Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs. Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs. Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap. Den nya kunskapen redogörs slutligen i en för området introducerande modell i syfte att grafiskt visualisera avvecklingsprocessen och dess utmärkande beståndsdelar. Modellen sammanfattar vårt resultat och vittnar om att avvecklingen initieras under fasen för förvaltning och drift där ett inledande ifrågasättande följs av beslut och praktiskt genomförande. Det har visat sig att ifrågasättanden tenderar att utgöra motiv baserade på problem i befintliga informationssystem eller potential i alternativa systemlösningar, vilka därmed kunnat klassificeras som hot respektive möjligheter. Således är det vid tal om avveckling också svårt, för att inte säga omöjligt, att helt utelämna nyutveckling/anskaffning baserat vår slutsats om att processerna många gånger är parallellt överlappande.

The use of ERP in organisations is very popular and many companies have embraced this paradigm without really questioning why. Problems therefore often arise and cause high costs which is a result of poor planning. The paradigm also has its origin in the traditional architectural design that creates a system that has difficulties to adapt to organizations that are constantly evolving. The purpose of this study is to provide a different view of how IT-systems can operate within an organization and show how standard systems can be structured. We emanated from a case study at Linköping University Library, where we studied the implementation and integration of a standard system called Symphony. This lead to a prototype model of a system architecture called LSA (Loose coupled Architecture Service). The results of this study show the benefits of a detailed project plan for an implementation process. It also shows there are new system architectures available instead of the old traditional ones. The criticism towards the innovative object-oriented architecture models evolved in early 2000, have been proved wrong as we demonstrate in this study.

Det är viktigt för företag att kunna fokusera på sin kärnverksamhet och samtidigt anpassa företaget efter rådande förhållanden för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden. Många företag använder affärssystem som innehåller funktioner och rutiner för att bedriva affärsverksamhet. Idag använder ofta företag traditionella affärssystem, det vill säga, egenutvecklade eller standardsystem för att stödja företagets processer. Dessa system kräver i många fall att verksamheten avsätter stora resurser för att implementera, drifta och förvalta dem. Molnbaserade tjänster är en relativt ny teknik som kan hjälpa företag att bedriva affärsprocesser. Fördelen med dessa är att företaget självt inte behöver stå för mycket av det underhåll traditionella system kräver utan kan istället lägga ut det på leverantören. Denna uppsats undersöker hur organisation och användare påverkas av byte från traditionellt system till molnbaserad tjänst. Undersökningen har genomförts med en fallstudie på Sandvik Mining and Construction bestående av intervjuer och en enkätundersökning. För att ta reda på hur organisationen påverkas av byte från traditionellt system till molnbaserade tjänster har vi genomfört personliga intervjuer med ansvariga på IT-avdelningen som arbetar med att införa molnbaserade tjänster. Enkätundersökningen genomfördes för att försöka ta reda på hur användare påverkas av och upplever övergången. Resultatet visar att byte från traditionellt system till molnbaserade tjänster kan ha stor inverkan på organisationen på sätt som litteraturen på området inte nämner. Detta involverar bland annat systemkostnader och infrastrukturen; framförallt kan problem uppstå vid integrering av molnbaserade tjänster i redan existerande infrastrukturer. Enkätundersökningen visar på att molnbaserade tjänster ger användarna möjlighet att arbeta på sätt som tidigare inte varit möjligt.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte. De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig. Ytterliggare så är ekonomin en faktor som bidrar till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer och att den kan ses som den gemensamma nämnaren. Vad gäller effekter så har vi sett att det finns många möjligheter likväl som det kan uppstå många problem vid samverkan om och med IT. Dessutom finns det olika förutsättningar som bör beaktas. En del av de effekter som inter-kommunal ITsamverkan kan ge är skalfördelar, organisations- och verksamhetsutveckling, effektivare organisation och ekonomisk effektivisering samt kunskapsutbyte och resursdelning mellan kommunerna. Vilka möjligheter, problem och förutsättningar som kan uppnås, uppstå eller behöva beaktas är dock beroende av hur och i vilken grad samverkan sker och avgör också vilka effekterna blir. När det gäller framgångsfaktorer är de i mångt och mycket sammanknippade med omgivningen i form av staten. En framgångsfaktor för just inter- kommunal samverkan om och med IT är ett statligt underlättande av lagar och förordningar som kan förhindra och försvåra samverkan mellan kommuner. Även statligt framtagna standarder är en framgångsfaktor. Därutöver kan formalisering i form av avtal eller dylikt vara en framgångsfaktor i inter-kommunal samverkan om och med IT då en sådan samverkan behöver vara långsiktig och inte brytas av att förändringar i maktbalansen sker.

Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering på utvecklingsarbete och utvärdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnå det har två förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De två applikationerna jämförs och utvärderas sedan för att ge ett svar på vilken som bäst lämpar sig för vidareutveckling. Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig själv och av den anledningen har jag valt att göra två applikationer på olika sätt. Då applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att få information om dem. Uppsatsen kan användas som ett praktiskt exempel på hur ett systemutvecklingsarbete kan gå till. Arbetet beskrivs främst utifrån rollen som utvecklare och utvärderare men jag har även varit beställare då jag gett uppdraget till mig själv. Av de två applikationerna som utvecklats körs klientapplikationen lokalt på datorn medan serverapplikationen ligger på en server där användaren kommer åt den genom en webbläsare. Efter utvecklingen genomfördes en utvärdering som bestod av tre delar. Jag kontrollerade hur väl de krav som ställts upp innan utvecklingen tillgodosetts. Därtill genomfördes en egen testning och även acceptanstester med tänkta användare. Resultatet påvisade att applikationerna blev väldigt lika och hade ungefär samma förutsättningar för en vidareutveckling. Skillnaden ligger i hur användaren kommer åt applikationen. Min bedömning är att serverapplikationen är bäst lämpad för vidareutveckling då fler användare kommer åt den på ett enkelt sätt.

<p>An event monitor is a part of a real-time system that can be used to</p><p>check if the system follows the specifications posed on its behavior. This dissertation covers an approach to event monitoring where such specifications (represented by time constraints) are represented by graphs.</p><p>Not much work has previously been done on designing and implementing constraint graph-based event monitors. In this work, we focus on presenting an extensible design for such an event monitor. We also evaluate different data structure types (linked lists, dynamic arrays, and static arrays) that can be used for representing the constraint graphs internally. This is done by creating an event monitor implementation, and conducting a number of benchmarks where the time used by the monitor is measured.</p><p>The result is presented in the form of a design specification and a summary of the benchmark results. Dynamic arrays are found to be the generally most efficient, but advantages and disadvantages of all the data structure types are discussed.</p>

<p>När informationssystem ska utvecklas handlar det om att välja den systemtyp som lämpar sig allra bästa för uppgifterna. Främsta handlar det om att välja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebär att valet av system i många fall sker på ren chans.</p><p>Bristen på modeller och hjälpmedel för val av systemtyp innebär således att det uppstått en kunskapslucka som resultatet från arbetet är tänkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom området samt kompletterar med nytt. Framtagningen av modellen har baserats på litteraturstudier men även observationer samt intervjuer, utförda på ett företag som står inför utmaningen att välja just systemtyp. Modellen har sedan testats för att avgöra dess kvalitet. Resultatet visar att modellen med fördel kan användas vid valet av systemtyp, den bistår utvecklare med riktlinjer över arbetet bakom valet av systemtyp bör föras.</p>

<p>Denna rapport innehåller en undersökning av vilka aspekter som är avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Rapporten innehåller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbättras med avseende på användbarhet.</p><p>För att genomföra undersökningen har jag valt att utvärdera hur två systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar användbarhetsaspekter. Jag har utvärderat dessa metoder utifrån följande frågeställningar: om de stödjer gränssnittsdesign, om de är iterativt användarorienterade, om de involverar designers med speciella gränssnittskunskaper, om de har fokus på användarna, om de innehåller tidiga och kontinuerliga tester av användbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehåller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten är att ovanstående frågeställningar till viss del är avgörande för att säkerställa slutprodukter med väl användbara gränssnitt. Förutom ovanstående aspekter är det dessutom av vikt att ta hänsyn till användbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys. Rapporten avslutas med ett antal riktlinjer att ha i åtanke vid design av slutprodukter med användbara gränssnitt.</p>

<p>Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket är ett system för säkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka åsikter och erfarenheter parterna har när det gäller SET och dess framtid som betalningssätt.</p><p>I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sätt att betala varor som beställs via Internet, kryptering och vad som krävs för att ett betalningssystem skall anses säkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.</p><p>Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkäter kommit fram till att SET är en bra teknik, men som ännu inte slagit igenom hos användarna. Bankerna tror på SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rätt.</p>

<p>En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem. Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan hur systemutvecklare och användare tänker kring begreppet mål samt vilka egenskaper som anses vara viktiga. Undersökningen har visat att det finns både likheter och skillnader i litteraturens syn på begreppen mål och egenskaper jämfört med hur det praktiskt fungerar ute i arbetslivet.</p>