Ett mindre men mer användbart försvar ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för ingå-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram Spårbarhetsmodellen som ett verktyg för att säker-ställa rätt resurser på rätt plats och även som ett sätt att styra ambitionsnivåer. Resursen brosystem är en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav på insatsförmåga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt Spårbarhetsmodellen. Frågan är då om det finns balans mellan uppgifter och tillgängliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen. Vidare så visas vilken tillgänglighet som finns avseende brosystem i nu gällande organisation. Genom att följa spårbarhetsmodellens uppbyggnad kan vi i uppsatsen följa För-svarsmaktens uppgifter som de ställs av statsmakten hela vägen ner till leverans av resursen brosy-stem.Uppsatsens resultat visar vilka krav som ställs på resursen brosystem för att understödja manöver-förbandens lösande av insatsförmågor vid ett väpnat angrepp. Härvid redovisas ett krav på till-gänglighet och förmåga med Logistik-, understöds – och anfallsbrosystem. Uppsatsens redovisade resultat visar att det finns en differens angående tillgänglighet och behov av brosystem i dagens organisation. Det finns inte bara en skillnad i antalet broar utan mer allvarligt är att befintliga brosystem inte är optimerade att lösa uppgifter över hela operationsområdet. Det som sticker ut mest är bristen på anfallsbroar vilket kan innebära att ett 3,5 meters dike stoppar manöverförban-den då förmåga till broslagning i hög hotmiljö saknas. Detta utgör en kritisk sårbarhet och är gränssättande för hur vi kan lösa tilldelade uppgifter vid ett väpnat angrepp mot Sverige.

I denna studie undersöker vi hur förskolegårdar är tillgängliga för barn med funktionsnedsättning utifrån förskollärarna och förskolechefernas perspektiv samt hur kommunen ser på detta. Hur eventuella brister hanteras, så att alla barn kan vara delaktiga i aktiviteter på förskolegården. En central del i denna studie är tillgänglighet, som är en viktig del av förskolans verksamhet. Är inte utomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning så kan de inte vara delaktiga på samma villkor. Pedagogerna är en viktig del att få barn med funktionsnedsättning delaktiga i aktiviteter på förskolegården även olika hjälpmedel kan vara till stöd för detta. För att få fram ett resultat har vi intervjuat fyra förskollärare, två förskolechefer och en pedagogisk utvecklare på kommunen som är inriktad mot förskolors utomhusmiljöer. Vi har valt att göra denna studie för att det är av intresse att känna till hur förskollärare, förskolechefer och kommun upplever förskolans utomhusmiljö. Detta är något som inte diskuteras särskilt ofta utan fokuset ligger mest i att få inomhusmiljön tillgänglig för barn med funktionsnedsättning. Enligt tidigare forskning är det viktigt med tillgänglighet för att öka delaktigheten och valfriheten för barn med funktionsnedsättning. För att barn med funktionsnedsättning ska få den stimulans de behöver så är det viktigt att förskolegården är tillgänglig. Resultatet som framkommit utifrån intervjuerna visar att förskollärarna upplevde att förskolegårdarna inte var tillgänglighetsanpassade för barn med funktionsnedsättning vilket de hanterade på olika sätt. Genom intervjuerna har vi även kommit fram till att det kan vara skillnad på hur man ser på tillgänglighetsperspektivet. Ett sätt kan vara att se på tillgänglighet genom att alla barn ska ha möjlighet till att ta sig runt på förskolegården. Ett annat sätt kan vara att det ska finnas möjlighet att ta sig runt på gården men även fram till lekredskapen för att kunna vara delaktig.

Swedish municipalities' websites contain vast amounts of information that caters to a broad audience. For users to be able to access this information, it is important that the website is accessible, to everyone. 74 percent of people with disabilities states in a survey conducted by the Swedish Agency for Participation (2015a) that they use the internet to make contact with local municipalities, but simultaneously more than 1 out of 10 experiences difficulties associated with the use of computers and the Internet, according to Statistics Sweden (2014). The purpose of this study was to identify how Swedish municipalities are working to make their website available for people with disabilities. The study also examined what municipalities should do to make available their website and what difficulties are in the process of making a municipal website available.   In working with this survey people who have insights into the subject and seven community representatives were interviewed. To collect quantitative data a questionnaire survey answered by 208 of Sweden's 290 municipalities was conducted.   The study resulted in a survey of how Swedish municipalities work with web accessibility, a study of what actions the municipalities should take and also problematic factors in the process to become accessible. Today, many municipalities are investing in the development of new websites but there are four main factors that affect their work. These factors are lack of knowledge, lack of resources, organizational characteristics, such as unclear division of responsibility and decentralized organizations, and the lack of distinct requirements. The survey also shows that there are significant differences between the small and big municipalities regarding their accessibility initiative. / Svenska kommuners webbplatser innehåller stora mängder information och vänder sig till en bred målgrupp. För att användare ska kunna ta del av denna information är det viktigt att webbplatsen är tillgänglig, för alla. 74 procent av personer med funktionsnedsättning uppger i en undersökning gjord av myndigheten för delaktighet (2015a) att de använder internet för att ta kontakt med kommuner, men samtidigt upplever mer än 1 av 10 svårigheter i samband med användandet av datorer och internet, enligt SCB (2014). Syftet med denna studie var att kartlägga hur Svenska kommuner arbetar med att tillgängliggöra deras webbplats för personer med funktionsnedsättning. Studien undersökte också vad kommunerna bör göra för att tillgängliggöra deras webbplats samt vilka svårigheter som finns i arbetet med att tillgängliggöra en kommunal webbplats.   I arbetet med denna kartläggning intervjuades personer som har insikt i ämnet samt sju kommunrepresentanter. För att samla in kvantitativ data genomfördes en enkätundersökning som besvarades av 208 av Sveriges 290 kommuner.   Studien resulterade i en kartläggning av hur svenska kommuner arbetar med tillgänglighet, en studie av vad kommunerna bör göra och vilka problematiska faktorer som finns i deras tillgänglighetsarbete. Många kommuner satsar i dagsläget på att utveckla nya webbplatser men det finns fyra framträdande faktorer som påverkar deras arbete. Dessa faktorer är kunskapsbrist, resursbrist, organisationsegenskaper, så som oklara ansvarsfördelningar och decentraliserade organisationer, samt bristen på tydliga krav.  Kartläggningen visar också att det finns tydliga skillnader mellan små och stora kommuner i arbetet med webbtillgänglighet.

Denna studie syftar till att undersöka tillgänglighet ur ett medborgarperspektiv. Det genom en fallstudie där olika typer av platser i Haninge kommun ingår i syfte att undersöka hur förutsättningarna och uppfattningarna ser ut för områden med olika geografiska karaktärer. Tillgängligheten avser i denna studie både fysisk tillgänglighet och upplevda tillgänglighet. Det innebär att platsbundna parametrar undersöks ur ett objektivt perspektiv samt att även medborgarnas subjektiva värderingar vägs in. Tillgängligheten studeras utifrån ett urval av parametrar som undersöks just utifrån dess fysiska och upplevda tillgänglighet. Flera olika metoder har inkluderats i fallstudien, men den huvudsakliga metoden som har använts är en enkätstudie där de valda parametrarna för tillgänglighet värderas av tillfrågade medborgare som är bosatta på platserna i fråga. De parametrarna som har undersökts genom hela studien är transportmöjligheter, utbud av handel och service, förekomst av grönområden och rekreation, samhällskaraktär, samt medborgarinflytande. Dessa undersöks för platser som i Haninge kommun representerar central stadsbebyggelse, skärgård och landsbygd, vilka utgörs av Handen, Ornö och Runsten. Resultatet visar på att den fysiska tillgängligheten är bra i Haninge kommuns centrala stadskärna men sämre i kommunens skärgård och på landsbygden. Detta gäller främst transportmöjligheter samt utbud av handel och service. Gällande grönområden och rekreation är tillgängligheten bättre på landsbygden och i skärgården. Studien kan inte dra några slutsatser om den uppfattade tillgängligheten, men enkätstudiens resultat visar att den upplevda tillgängligheten är ganska bra för både den centrala stadskärnan samt skärgården, men något sämre för landsbygden. För stadskärnan och skärgården är den upplevda tillgängligheten relativt lika trots stora skillnader i den fysiska tillgängligheten, vilket analyseras utifrån boendepreferenser kopplat till det geografiska läget. För landsbygden reflekterar den fysiska tillgängligheten den upplevda tillgängligheten på ett tydligare sätt. Ett behov finns kring att stärka subjektiva värden för Haninges centrala stadsbebyggelse. För skärgården och landsbygden finns istället ett behov av att stärka objektiva värden. På grund av ett lågt deltagande i enkätstudien har resultatet en stor osäkerhet och ytterligare studier behöver genomföras för att stärka studiens resultat. / This study aims to examine the accessibility from a citizen perspective. The approach has been a case study where different types of areas in Haninge municipality have been included with the purpose to examine the accessibility depending on the geographical context and characteristics. The accessibility concept in this study includes both an objective and subjective approach. The study approach can be explained as that selected parameters have been examined from both an objective and subjective point of view where the values of the citizens are included. Multiple methods have been included within the case study, but the main method that has been used is survey studies where the selected parameters for accessibility have been valued by the citizens of chosen places. The parameters that has been included throughout the entire study are transportation opportunities, variety of commerce and service, presence of green areas and recreation, characteristics of the society, and citizen influence. These five parameters have been studied for places in Haninge municipality that represent central urban areas, archipelago and rural areas. The chosen places representing those types of areas are Handen, Ornö and Runsten. The result points out a good objective accessibility in the central urban areas of Haninge municipality, and the results are not as good in the archipelago and in rural areas. It is mainly because of the transportation opportunities and variety of commerce and service. However, related to green areas and recreation, does the result state a better objective accessibility in the archipelago and in rural areas. Based on the surveys does the study also show a fairly good subjective accessibility both in central urban areas and in the archipelago, this although the areas clearly differ in the objective accessibility. This has been analyzed related to housing preferences that are linked to the geographical context. For rural areas, do the objective accessibility reflect the subjective accessibility in a more evident way. There is a need for central urban areas in Haninge municipality to strengthen the subjective values, meanwhile for the archipelago and for rural areas is the need rather to strengthen objective values. Although, due to a low number of participants in the survey studies, the study has a certain deal of uncertainty and further studies must therefore be carried out in order to strengthen the results.

Hur vi uppfattar och använder stadsrummet varierar från person till person. Utöver det finns grupper vilka kan uppfatta omgivningen helt annorlunda och samtidigt ha svårigheter att kommunicera sina upplevelser. I denna uppsats redovisas en undersökning om metoder för deltagande i stadsplaneringen för personer med neuropsykiska funktionsnedsättningar (NPF). Genom att studera regelverk, riktlinjer och program inom området, kombinerat med intervjuer och en överblick av metodologi för deltagande inom relaterbara områden undersöks befintliga metoder och deras potential. Resultatet tyder på att deltagande för personer med funktionshinder finns definierat i svensk lagstiftning, men att metoder för deltagande inte på ett fullgott sätt utvärderats för att möta den specifika gruppens behov. Dels finns inte tillräckligt riktade program eller riktlinjer för främjande av delaktighet i stadsplanering, dels inte heller kompetens eller resurser på lokal nivå för att kunna anpassa deltagandeprocesser vad gäller kommunikation och insamling av erfarenheter och synpunkter från gruppen. Inom strategisk planering verkar dock utrymme för utveckling finnas, där riktade insatser och fokusgrupper ses som alternativ för främjande av deltagande i planeringen av städer.

Dagens arbetsmarknad präglas av flexibla arbeten där hög tillgänglighet utgör en naturlig del av arbetet. Med hjälp av kommunikationsteknologin kan individer utföra arbetsuppgifter på valfri tid och plats vilket innebär att individerna kan vara tillgängliga i högre utsträckning än förr. Den ökade tillgängligheten i arbetslivet samt teknikens utveckling har bidragit till att gränserna mellan arbete och fritid suddats ut; ett gränslöst arbete har uppstått. I denna kvalitativa studie har egenföretagare och rekryterare intervjuats i syfte att undersöka varför individer väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid samt vilka konsekvenser denna tillgänglighet bidrar till. Vidare har även studien undersökt i vilken utsträckning tillgängligheten påverkar individernas möjlighet att kunna balansera arbetslivet och privatlivet. För att kunna svara mot studiens frågeställningar har olika teoretiska utgångspunkter tillämpats i form av krav- och kontrollmodellen, självuppfyllande profetia samt copingstrategier. Detta har sedan ställts i relation till tidigare forskning samt empirin. Studien visar på att respondenternas engagemang och kontrollbehov i hög utsträckning kan förklara orsakerna till varför de väljer att vara tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid. Även kraven och förväntningarna från omgivningen och dem själva påverkar respondenternas höga tillgänglighet, detta hör samman med en självuppfyllande profetia. Det gränslösa arbetet resulterar i att respondenternas arbetsliv och privatliv flyter samman, vilket skapar stress och frustration då dygnets alla timmar inte räcker till. Därför tillämpar respondenterna olika copingstrategier för att hantera arbetssituationen. I slutändan blir balansgången mellan arbetsliv och privatliv diffus.

During recent years there has been an increased demand for public deliberation in planning processes in Sweden. This is due to ideals of communicative planning. In reality the citizen participation is low and new methods for dialogue are requested. The aim of this study is to examine possibilities and challenges with digital public deliberations, from a democratic point of view. More specifically this meant defining the work with civil dialogue today, conditions for digital dialogue and requirements for a tool for digital dialogue. In addition possible effects on the democratic aspects of civil dialogue were identified. This was done by a literature study in combination with six interviews with persons working with civil dialogue. The empirical data were compiled through a thematic analysis. Possibilities and challenges with digital civil dialogue were found in general tendencies in the society as well as in details with the work today. Overall the conclusion is that there are favorable circumstances for digital dialogues as a complement to the traditional methods. It may lead to more democratic dialogues through increased accessibility and accordingly representativeness. On the other hand it may hold a risk for digital exclusion and there are qualities with face-to-face meetings that are considered difficult to replace with digital methods. However these challenges could diminish in the years to come, in step with the digitalization of the society.

Studien behandlar specialpedagogiskt stöd i nätbaserad vuxenutbildning. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hur man kan möta och stödja eleven för att eftersträva ökad tillgänglighet. Problempreciseringen handlar om på vilket sätt ökad tillgänglighet eftersträvas genom att lärare, studie- och yrkesvägledare, kurator och specialpedagog möter och stödjer elever. Dessutom identifieras utvecklingsområden. Inledningsvis genomfördes en enkät med eleverna och denna låg till grund för två fokusgruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av lärare och den andra gruppen utgjordes av studie- och yrkesvägledare, kurator samt specialpedagog. Resultatet visar att det finns flera sätt att uppmärksamma och identifiera behov av extra anpassningar samt olika former av anpassningar, men även några utvecklingsområden. Sådana exempel är att vid bristande studieaktivitet bör lärare undersöka orsaken till detta samt rutiner för systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering behöver skapas.

Förskolans fysiska inomhusmiljö ska vara stimulerande och locka barnen till lek och lärande, och det kräver av förskollärare att de ständigt reflekterar över och bearbetar den som en del av sitt arbete. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om förskolans fysiska inomhusmiljö som ett verktyg för lärande. Den baseras på förskollärares inställning och erfarenheter och därför används kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem förskollärare från tre olika förskolor intervjuades. Förskollärarna såg många möjligheter med den fysiska miljöns bidrag till lärande, men det kommer fram att det även finns många svårigheter. De strävar efter att miljön ska anpassas efter varje barns behov och intresse, och att allt ska vara tillgängligt för barnen. De känner sig emellertid begränsade av stora barngrupper, trånga lokaler och ett behov av att skydda de yngre barnen från saker som kan fastna i halsen. Att försöka förstå många barns intentioner samtidigt är en viktig uppgift i förskolearbete. Förskollärare uppvisar även olika barnsyner i sina berättelser om den fysiska inomhusmiljöns utformning.

<p>Den 4 september 2010 inviger Västerås konstmuseum tillsammans med Västmanlands läns museum sina första utställningar i lokalerna som är anpassade för museiverksamhet och tillgängliga för besökare. Det är av största vikt att följa byggnadslagsstiftningen när man planerar byggnader och senare bygger dem. Man ska skapa sådana byggnader där människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga har möjlighet att utnyttja lokalerna.  En ombyggnation av ASEAs gamla industribyggnad har resulterats i att man har åstadkommit en tillgänglig och modern museilokal i kvarteret Mimer på Karlsgatan 2 i Västerås.</p><p> </p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att visa vilka tillgänglighetslösningar som har använts i den nya museibyggnaden på Karlsgatan i Västerås. En litteraturstudie har utförts för att gå igenom de krav som ställs på museer. Den informationen har hämtats från BBR (Boverkets byggregler) och även andra böcker som handlar om tillgängligheten i den fysiska miljön. Dessutom har egna observationer och studier över arkitektritningar gjorts för att uppnå en större förståelse över de lösningar som använts i den nya byggnaden. Fokus har lagts på den fysiska tillgängligheten i de delar av byggnaden som kommer att användas av besökande samt på miljön utanför själva museet.</p><p> </p><p>Rapportens resultat beskriver gångvägar i den yttre miljön, parkerings- och angöringsplatser, entréer, dörrar, korridorer och toaletter. Resultatet omfattar även hiss, trappa, ramp, reception, kafé, butik och kapprum. De båda museernas utställningshallar och pedagogiska lokaler med intilliggande hörsal ingår även i resultatet.</p><p> </p><p>En av slutsatser som har kunnat dras av resultatet är att ”det tillgängliga tänkandet” har varit en av de högsta prioriteterna under hela planerings- och byggprocessen. Den nya byggnaden kommer att bidra till att en mer omfattande verksamhet i museet blir möjlig. Den blir även mer tillgänglig och användbar för allmänheten.</p>