<p>FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rättigheter. Målet med den är att människor med funktionshinder skall kunna leva självständigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mål att alla enkelt avhjälpta hinder i lokaler öppna för allmänheten skall vara åtgärdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utsträckning för att hålla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma på grund av att tillgängligheten är för dålig. Studien hade följande syfte; Att ta reda på hur tillgängligheten är för rörelsehindrade vid sju träningsanläggningar i Halmstad kommun. Efter en litteraturstudie sattes ett undersökningsprotokoll samman. Detta besvarades med hjälp av visuella inspektioner samt olika mätningar. Därefter sammanställdes resultatet för att få en överblick av situationen i Halmstad. Undersökningen fann både bra och dåliga planlösningar. Även om det inte rör sig om lagbrott bör man ändå se över träningsanläggningarnas lokaler då detaljer som inte följer de allmänna råden leder till försämrad tillgänglighet. Framförallt behöver man se över funktionshindrades parkeringsmöjligheter och inredningens placering.</p>

FN:s generalförsamling antog den 13 december den nya konventionen om funktionshindrade personers rättigheter. Målet med den är att människor med funktionshinder skall kunna leva självständigt och delta till fullo i livets alla aspekter. 2001 satte Sveriges regering upp ett mål att alla enkelt avhjälpta hinder i lokaler öppna för allmänheten skall vara åtgärdade senast 2010. Rörelsehindrade motionerar i stor utsträckning för att hålla sig i form och som del av sin rehabilitering. Trots det stannar en del hemma på grund av att tillgängligheten är för dålig. Studien hade följande syfte; Att ta reda på hur tillgängligheten är för rörelsehindrade vid sju träningsanläggningar i Halmstad kommun. Efter en litteraturstudie sattes ett undersökningsprotokoll samman. Detta besvarades med hjälp av visuella inspektioner samt olika mätningar. Därefter sammanställdes resultatet för att få en överblick av situationen i Halmstad. Undersökningen fann både bra och dåliga planlösningar. Även om det inte rör sig om lagbrott bör man ändå se över träningsanläggningarnas lokaler då detaljer som inte följer de allmänna råden leder till försämrad tillgänglighet. Framförallt behöver man se över funktionshindrades parkeringsmöjligheter och inredningens placering.

I samhället i dag finns en mängd olika hinder för människor med fysisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta tog regeringen år 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i samhället. Som ett led i detta arbete har en bestämmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur tillgängliga butiker är för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter. Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med butikschefer, observationer av butiksmiljöer samt observationer av tillgänglighet för att ta reda på hur tillgängliga butiker verkligen är för denna grupp av konsumenter. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ metod för informationssamling, eftersom vi ville gå på djupet med vår undersökning. Vi har även använt oss av en deskriptiv utformning eftersom vi inte vill förklara varför det ser ut som det gör utan beskriva fallet som det är. Slutsatserna i uppsatsen är bland annat att butiker överlag är ganska tillgängliga men att det ändå finns vissa brister. Det finns en väsentlig skillnad i tillgängligheten i det nybyggda affärshuset Storken och de äldre butikerna som ligger längs med gågatan i Alingsås. Flera av butikerna är tillgängliga så till vida att det går relativt lätt och enkelt att ta sig in i byggnaden, men sen kan det vara desto svårare att ta sig fram inne i själva butikslokalen. Att det är trångt och svårt att ta sig fram inne i butikerna beror oftast på varuexponeringar som tar upp för mycket plats i gångar och på andra ställen, som till exempel framför kassan. Provrum är också oftast något som inte anpassas efter funktionsnedsatta konsumenter som exempelvis sitter i rullstol. Ett resultat av vår undersökning visar att de flesta butikscheferna tycker att deras butiker är tillgängliga för fysiskt funktionsnedsatta personer, men visar också på att de inte prioriterar denna grupp av konsumenter särskilt mycket. De anser sig vara tillgängliga för alla, men jobbar inte direkt aktivt för att främja denna grupp av kunder, med undantag från några få som exempelvis IKEA och Ica Maxi.

<p>I samhället i dag finns en mängd olika hinder för människor med fysisk funktionsnedsättning. Mot bakgrund av detta tog regeringen år 2000 fram en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Denna har till syfte att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i samhället. Som ett led i detta arbete har en bestämmelse införts i planoch bygglagen om att enkelt avhjälpta hinder skall undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde, och på allmänna platser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur tillgängliga butiker är för fysiskt funktionsnedsatta konsumenter. Uppsatsens undersökning bygger på intervjuer med butikschefer, observationer av butiksmiljöer samt observationer av tillgänglighet för att ta reda på hur tillgängliga butiker verkligen är för denna grupp av konsumenter. I vårt arbete har vi använt oss av en kvalitativ metod för informationssamling, eftersom vi ville gå på djupet med vår undersökning. Vi har även använt oss av en deskriptiv utformning eftersom vi inte vill förklara varför det ser ut som det gör utan beskriva fallet som det är. Slutsatserna i uppsatsen är bland annat att butiker överlag är ganska tillgängliga men att det ändå finns vissa brister. Det finns en väsentlig skillnad i tillgängligheten i det nybyggda affärshuset Storken och de äldre butikerna som ligger längs med gågatan i Alingsås. Flera av butikerna är tillgängliga så till vida att det går relativt lätt och enkelt att ta sig in i byggnaden, men sen kan det vara desto svårare att ta sig fram inne i själva butikslokalen. Att det är trångt och svårt att ta sig fram inne i butikerna beror oftast på varuexponeringar som tar upp för mycket plats i gångar och på andra ställen, som till exempel framför kassan. Provrum är också oftast något som inte anpassas efter funktionsnedsatta konsumenter som exempelvis sitter i rullstol. Ett resultat av vår undersökning visar att de flesta butikscheferna tycker att deras butiker är tillgängliga för fysiskt funktionsnedsatta personer, men visar också på att de inte prioriterar denna grupp av konsumenter särskilt mycket. De anser sig vara tillgängliga för alla, men jobbar inte direkt aktivt för att främja denna grupp av kunder, med undantag från några få som exempelvis IKEA och Ica Maxi.</p>

Detta examensarbete är utfört på WSP i Skellefteå på uppdrag av Rönnskärverket i Skelleftehamn. Rönnskärverkets började byggas av Boliden AB 1928 och var färdigt för produktion år 1930. Man producerar koppar, bly, zinkklinker, guld och silver. År 2010 producerade Rönnskär 190 000 ton koppar och år 2013 producerades 206 000 ton. Här jobbar 866 medarbetare i dagsläget. Elförbrukningen för verksamheterna inom NEW Bolidens uppgår till ca 1,2 TWh/år. Rönnskärs industriområdes elförsörjning är mycket högprioriterad och transformatorhaverier leder till långa stilleståndstider och dyra reparationer. Krafttransformatorerna måste ha hög drifttillgänglighet och transformatorerna som inhandlas till produktionsanläggningarna måste vara robusta. Syftet med detta examensarbete är att göra en jämförande studie mellan torrisolerade och oljeisolerade transformatorer som resulterar i en rekommendation med tanke på framtida inköp. Arbetet ska belysa parametrar för drifttillgänglighet och driftsäkerhet, göra beräkningar för korslutningsströmmar och förluster på transformatorer utifrån transformatortillverkarens uppgifter. Examensarbetets mål är att jämföra olika parametrar på torr- och oljeisolerade transformatorer från olika tillverkare som resulterar i en jämförelsetabell beroende på skenbar effekt och spänning, visar skillnaden mellan olika typer av transformatorer. I arbetet finns en litteraturstudie främst inom transformatorteori som underlag parallellt med en löpande dialog med uppdragsgivaren och transformatortillverkaren. Rekommendationerna ska ses som en förstudie. En djupare analys och ytterligare utredning krävs vid inköp av transformatorer, beroende på omständigheterna och driftsvillkoren. En ekonomisk analys har inte utförts på grund av den begränsade informationen. Nyckelord för examensarbetet är TD: Tillgänglighet, Driftsäkerhet. / This thesis is performed at WSP in Skellefteå, specializing in Rönnskär Education in Skelleftehamn. Rönnskär’s construction began by Boliden AB in 1928 and it was ready for production in 1930. It produces copper, lead, zinc clinker, gold and silver. In 2010 Rönnskär produced 190000 tons of copper and in 2013 it produced 206 000 tons. Current number of employees is 866. The electricity supply of the industrial area of Rönnskär is in very high priority and transformer failures leading to lengthy downtime and expensive repairs. Power transformers must have high operational availability transformers which purchases for production must be robust. This is a comparative study between dry type and oil insulated transformers which summarized in form of recommendation for the future purchases. The work will highlight the parameters of operational availability and operational safety make calculations for rated short time currents and losses in transformers based on manufacturers data. The aim of this thesis is to compare various parameters of dry and oil immersed transformers from different manufacturers summarized in a comparison table according to the apparent power and voltage which shows the difference between various types of transformers. This work is primarily based on the theory of transformers and at the same time on continuous dialogue with the client and the transformer manufacturer. The recommendations should be viewed as a preliminary study, a deeper analysis and further investigation is required when purchasing transformers, depending on the circumstances and the conditions. An economic analysis has not been performed because of the limited information. Keyword for this study is AOS: Availability and Operational Safety

The purpose of this paper is to form an understanding of how to use the demand for usability and accessibility. Requirements for usability and accessibility are available from several agencies, an example is Myndigheten för delaktighet. Through literature studies, I get answer to what are usability and accessibility and the demands that can be set on a public website. In this study of three municipalities you get a glance how local authorities have been working on their web pages and if they fulfill the requirements so that the disabled would consider that the page has good usability and accessibility. In the interviews conducted in one of the municipalities you will receive information how they plan, organize, implement, monitor and develop their websites. In summary, the municipal websites are developed highly for usability and accessibility.

More than half a million people in Sweden are affected by some sort of disability. During recreational activities in nature areas, these people might encounter difficulties such as inadequate accessibility. The Swedish society requires that all citizens should have the same possibilities. The purpose of this thesis is to improve the accessibility for people with disabilities. The aim is to examine occurring flaws in accessible nature reserves and suggest possible improvements.The questions that will be answered are as follows:• What flaws do accessible nature reserves have, and how do they affect the visitors?• What improvements can be made in nature reserves to increase accessibility?To answer the questions, a case study was done, where five different nature areas were visited. During the case study, various flaws in the accessibility were observed and analysed. Prior to the case study, requirements and scientific research regarding accessibility was studied. Using this, suggestions for improving the accessibility were made. . Most of the improvements that could be made in the studied nature reserves were presumed to be applicable in other nature reserves in Sweden.With the case study in mind, the accessibility was considered in need of various improvements. The accessibility was studied from three out of four of the Swedish disability association’s categories; physical, communicative, and informative accessibility. The flaws that were encountered in the studied areas were due to incorrect design, or insufficient maintenance. Most of the flaws could be corrected in simple ways, but the flaws that were due to incorrect design or planning would require more work. After the case study it was discovered that supposedly “accessible” trails, according to different websites, had varying levels of accessibility. An accessible recreational area will benefit all types of visitors, not only people with disabilities. It will be more convenient and enables visits with strollers. An area cannot be made accessible for all types of visitors, but can be made accessible for as many visitors as possible. / Över en halv miljon människor i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. Vid vistelse i naturen blir det besvärligt för människor med funktionshinder att ta sig fram. Vårt samhälle ställer krav på att alla människor ska kunna leva med samma förutsättningar. Syftet med detta arbete är att förbättra tillgängligheten för människor med funktionshinder. Målet är att undersöka vilka brister som finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat och ge förslag på förbättringar.Frågorna som besvaras i rapporten är följande:• Vilka brister finns i tillgänglighetsanpassade naturreservat, och hur påverkar de besökarna?• Vilka förbättringar kan göras för ökad tillgänglighet i naturreservat?För att besvara frågorna genomfördes en fallstudie i form av platsbesök, där fem olika naturområden undersöktes. Under fallstudien observerades och analyserades brister i tillgängligheten. Som grund till fallstudien studerades krav på tillgänglighet och forskning inom området. Med kunskapen från litteraturstudien föreslogs förbättringar som hade kunnat göras för att öka tillgängligheten. Förbättringarna som kunde göras i de undersökta naturreservaten förmodades generellt kunna appliceras i andra tillgänglighetsanpassade naturreservat runtom i landet.Efter fallstudien bedömdes tillgängligheten kunna förbättras inom flera områden. Tillgängligheten undersöktes utifrån tre av handikappförbundens fyra perspektiv på tillgänglighet; fysisk, kommunikativ, och informativ. Bristerna som hittades i reservaten fanns på grund av felaktig utformning eller dåligt underhåll. De flesta av bristerna kunde avhjälpas med enklare lösningar, men det som var felaktigt planerat eller utformat skulle vara svårt att åtgärda i efterhand. Från undersökningen av naturreservaten upptäcktes även att leder som enligt webbsidor skulle vara rullstolsanpassade hade varierande nivå av tillgänglighet. Ett tillgänglighetsanpassat naturreservat gynnar alla besökare, inte bara personer med funktionsnedsättning. Det blir bekvämare att vistas i och möjliggör exempelvis vistelse med barnvagn. Ett område kan inte göras tillgängligt för alla, men kan alltid göras tillgängligt för fler besökare.

Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestämmelser och kvalitéer vid utformning av ett så kallat Trygghetsboende enligt svensk standard. Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrån de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten. Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrån de bestämmelser som sammanställts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de äldre generationerna.

Digitaliseringen har skapat förutsättningar för människor att kommunicera och utföra uppgifter som tidigare gjordes analogt. För att alla människor ska kunna ta del av digital teknik ställs emellertid krav på att utvecklare och designers anpassar plattformar efter olika människors behov och önskemål. För att göra webben mer tillgänglig för personer med olika funktionsvariationer finns idag riktlinjer att följa. Dessa riktlinjer betraktas som verktyg för att mäta hur väl kod möter tillgänglighetsbehov, men tar inte hänsyn till en användares upplevelse. Genom en designorienterad ansats ämnar denna studie undersöka hur responsiva webbplatser kan designas för ökad tillgänglighet och användarupplevelse, såväl för personer med funktionsvariation som personer utan. Studien inleddes genom att riktlinjer identifierades i en förstudie. Dessa riktlinjer byggdes in i en prototyp, som sedan utvärderades. Studien resulterade i ett ramverk med sju designriktlinjer som förenar tillgänglighet och användarupplevelse, oberoende av enhet och skärmstorlek.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen. Dessa inspelade intervjuer skriver jag rent för att kunna analysera i uppsatsen.</p><p>Utifrån min analys och den litteratur jag studerat kommer jag till slut fram till att det i planeringen av Örebro finns ett samarbete mellan politiker, tjänstemän samt handikapporganisationer. Politiskt arbetas det med att ge direktiv till tjänstemän. Praktiskt handlar det om att tillämpa gällande lagstiftning samt genom praktiska demonstrationer visa hur verkligheten ser ut för handikappade. Rullstolsburna ser tillgänglighet som något som sakta men säkert blir bättre, även om det finns mycket som kan förbättras.</p>