Tester av CAPM och Beta av bland andra Eugene Fama och Kenneth French (1992) har visat att det inte existerar något samband mellan systematisk risk (beta) och avkastning för aktier på den amerikanska aktiemarknaden. Andra forskare hävdar att det kan finnas ett samband mellan beta och avkastning om den studerade tiden fokuserar på isolerade perioder med antingen positiva eller negativa marknader. Kritik har även riktats av bland annat Richard Roll för att olika index som approximation för aktiemarknaden vid beräkningen av beta kan generera helt skilda värden och således betyda att investerare kan ha olika förväntade avkastningar för samma aktie. I denna studie försöker författarna besvara frågan om det existerar ett signifikant samband mellan beta och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien undersöks sambandet på en aggregerad nivå under den totala studieperioden mellan 2003-2011 och även under isolerade positiva samt negativa marknader under samma period. Författarna använder sig av två olika index som approximation för den svenska aktiemarknaden, OMX Stockholm PI och OMX Stockholm 30, vid beräkningen av beta. För att kunna undersöka sambandet delas aktierna in i portföljer där snittvärden på beta och avkastning beräknas och studeras sedan i regressionsberäkningar. Resultatet av studien visar att det existerar ett signifikant samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden vid positiva marknader under den studerade tidsperioden. På en aggregerad nivå och även vid negativa marknader visar resultatet inte på några signifikanta samband mellan risk, symboliserat av beta, och avkastning på den svenska aktiemarknaden. I studien framkommer även att kritiken från Richard Roll varit befogad då beta blev olika beroende på vilket index som användes som approximation för den totala marknaden. / Empirical tests of CAPM and Beta by Eugene Fama and Kenneth French (1992) and others have shown that a significant correlation doesn’t exist between systematic risk (beta) and yearly returns on common stocks traded in the American stock market. Other researchers have shown that a relationship between beta and returns might exist if the studied time period is focused on isolated positive or negative markets. Richard Roll has criticized beta for the fact that by using different indices, as an approximation for the total market in the beta calculation, investors can get completely different beta values and thereby have different expected returns for the same stock. In this research the writers are trying to answer the question if a significant relationship exists between systematic risk, symbolized by beta, and returns on the Swedish stock market. During 2003-2011 the risk-return relationship is being examined at an aggregated level, and in isolated positive and negative markets. The writers are using two different indices as approximations for the Swedish stock market, OMX Stockholm PI and OMX Stockholm 30, when calculating betas. To be able to study the relationship between beta and returns common stocks have been divided up into portfolios where average betas and average returns have been calculated in order to perform a linear regression analysis. The results show that a significant relationship exists between systematic risk, symbolized by beta, and returns on the Swedish stock market during positive markets between 2003 and 2011. At an aggregated level and during negative markets in the same time period the results show no significant relationship between systematic risk, symbolized by beta, and returns on the Swedish stock market. The research confirms the criticism from Richard Roll in that the beta values turned out different depending on which index was used as an approximation for the total market when calculating beta.

<p>Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader.</p><p>Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 – 2007.</p><p>Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen. Studien finner en ökad systematisk risk efter företagsförvärven, vilket tyder på att ingång på nya marknader i dagens globaliserade samhälle inte ger den lägre systematiska risk som tidigare kunnat påvisas. Även om ett statistiskt signifikant samband funnits för en ökning av systematisk risk uppvisar hälften av de undersökta företagen en lägre systematisk risk efter förvärvet, vilket tyder på att det är andra faktorer förknippade med företagsförvärvet som avgör den slutgiltiga effekten.</p><p>III</p>

Internationaliseringen har ökat under de senaste åren, och företag väljer att lägga delar av verksamheten utomlands. Tidigare forskning undersöker sambandet mellan denna diversifiering och dess konsekvenser för företagen. Gränsöverskridande diversifiering och företagsförvärv bör enligt tidigare forskning ge en lägre systematisk risk då risken sprids ut över flera marknader. Syftet med studien är att se om tidigare forsknings resultat går att tillämpa idag när svenska företag gör gränsöverskridande företagsförvärv. Vi har valt att applicera en event study-metodik för att undersöka detta samband enligt marknadsmodellen. Studien undersöker 66 svenska fall av gränsöverskridande företagsförvärv, gjorda under perioden 2005 – 2007. Resultatet visar att tidigare empiri, att företagen skulle ha lägre systematisk risk efter ett gränsöverskridande företagsförvärv, inte går att tillämpa idag på de svenska företagen. Studien finner en ökad systematisk risk efter företagsförvärven, vilket tyder på att ingång på nya marknader i dagens globaliserade samhälle inte ger den lägre systematiska risk som tidigare kunnat påvisas. Även om ett statistiskt signifikant samband funnits för en ökning av systematisk risk uppvisar hälften av de undersökta företagen en lägre systematisk risk efter förvärvet, vilket tyder på att det är andra faktorer förknippade med företagsförvärvet som avgör den slutgiltiga effekten. III

I denna studie analyserar forskarna det omtalade sambandet inom finansiering mellan riskoch avkastning på den svenska aktiemarknaden. Att investera i aktier är idag närasammankopplat till begreppet risk och för investerare har sambandet mellan risk ochavkastning en mycket viktig innebörd eftersom att man ständigt söker maximal avkastning tillen minimal nivå av risk. Den välkända finansiella modellen CAPM (Capital asset pricing model) som grundades ibörjan av 1960-talet hävdar att det finns ett positivt linjärt samband mellan riskmåttet betaoch avkastning. Trots att modellen fortfarande används i hög utsträckning idag har flertalettidigare empiriska tester kritiserat CAPM och dess effektivitet. Mängder av studier genomåren, mestadels utförda på den amerikanska aktiemarknaden har visat att något sådantpositivt samband inte existerar men det saknas empiri från den svenska aktiemarknaden. Avdenna anledning ansåg forskarna att sambandet mellan riskmåttet beta och avkastning påden svenska aktiemarknaden var intressant att undersöka. Studien har ett jämförande syfte där de tre olika branscherna teknik, sjukvård och industri påSmall, Mid och Large Cap Stockholm undersöks under tidsperioden 2015-2019. Forskarnavill även ta reda på om sambandet skiljer sig åt mellan branscherna och om lägre eller högrebetavärde påverkar detta samband. Totalt undersöks 121 aktier som delats in i 45 olikaportföljer rangordnat efter aktiens betavärde. I studien har kvantitativ metod och en deduktivforskningsansats applicerats för att besvara forskningsfrågorna. Vidare för att undersöka omdet föreligger ett statistiskt signifikant samband mellan beta och avkastning har etthypotestest samt en regressionsanalys utförts. Resultatet av studien visar att det inte föreligger något statistiskt signifikant positivt sambandmellan beta och avkastning vilket är tvärtemot det CAPM avser. Något stöd till användandetav CAPM för att beräkna förväntad avkastning går därmed inte att finna i den gjorda studien.Sambandet mellan beta och avkastning inom branschen sjukvård var negativt under denvalda tidsperioden och för branscherna teknik och industri gick det inte att observera någotsamband. / The relationship between risk and return is a fundamentally important aspect in finance.More and more people are choosing to invest in stocks and today’s stock market is closelylinked to the concept of risk. Investors who are usually risk averse according to manyfinancial models are constantly trying to achieve maximum returns at a minimal risk wheninvesting in securities. Over the years, lots of empirical tests have been made with thepurpose of trying to understand the relationship between risk and return. These tests havemainly been performed in markets outside of Europe, for example in the US stock market. Avery well-known but also criticized model in finance that tries to demonstrate this relationshipthrough the risk measure called beta is the Capital Asset Pricing Model (CAPM), invented byWilliam Sharpe in the 1960’s. Even though many economic researchers have pointed outthat CAPM has major shortcomings because the model is based on several simplifiedassumptions, the model is still used to a very large extent today for various reasons.  In this quantitative study, the researchers examine how CAPM performs on the Swedishstock market. The purpose of the study is to use CAPM to investigate the relationshipbetween beta and return in the industries technology, healthcare and industry from the stocklists Small, Mid and Large Cap Stockholm. In total, the sample consists of 121 stocks andthe three different industries are also divided into portfolios with low, medium and high risk.The researchers intend to find out whether beta can explain the return better in any of theselected industries and if the results differ between low and high beta values. In the study a hypothesis test has been made to see if there is a statistically significantrelationship between the variables beta and return on the swedish stock market. Aregression analysis has also been performed by the researchers. The result shows thatthere is nothing in this study that can support the use of the financial model CAPM forcalculating expected returns. In the healthcare industry, there is a negative relationshipbetween beta and return during the time period between 2015-2019 and no relationshipexisted in the industries technology and industry during this time period.

Bakgrund: Under de senaste åren har finansmarknaderna karakteriserats av låga räntor och starka börsuppgångar. Diverse stimulanspaket med anledning av coronakrisen har medfört en kraftigt ökad penningmängd som skapat en snabbt stigande inflation. För att centralbankerna ska kunna motverka inflation erfordras högre räntor vilket kan medföra lägre värderingar på aktiemarknaden. Guld som investeringsalternativ har historiskt haft egenskapen som trygg hamn när andra tillgångsklasser har underpresterat. Det råder därför ett intresse att undersöka om en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning över tid genom att diversifiera portföljen med guld eller guldbolag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur en portfölj med ett svenskt aktieindex (OMXSPI) kan kompletteras med guld alternativt ett guldbolagsindex (NYSE Arca Gold BUGS Index), för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än den svenska aktiemarknaden (OMXSPI). För att besvara syftet avser studien att undersöka vilken allokering mellan guld/guldbolagsindex och aktier som krävts under perioden 2000-01-31 ± 2022-01-31 för att uppnå den högsta möjliga riskjusterade avkastningen. Metod: Studien har med en positivistisk ansats och kvantitativ metod hämtat, bearbetat och analyserat prisdata för guld, aktier och guldbolag. Utifrån prisdata har avkastning och standardavvikelser beräknats. Därefter har backtester genomförts på två olika portföljer. Portfölj 1 består av ett svenskt aktieindex och guld, och portfölj 2 består av ett svenskt aktieindex och ett guldbolagsindex. Prestationsmåttet riskjusterad avkastning har använts för att jämföra portföljernas prestation över totalperioden och två delperioder. Slutsats: Studiens resultat kan konstatera att en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning genom att addera guld till en svensk aktieportfölj. Guldbolagsindexet och aktieindexet har visat sig vara en mindre effektiv kombination när det gäller att reducera portföljrisken. Detta har sin grund i att guldbolagsindexet besitter en avsevärt högre enskild risk än aktieindexet. Därmed anser inte studien att det är en pålitlig diversifieringsstrategi att kombinera guldbolagsindexet med ett svenskt aktieindex för att uppnå en högre riskjusterad avkastning

To maintain solvency intimes of severe economic downturns banks and financialinstitutions keep capital cushions that reflect the risks in the balance sheet.Broadly,how much capital that is being held is a combination of external requirementsfromregulators and internal assessments of credit risk. We discuss alternatives totheBasel Pillar II capital add-on based on multi-factor models for held capitaland howthese can be applied so that only concentration (or sector) risk affects theoutcome,even in a portfolio with prominent idiosyncratic risk. Further, the stabilityandreliability of these models are evaluated. We found that this idiosyncraticrisk canefficiently be removed both on a sector and a portfolio level and that themulti-factormodels tested converge.We introduce two new indices based on Risk Weighted Assets (RI) and EconomicCapital (EI). Both show the desired effect of an intuitive dependence on the PDand LGD. Moreover, EI shows a dependence on the inter-sector correlation. Inthesample portfolio, we show that the high concentration in one sector could be(better)justified by these methods when the low average LGD and PD of this sector weretaken into consideration. / För att behålla solvens itider av svår lågkonjunktur håller banker och finansiellainstitutioner buffertar med kapital som reflekterar risken i balansräkningen. Istoradrag så är mängden kapital som hålls beroende av en kombination av externa kravfrån regulatorer och interna uppskattningar av kredit risken. Den häravhandlingendiskuterar alternativ till Basel pelare II kapital påslaget som är baserade påmulti-faktor modeller för kapital och hur dessa kan appliceras så att endastkoncentration(eller sektor) risk påverkar resultat, även i en portfölj med tydligidiosynkratiskrisk. Utöver detta behandlas stabilitet och reliabilitet hos dessa modeller.Genomdetta hittas att den idiosynkratisk risk kan effektivt tas bort på bådeportfölj- ochsektornivå och att de multifaktor modeller som testas konvergerar.Den här avhandlingen introducerar två nya index, baserat på Risk WeightedAssets(RI) och Economic Capital (EI). Båda visar på den önskade effekten av ettintuitivtberoende av PD och LGD. Dessutom visar EI ett beroende av inter-sektor korrela-tion. Med stickprovsportföljen som används var det tydligt att högkoncentrationi en sektor kunde (bättre) rättfärdigas av båda dessa metoder då LGD och PD försektorn i fråga har beaktats.

Trenden med hållbara investeringar har vuxit sig starkare och intressenter ställer krav på etiskt företagande och söker möjligheter till hållbara investeringar. Fenomenet ESG, miljö (E), sociala aspekter (S) och bolagsstyrning (G), är ett av få medel som bedömer och jämför hållbart företagande. Konstruktionen av ESG betyg har förändrats, förr bedömde detta hur väl företag arbetade med hållbarhetsaspekterna, numera fokuseras betygen snarare kring företags exponering mot dessa aspekter. Detta har lett till att ämnet har fått ökad relevans för marknadsaktörer. Tidigare forskning har genererat tvetydiga resultat inom ämnet. Inom denna kontext ämnar uppsatsen undersöka huruvida ESG kan minska den systematiska risken. Detta i syfte att se om hållbarhets beaktning kan ge investerare fördelar i form av lägre risk inom en aktieportfölj. Detta har genomförts med en kvantitativ metod då statistiska tester har tillämpats i syfte att undersöka sambandet mellan betavärde och ESG betyg. Resultaten visade ett statistiskt samband för det allmänna ESG betyget för företagen inom EU, dock ett positivt samband vilket indikerar att högre ESG betyg korrelerar med högre systematisk risk. Vidare diskuteras geografiska skillnader för stora företag inom EU och USA. Trots de icke signifikanta sambanden för företagen inom USA, observerades en negativ korrelation vilket öppnar upp för en diskussion huruvida marknadskrafter eller statliga ingripanden är vägen framåt för hållbara investeringar. / The trend of sustainable investment has been steadily increasing, and stakeholders request both sustainable practices from companies and ways to make sustainable investments. ESG, environmental social and governance, offers one of few ways to judge and compare sustainable business practice. The shift in constructing ESG scores, going from a metric describing a company's sustainable performance to being centered around risk exposure, has led to the area being of higher relevance for market practitioners. Previous research has generated ambiguous results regarding the area. In this context this paper aims to examine whether ESG considerations can minimize systematic risk, resulting in benefits for investors. This is done through a quantitative methodology with a regression analysis in search for a connection between beta value (proxy for systematic risk) and ESG scores (provided by Refinitiv). The results show a statistically significant correlation between the global ESG score and beta within the EU region. However, the correlation was positive, indicating that higher ESG scores gives higher systematic risk. Furthermore, the paper discusses the indicated geographical differences between the examined regions of large cap companies in the EU and USA. Despite the non-significant results from the USA sample, the observed negative correlation can spark a debate whether market power or government involvement is the way forward within sustainable investments.