Abstract  Purpose – The purpose of the study is to investigate how distribution centers can prevent delays to achieve higher on-time delivery.  To fulfill the purpose of the study three study questions have been conducted:  • What factors causes delays in distribution centers?  • Why do delays occur in distribution centers?  • How can distribution centers prevent delays to achieve higher on-time delivery?  Method – A qualitative approach has been used throughout the study to enable fulfilment of the study´s purpose. The study has implemented a case study at a distribution center to investigate what factors causes delays. A theoretical framework that attends the research areas of on-time delivery, distribution centers function, operational problems and classification of factors was used to conduct suggestions addressing how businesses can prevent delays.  Findings – The study emphasizes that all delays that effect on-time delivery could be classified as individual- or system dependent. The study suggests that businesses should focus on preventing delays classified as system dependent, since they may also prevent individual dependent delays. By improving education and prioritize development of education and standards businesses should be able to improve their on-time delivery.  Implications – The study maps factors that causes delays in distribution centers. Categorization and classification could be used to identify where factors occur and explain their dependencies. This study focuses on how on-time delivery is affected by distribution centers performance. The study indicates the possibility to applicate already presented theories in this context but also that categorization and classification of factors is possible. Furthermore, the study has identified problems due to non-used standards, even though they are available for the user.  Limitations – The delimitations of the study mark the study’s focus to stocked goods in distribution centers and do not attend economic aspects of on-time delivery.  Key words: On-time delivery, distribution centers, delays, individual dependent, system dependent / Sammanfattning  Syfte – Syftet med studien är att undersöka hur distributionscentraler kan förhindra förseningar för att uppnå högre leveransprecision.  För att uppfylla syftet har tre frågeställningar utformats:  • Vilka faktorer orsakar förseningar i distributionscentraler?  • Varför uppstår förseningar i distributionscentraler?  • Hur kan distributionscentraler förhindra förseningar för att uppnå högre leverans-precision?  Metod – För att uppnå syftet har studien använt en kvalitativ ansats där en fallstudie har genomförts på en distributionscentral i syfte att undersöka vilka faktorer som kan orsaka förseningar. Ett teoretiskt ramverk som behandlar leveransprecision, distributionscentralers funktion, verksamhetsproblem och klassificering av faktorer har använts för att ta fram förslag på hur distributionscentraler kan förhindra faktorer som orsakar förseningar.  Resultat – Studien indikerar att alla identifierade faktorer som orsakar förseningar och därmed påverkar leveransprecision kan vara antingen individ- eller systemberoende. Studien föreslår att verksamheter bör fokusera på att förhindra systemberoende faktorer som orsakar förseningar eftersom de även kan förhindra individberoende förseningar. Studien föreslår; genom att förbättra utbildning samt prioritera utveckling av utbildning och standarder skulle verksamheters leveransprecision kunna öka.  Implikationer – Det har kartlagts faktorer som kan orsaka förseningar i distributions-centraler. Kategoriseringen tillsammans med klassificering kan användas för att identifiera var faktorer uppstår och vad de beror på. Kategoriseringen tillsammans med klassificering kan användas för att identifiera var faktorer uppstår och vad de beror på. Vidare identifierar studien problem på grund av att standarder inte används, trots att de finns tillgängliga för användare.  Begränsningar – Studien är avgränsad till att endast studera produkter som lagerförs i distributionscentraler och tar inte hänsyn till ekonomiska aspekter kopplat till leverans-precision.  Nyckelord: Leveransprecision, distributionscentraler, förseningar, individberoende, systemberoende.

Visualization of software systems is mainly used for understanding and modeling software architecture. Examples of what can be visualized are source code, systems during execution together with manipulated data or system architecture on either a detailed or a general level. The connection between all of these types of visualization is that they help computer engineers maintain or develop software systems. The largest challenge with visualizing software systems is when the systems in question are exceedingly large and containing an abundance of relations. A problem of this kind arise at the company DGC, where this study is performed. The company manages at present more than a couple hundred systems with over ten thousand relations between each other. The problem with the company’s existing visualization is that they are very difficult to follow and understand, since they mainly present raw data in the form of tables that do not show all relations optimally, and which can also easily distract the company stakeholders from their intended task. The aim of this study is to find a visualization method where a system and its underlying parts are shown together with their relations to other systems. The created visualization will be able to be used by several different stakeholders and will as clearly as possible present relevant information to them. Furthermore, it should also aim to contribute to a better understanding of the complex software systems and their relations. After the implementation of the chosen visualization method, a time-based study is performed to determine whether it poses an improvement of perception among the stakeholders or not. An interview is also conducted where these stakeholders provide their opinion on the created visualization and if they think it presents the necessary information in a pedagogical way. Analysis of the result of the timekeeping and the interview answers indicate that the aim of the study is met. The majority of the resulting times show that the created visualization is more efficient than the original ones, and the interview answers furthermore show how different stakeholders all together agree that the visualization can be used in both future development and maintenance. / Visualisering av mjukvarusystem används i stor utsträckning för att förstå och modellera mjukvaruarkitektur. Ett par exempel på vad som kan visualiseras är: källkod, system under exekvering tillsammans med manipulerat data eller systemarkitektur på detaljerad eller övergripande nivå. Sambandet mellan alla dessa typer av visualiseringar är att de hjälper dataingenjörer att underhålla och utveckla mjukvarusystem. Den största utmaningen i att visualisera mjukvarusystem är när systemen i fråga är väldigt stora och har många beroenden. Ett sådant problem uppstår på företaget DGC där denna undersökning utförs. Företaget hanterar i dagsläge mer än hundratals mjukvarusystem med över tiotusentals beroenden sinsemellan. Problemet med företagets befintliga visualiseringar är att dessa är väldigt svåra att följa eftersom de oftast presenterar rådata i form av tabeller som inte visar alla relationer på ett optimalt sätt och distraherar lätt intressenter på företaget från sin avsedda uppgift. Undersökningen syftar på att finna en visualiseringsmetod där ett system och dess underliggande systemdelar visas tillsammans med deras beroenden till andra. Den framtagna visualiseringen skall kunna användas av flera olika intressenter, och i högsta möjliga mån presentera relevant information för dem på ett tydligt sätt. Vidare ska den skapade visualiseringen också bidra till bättre förståelse för komplexa mjukvarusystem och deras beroenden. Efter framtagandet av visualiseringen utförs en tidsundersökning, för att avgöra huruvida den skapade visualiseringen stimulerar förståelse hos de olika intressenterna på företaget. Det utförs även en intervju där intressenterna på företaget lämnar sina synpunkter angående den skapade visualiseringen och om den kan presentera nödvändig information på ett pedagogiskt sätt. Analys av resultaten av tidtagningarna och svaren på intervjuerna visar tydligt att undersökningens syften nåtts. Majoriteten av tidtagningarna visade att den skapade visualiseringen är effektivare än de ursprungliga och intervjusvaren uppvisar hur olika intressenter ser att den kan användas vid vidareutvecklingen eller underhåll, vilket alla intressenter höll med om.