by advanced technique. Every projects individual conditions demands thorough planning and continuous evaluation of the wall. Limitations: The study discuss living walls in the Swedish urban climate, where the result is based on experiences from projects developed in the southern part of Sweden. Other geographical placement causes different conditions for technique and maintenance. General assumptions can be made concerning the maintenance planning. More interviews with maintenance staff can contribute with other aspects to the analysis.

The field of urban hydrology is in need of high temporal resolution data series in order to effectively model and analyse existing and future trends in extreme precipitation. When high resolution data sets are, for any number of reasons, not available for a given location, the technique of disaggregation using a random cascade model can be applied. Previous studies have demonstrated the relevance of random cascades in the context of rainfall data disaggregation with temporal resolutions usually down to 1 hour. In this study, an attempt at disaggregation to a resolution of 1 minute was made. Using newly disaggregated rainfall data for different regions in Sweden, the possibility of clustering rain events into separate regional hyetographs was investigated. The random cascade model was calibrated using existing municipal rainfall data with a temporal resolution of 1 minute, in order to disaggregate continuous 15 minutes data series provided by the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The disaggregation process was then performed in multiple stochastic realisations, in order to correct the uncertainties inherent to the random cascade model. The disaggregation results were assessed by comparing them with calibration data: two main rainfall parameters, EV and ED, were analysed by determining their behaviours and distribution. The possibility of transfering calibration parameters from one station to another was also assessed in a similar manner, again by studying EV & ED for different scenarios. Finally, hyetographs were clustered, compared and contrasted, in order to ascertain previously theorized differences between regions. This research showed the feasibility of applying a random cascade model to very high temporal resolutions in Sweden, while replicating rainfall characteristics from the calibration data quite well. The analysis of the spatial transferability of calibration parameters yielded inconclusive results, as rainfall characteristics were preserved in some cases but failed in others. Lastly, distinct regional differences in hyetographs were noted, but no clear conclusions could be drawn owing to the delimitations of this study. / Inom småskalig hydrologisk modellering finns det idag ett behov av dataserier med hög tidsupplösning för att effektivt kunna modellera och analysera både aktuella och kommande trender hos extrema regnhändelser. När högupplösta dataserier är otillgängliga vid en önskad mätplats kan disaggregering med hjälp av en slumpmässig kaskadmodell tillämpas. Tidigare forskning har visat att kaskadmodeller är användbara för disaggregering av regndata med en tidsupplösning av 1 timme. I denna studie disaggregerades dataserier med syftet att uppnå en tidsupplösningav av 1 minut. För att kunna analysera eventuella skillnader mellan regioner klustrades även hyetografer med de framtagna dataserierna. Den slumpmässiga kaskadmodellen kalibrerades med befintlig kommunal data med en tidsupplösning på 1 minut, för att sedan kunna disaggregera 15 minuters data från SMHIs databaser. Disaggregeringen genomfördes i ett antal olika stokastiska realisationer för att kunna ta hänsyn till, och korrigera, de inneboende osäkerheterna i den slumpmässiga kaskadmodellen. Disaggregeringsresultaten bedömdes genom en jämförelse med kalibreringsdata: två regnegenskaper, regnvaraktighet (ED) och regnvolym (EV), analyserades för att kunna bestämma derasfördelningar och beteenden. Kalibreringsparametrarnas överförbarhet analyserades också med hjälp av ED & EV för olika scenarier. Slutligen klustrades hyetografer för att fastställa potentiella skillnader mellan regioner. Studien påvisade möjligheten att använda en slumpmässig kaskadmodell till höga tidsupplösningar i Sverige. Modellen lyckades återskapa regnegenskaper från kalibreringsdata vid disaggregeringen. Möjligheten att överföra kalibreringsparametrar från en station till en annan visade sig dock inte vara helt övertygande: regnegenskaper återskapades endast i vissa fall, men inte i samtliga. Slutligen konstaterades regionala skillnader i hyetografer, men tydliga slutsatser kunde inte dras på grund av underliggande begränsningar med studien.

The domain of rhetoric has changed dramatically since its inception as the art of persuasion. It has adapted to encompass many forms of digital media, including, for example, data visualization and coding as a form of literature, but the approach has frequently been that of an outsider looking in. The use of comprehensive computational tools as a part of rhetorical analysis has largely been lacking. In this report, we attempt to address this lack by means of three case studies in natural language processing tasks, all of which can be used as part of a computational approach to rhetoric. At this same moment in time, it is becoming all the more important to transition to renewable energy in order to keep global warming under 1.5 degrees Celsius and ensure that countries meet the conditions of the Paris Agreement. Thus, we make use of speech data on climate policy from the Swedish parliament to ground these three analyses in semantic textual similarity, topic modeling, and political party attribution. We find that speeches are, to a certain extent, consistent within parties, given that a slight majority of most semantically similar speeches come from the same party. We also find that some of the most common topics discussed in these speeches are nuclear energy and the Swedish Green party, purported environmental risks due to renewable energy sources, and the job market. Finally, we find that though pairs of speeches are semantically similar, party rhetoric on the whole is generally not unique enough for speeches to be distinguishable by party. These results then open the door for a broader exploration of computational rhetoric for Swedish political science in the future.

Denna studie undersöker förutsättningarna för implementering av EU:s nya skogsstrategi i en flernivåstyrningskontext. Policykonflikter har varit framträdande inom olika områden, inte minst inom skogspolitiken, och skogsägare har haft svårigheter att navigera bland de regleringar som finns både på nationell och EU-nivå. Därför fokuserar denna uppsats på den övergripande forskningsfrågan: Är skogspolitiken samstämmig? Genom att analysera och jämföra policykoherensen mellan EU:s skogsstrategi och två viktiga svenska policydokument – klimathandlingsplanen från 2023 och strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster från 2013 – syftar studien till att belysa hur väl dessa strategier samverkar och är samstämmiga inom skogspolitiken på både EU- och nationell nivå. Studien finner överensstämmelser mellan vissa mål i EU:s skogsstrategi och de svenska dokumenten, vilket indikerar en potential för implementering. Samtidigt identifieras konflikter mellan vissa policys, särskilt vad gäller prioriteringar och tidsramar. Dessa avvikelser minskar policykoherensen och skapar hinder för en effektiv implementering av EU:s skogsstrategi i Sverige. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse av skogspolitikens samstämmighet och belyser utmaningar för implementeringen av mål på olika nivåer inom den svenska skogspolitiken.