<p>Denna rapport ingår tillsammans med en muntlig presentation som examination i kursen Examensarbete i ADB, 20p vid Högskolan i Skövde. Kursen ingår som slutmoment på det systemvetenskapliga programmet.</p><p>Undersökningen, vilken genomfördes i samarbete med företaget Arthur Andersen, hade som syfte att utvärdera verktyg och metoder för riskanalys av verksamheters informationssäkerhet.</p><p>Medelst intervjuer av 5 experter inom området, samt med en dokumentstudie, utvärderades problemställningen kvalitativt. Resultatet blev en analys av existerande verktyg och metoder för riskanalys, med avseende på deras olika fördelar och nackdelar, samt deras resultat.</p>

<p>I denna rapport behandlas en strategi för systemutveckling som kallas för evolutionär prototyping. Evolutionär prototyping innebär att utveckla system i inkrementella bitar där system får växa till ett driftsystem för vidare evolution. Det finns också andra former av prototyping som explorativ, experimentell och kooperativ prototyping där prototyperna kastas bort och ett nytt system konstrueras. Många metodologier finns för att stödja processen att utveckla informationssystem. På grund av tillgången till CASE-verktyg och fjärde generationens utvecklingsverktyg har evolutionär prototyping blivit allt mer populärt i praktiken. Frågan som driver undersökningen är: Hur hanteras evolutionär prototyping i metodologier för systemutveckling? För att svara på denna fråga analyseras metodologierna RAD och DSDM med litteraturstudier. Metodologiernas perspektiv, arbetsmodell och intressentmodell beskrivs och analyseras. I metodologierna finns rekommendationer vad gäller faser, kontrollmekanismer, användarmedverkan, konstruktion och installation vilka har koppling till evolutionär prototyping. Metodologierna är överens om många rekommendationer som konstant användarmedverkan, mindre team och att bygga väl strukturerade prototyper. Det förekommer skillnader i metodologiernas perspektiv som gör att det också finns viktiga kontraster, så som hur metodologierna ser på leveranser och utnyttjandet av CASE-verktyg</p>

<p>I detta arbete har jag undersökt hur anställda på IT-företag uppfattar arbetsklimatet i dagens IT-företag och hur de önskar att arbetsklimatet egentligen skulle vara. Anledningen till att IT-företag skall satsa på ett bra arbetsklimat är flera. Ett bra arbetsklimat ger dels en konkurrensfördel vid rekrytering av kompetent personal och dels finns det en koppling mellan lönsamhet och ett bra arbetsklimat.</p><p>Jag har gjort denna undersökning genom att intervjua personal vid olika IT-företag och fått fram information om deras uppfattningar om arbetsklimatet. Arbetsklimatet har jag delat upp i flera delar vilka alla har gåtts igenom och undersökts. Svaret på dessa delar har varit positivt men med vissa negativa aspekter som bör ses över. De anställda har dock som helhet ansett att arbetsklimatet på IT-företag är tillfredsställande men att det kan bli bättre.</p>

<p>Projektledarskap är en företeelse som är relativt ny bland olika verksamheter i samhället, vilket medfört att mycket lite forskning finns inom detta område. Projektarbetsformen blir vanligare och vanligare bland olika verksamheter, speciellt bland IT-företagen. Detta beror främst på att projektarbetsformen medför kortare ledtider från analys till resultat. Att agera som projektledare för ett projekt är en uppgift som inte alltid är helt lätt. Det är oftast projektledaren som får ta konsekvenserna av att projektet inte gav ett tillfredsställande resultat. Få av dagens systemutvecklingsprojekt uppfyller de kriterier som avgör om ett projekt är lyckat eller ej. Dessa kriterier är att projektet skall vara färdigt i rätt tid, hållit sig inom kostnadsramarna och gett den funktionalitet som önskades.</p><p>I rapporten tas olika kriterier fram för hur projektledaren skall agera för att ett projektledarskap skall kunna anses som lyckat. Utefter dessa kriterier skapas en mall som visar vilka egenskaper och förhållningssätt litteraturen anser en projektledare skall inneha. Denna mall används sedan för att jämföra verkligheten med teorin.</p><p>I min studie kommer jag att undersöka hur olika projektledare agerar gentemot projektgruppen och projektets intressenter för att åstadkomma ett lyckat projektledarskap. Studien innefattar även projektledarens agerande gentemot sig själv, dvs granskning av sitt eget arbete för att förbättra projektledarskapet. Min undersökning har skett på sex olika företag: IT-strategiska Förvaltningen i Västra Götalandslän, GTS (vilka driver sina egna systemutvecklingsprojekt), Cap Gemini, Mandator, WM-data och Enator (vilka är datatjänsteföretag).</p><p>Utifrån min undersökning har jag kommit fram till att projektledarna agerar på olika sätt i sitt projektledarskap. De sociala delarna, dvs mänskliga relationer är projektledarna mycket framgångsrika på. De mer strukturella delarna, dvs uppföljning och återkoppling av projekten är oftast mer bristfälliga. Ofta är dock projektledarna styrda av företagets metoder vilket inte sällan medför att projektledarna inte kan genomföra vissa delar som de anser viktiga.</p>

<p>I föreliggande rapport studeras de förändringar som vårt framtida boende i kunskapssamhället kan komma att genomgå. Studien är inriktad på vilka förändringar som följer i spåren av utvecklingen inom området informationsteknologi.</p><p>De problem som tas upp i rapporten behandlar de planer och visioner som framtidsforskare har beträffande informationsteknologi i bostaden. Dessa planer och visioner jämförs med bostadsbolagens planer. Rapporten undersöker även om det finns en beredskap avseende de krav på bostaden som förvärvsarbetare i kunskapssamhället lär ställa på bostaden i framtiden.</p><p>Resultatet visar att våra bostäder kan komma att vara föremål för datorisering inom en snar framtid. Resultatet visar även att de planer och visioner framtidsforskare för fram har god överensstämmelse med bostadsbolagens planer. Vad gäller utformning av bostaden visar resultatet att det finns en god beredskap vad gäller arkitektonisk förändring av bostaden.</p><p>I rapporten ges även en bild av hur boendet i kunskapssamhället kan komma att se ut.</p>

<p>Detta examensarbete studerar den interaktion som sker mellan domänexpert och domänspecifik datorapplikation. Jag har studerat ett användargränssnitt i ett program för frekvens- och radionätsplanering (WRAP Win) som har utvecklats av Enator Communications AB.</p><p>Huvudsyftet med studien har varit att studera vilka egenskaper i ett domänspecifikt användargränssnitt som påverkar interaktionen.</p><p>För att behandla min problemformulering så har jag genomfört tre undersökningar:</p><p>- en intervjuundersökning av programmets användare för att studera det domänspecifika innehållet i användargränssnittet.</p><p>- en egen utvärdering av användargränssnittets stil, d v s utseende och känsla.</p><p>- en egen utvärdering av manualen till systemet.</p><p>Jag har kommit fram till en del sådant som kan stödja eller försvåra för användaren i interaktionen. Det är dock oftast en fråga om avvägning. En egenskap som är positiv i en viss bemärkelse kan vara negativ i en annan. Det som är bra för en domänexpert kan också vara dåligt för en annan.</p>

<p>Kognitiv psykologi är en del av psykologin som behandlar människans informationsprocesser. Det handlar om hur vi inhämtar, bearbetar och använder information om världen. De största delarna inom kognitiv psykologi är perception/uppmärksamhet, minne, mentala representationer, problemlösning och beslutsfattande. Vi har begränsningar inom alla dessa områden och detta kan ställa till problem vid användandet av datoriserade informationssystem.</p><p>Med detta arbete ville jag undersöka huruvida det finns ett metodstöd i systemutvecklingsmetoder som tar hänsyn till människans begränsade kognitiva förutsättningar vid utvecklandet av ett datoriserat informationssystem.</p><p>Undersökningen genomfördes med två metoder, litteraturstudie och intervju. Antalet undersökta systemutvecklingsmetoder var tre och dessa utvärderades med hjälp av kriterier för användarvänlighet och kognitiva kriterier.</p><p>Min undersökning visar att de systemutvecklingsmetoder som utvärderades inte har något stöd för att handskas med detta problem. Undersökningen visar dessutom att alla de undersökta metoderna förespråkar användardeltagande.</p>

<p>Businesses use forecasts in order to gather information concerning phenomena that are important to them. Since electronic commerce has grown in importance for businesses, forecasts concerning this area are becoming increasingly important. The work presented in this report aims at gathering information useful when improving forecast quality. In practice the report presents a collection of forecasts, concerning business-to-consumer electronic commerce, and a collection of factors affecting electronic commerce forecast outcomes. A categorisation and evaluation of the collected forecasts is performed, this evaluation is done by comparing the forecasts in the categories to the actual outcomes. Problems that occur during the evaluation process, such as problems with forecast wording and scope, are described, and suggestions of how to avoid these problems are provided. Structured methods to categorise and evaluate the forecasts are also presented. Finally, the outcome from the evaluation is analysed using the compiled factors and indications are given of how to use the results in order to improve future forecasting.</p>

<p>Denna rapport syftar till att ge en inblick i hur lönsamhet för investering iintrångsdetekteringssystem kan beräknas. Rapporten visar hur tre olikaberäkningsmodeller kan användas för att bedöma investeringar iintrångsdetekteringssystem. I resultatet för rapporten presenteras hur modellernafungerar, datainsamlingen för modellerna berörs och beräkningsexempeldemonstreras för var och en av modellerna. Från de tre beräkningsmodellerna haräven ett enklare interaktivt verktyg tagits fram, vilket skall kunna användas för attgöra beräkningar med de olika modellerna. Verktyget presenteras också i rapporten.Då rapporten fokuserar på intrångsdetekteringssystem ges också en enklare förklaringför dessa.Slutsatserna för rapporten blev bland annat att beräkningsmodellerna går att användaför att lönsamhetsbedöma investeringar i IDS, att en investering i IDS är lönsam omberäkningsmodellerna ger positiva resultat samt att insamlingen av data tillmodellerna är en besvärlig fas. I diskussionen för rapporten diskuteras bland annatsvårigheterna i datainsamlingen och nyttan med beräkningsmodellerna.</p>

<p>När en verksamhet bestämmer sig för att införskaffa ett nytt datorsystem kan de välja mellan att egenutveckla ett skräddarsytt system eller köpa ett färdigt standardsystem. Det blir idag allt vanligare att en verksamhet väljer att köpa ett standardsystem. Den stora fördelen med standardsystem är att det är billigare än att egenutveckla ett system.</p><p>Det finns flera olika metoder som är framtagna för att underlätta arbetet med att välja rätt standardsystem. Det är inte ovanligt att en del verksamheter inte använder sig av en vedertagen metod vid val av standardsystem. Att ett företag inte arbetar efter en vedertagen metod behöver inte betyda att de inte arbetar metodiskt och strukturerat. För att ett arbete skall vara metodiskt måste verksamheten först analysera vilka behov av ett nytt system som finns. De skall därefter ta fram vilka krav standardsystemet måste kunna uppfylla. Efter detta kan verksamheten välja vilket system som skall köpas.</p><p>Jag har i mitt arbete undersökt hur ett antal företag tycker att de har lyckats vid införandet av ett standardsystem. Jag har även studerat hur företagen har arbetat vid anskaffning av systemet. Jag har sedan i mitt arbete undersökt om det finns något samband mellan hur strukturerat och metodiskt företagen har arbetat och det resultat som arbetet gett. Informationen till arbetet har jag fått genom att intervjua ett antal företag och genom att studera dokument.</p><p>I mitt arbete har jag kommit fram till att det kanske inte är nödvändigt arbeta metodiskt vid införandet av ett standardsystem för att få ett lyckat resultat. Jag tror ändå att jag kan påstå att ett metodiskt arbetssätt klart ökar chansen för ett lyckat resultat.</p>