<p>Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning går till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frågeställningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingår samt vad testerna, som en elev får gå igenom innan en diagnos kan ställas, fokuserar kring. </p><p>Det finns väldigt många definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera några som både har likheter och skillnader. Vidare nämner jag olika symtom som är viktiga att uppmärksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet från remiss till diagnos, vilka delar som ingår i en utredning och vad som är viktigt att undersöka för att få en helhetsbild av eleven och kunna kartlägga svårigheternas karaktäroch omfattning. I resultatdiskussionen knyter jag sedan ihop teorin med hur det fungerar i praktiken.</p>

<p>Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv. </p><p>Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla. </p><p>För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande.</p><p>Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.</p>

<p>ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?</p>

No description available.

Detta arbete handlar i första hand om hur en dyslexiutredning går till. Jag har genom litteraturstudier och en fallstudie försökt besvara mina frågeställningar som rör definition, symtom, utredningsprocessen med de professioner som ingår samt vad testerna, som en elev får gå igenom innan en diagnos kan ställas, fokuserar kring. Det finns väldigt många definitioner av dyslexi men jag har valt att presentera några som både har likheter och skillnader. Vidare nämner jag olika symtom som är viktiga att uppmärksamma hos elever samt möjliga orsaker till handikappet. Den största delen i arbetet beskriver förloppet från remiss till diagnos, vilka delar som ingår i en utredning och vad som är viktigt att undersöka för att få en helhetsbild av eleven och kunna kartlägga svårigheternas karaktäroch omfattning. I resultatdiskussionen knyter jag sedan ihop teorin med hur det fungerar i praktiken.

Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv. Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla. För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande. Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats. Resultatet visar att det inte finns några generella strategier utan att det är viktigt att se ur ett individuellt perspektiv när stöd utformas, eftersom alla elever är olika. Struktur är något som informanterna ser som en viktig pedagogisk strategi i undervisningen av elever med ADHD. Vår slutsats är att de två informanter som arbetar utanför skolan besitter en större kunskap vilket är av intresse för vidare forskning. Skulle resultatet vid en större studie kunna generaliseras och vilka är i så fall de bakomliggande orsakerna till att informanterna utanför skolan besitter en större kunskap?

Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.

Multipel skleros (MS) är en kronisk, autoimmun sjukdom där det centrala nervsystemet (CNS) angrips och skadas. Orsaken till MS är okänd och det finns ingen botande behandling. Fatigue är ett av de mest vanliga symtomen vid MS och än så länge finns det ingen säker förklaring till vad som ger upphov till fatigue. Syftet i följande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue hos individer med sjukdomen multipel skleros. Tre databaser användes vid datainsamling och efter kvalitetsvärdering valdes tio artiklar till studien. Artiklarnas resultatdel bearbetades, analyserades och sammanställdes. I resultatet identifierades 11 subkategorier och tre kategorier. Kategorierna som framkom var Upplevelsen av inre förändringar hos individen, Upplevelsen av yttre förändringar hos individen och Upplevelsen av faktorer som inverkar på fatigue. Resultatet visade att individerna upplevde en mängd olika symptom vid fatigue och att fatigue inverkade på deras liv. Individerna upplevde också att det fanns faktorer som förvärrade och förbättrade fatigue. I slutsatsen beskrevs att sjusköterskan kan använda sig av utforskande samtal med patienter med sjukdomen MS som upplever fatigue. På det viset arbetar och strävar sjuksköterskan efter att uppfylla ICN:s etiska kod i syfte att förbättra den upplevda hälsan hos individen. Sjuksköterskan kan även utifrån resultatet i litteraturstudien stärka individens resurser genom att bidra med kunskap.

Bakgrund: Det saknas biomedicinsk förklaring till varför fibromyalgi uppstår, vilket gör att patienter idag främst diagnostiseras genom symtombilden som ingår i sjukdomen. Att fibromyalgi består av både fysiska och psykiska besvär och att orsaken är oklar gör att sjukdomen är svårbehandlad. Vid bemötande av denna patientgrupp är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Syfte: Att belysa aktuell forskning om kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats. Resultat: De främsta huvudsymtomen för kvinnor med fibromyalgi är smärta, trötthet, utmattning, depression, sömnstörningar samt kognitiv nedsättning. Huvudteman som framkommit i studien är En sjukdom som påverkar livet och Att kämpa med sjukvården. Vidare framkom fyra underteman som grundas på sjukdomens begränsningar, som gör att kvinnor måste omstrukturera sin livssituation för att uppnå en livskvalitet. Slutsats: En ökad förståelse för hur kvinnor upplever att leva med fibromyalgi kan bidra till en förbättrad attityd mot denna patientgrupp. Detta kan leda till att kvinnors upplevelser av sjukdomen förbättras. / Background: There is no biomedical reason why fibromyalgia occurs. Today, the patients are diagnosed mainly by the symptoms that are part of fibromyalgia. The cause of fibromyalgia is unclear, and it consists of both physical and psychological problems that make the disease difficult to treat. It is important to have a holistic approach when treating patients with fibromyalgia. Aim: To create an overview of current research of women’s experiences of living with fibromyalgia. Method: The study is designed as a study based on thirteen scientific articles which have been analyzed. Results: The main symptoms for women with fibromyalgia were pain, fatigue, exhaustion, depression, sleep disorders and cognitive impairments. The main themes that have emerged are A disease that affects the daily life and To struggle with the healthcare. Furthermore, the results show four subthemes which were based on that the limitations of the disease demand the women to restructure their life situation achieve quality of life. Conclusion: Increased knowledge and understanding of the experiences of patients living with fibromyalgia, may contribute to a better attitude and a better care for this group of patients. This may lead to improvement of women’s experiences of the disease.