I både nationella och internationella styrdokument uppmärksammas vikten av individanpassning och möjligheten att få tillgång till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmässigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att få tillgång till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svårigheter när det gäller att läsa, skriva och att räkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, både en webbaserad enkät och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger från grundskolan. Enkäten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svårigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rättstavningsprogram samt miniräknare. Mindre vanligt var ny teknik såsom smartphones och surfplattor. Resultatet av studien visade att ekonomin var avgörande om eleven skulle få tillgång till alternativa verktyg. Ytterligare ett hinder på organisationsnivå var möjligheten att avsätta personaltid för utprovning och handledning. Pedagogerna upplevde att de saknade kompetens gällande alternativa verktyg och IKT. Tiden angavs som ett hinder för att kunna kompetensutveckla sig inom dessa områden. Även andra faktorer utanför skolans ansvar visade sig påverka tillgången och tillgängligheten av alternativa verktyg för elever i grundskolan. Elevens tekniska intresse upplevdes som en möjlighet för tillgängligheten och även elevens personlighet visade sig ha en viss betydelse. Både elevens och föräldrarnas inställning kunde utgöra ett hinder eller en möjlighet för elevens tillgång till alternativa verktyg.

I examensarbetet har avvikelse- och underhållsrapporter rörande FörstaAmfibieregementets stridsbåtssystem analyserats för att finna eventuella brister. Iexamensarbetet finns statistik från hela 2008 representerat. Utifrån de rapporter ochden statisktik som dessa brister givit upphov till har de delsystem och komponentermed störst felfrekvens blivit granskade. I rapporten presenteras troliga orsaker tilluppkomna fel och brister, men även förslag på åtgärder för att öka tillgänglighetenpå systemet.Under arbetet med rapporten har det dock visat sig att marinens Drift, Informationoch Underhållsstödsystem (DIUS) kan vara den största orsaken till en minskadtillgänglighet. Systemet är inte anpassat för det stora antalet marina enheter ochpersonal som arbetar med systemet och de sistnämnda har inte alltid rätt utbildning. / This thesis has analysed incident and maintenance reports concerning the FirstMarine Regiment’s combat boat maintenance system. The aim was to find thosepossible deficiencies and shortcomings causing reduced accessibility. In addition, thethesis includes an analysis of maintenance-related statistics reported in 2008. Byusing these reports and statistical data as our factual base, we have examined thoseparts of the maintenance system and its components most frequently affected bydeficiencies and shortcomings. The thesis presents the most likely reasons for thesenegative occurrences, but also recommendations regarding measures that willincrease the overall accessibility.During our research, however, it also became evident that the main and most likelyreason for the reduced accessibility was the inherent capacity of the maintenancesystem (DIUS) used by the Royal Swedish Navy. In conclusion, this system is notsufficiently adapted to the great number of naval units and personnel who are usingit. Further, the naval personnel operating the system sometimes lack adequatetraining.

No description available.

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar. Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet. Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten.

<p>This report is about accessibility at rest areas. We have examined the aisles and furniture of seven rest areas with a focus on accessibility for disabled persons. At the end of the report, we provide suggestions on how some of the weaknesses we have discovered can be addressed.</p>

This study focuses on carpooling and how carpools can be better integrated into today's society. The purpose of the study is to investigate what affects the motorist’s decisions to become a member of a carpool. The study will highlight the barriers and drivers of membership in a carpool. It is important for the future to change the attitude of motorists and get more motorists to choose more sustainable modes, as is the concept of carpooling is a good solution. The study is based on a qualitative approach with six respondents from the Eskilstuna municipality. The interviews have been analyzed through thematic analysis. The results from the interviews indicate that economy is the most important factor influencing the decision to become a member of a carpool. The barriers with a carpool is convenience and flexibility. Respondents agree that Eskilstuna has good potential to become a sustainable city. They believe that carpools in the future will be a common compromise of having to own a private car. Keywords: Accessibility, sustainable transport, carpool, car-sharing, mobility, motoring / Denna studie syftar till att diskutera bilpooler som hållbart resande för bilisterna i Eskilstuna kommun. Detta för att skapa en förståelse kring vad som påverkar bilisten val av att bli medlem i en bilpool. Vidare ska studien belysa vilka hinder och drivkrafter bilisten ser med att vara medlem i en bilpool. Det är viktigt för framtiden att ändra attityden hos bilisterna och få fler bilister att välja mer hållbara transportsätt och då är konceptet bilpool en bra lösning. Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med bilister i Eskilstuna kommun. Intervjuerna har analyserats med den tematiska analysmetoden. Resultatet av intervjuerna visar att ekonomin är den främsta drivkraften till ett medlemskap i en bilpool. De främsta hinderna med ett medlemskap i en bilpool är bekvämlighet och flexibilitet. Respondenterna är överens om att Eskilstuna har goda förutsättningar för att bli en mer hållbar stad i framtiden. De tror att bilpooler i framtiden kommer bli en vanlig kompromiss till att behöva äga en egen bil. För att få fler bilister att välja ett medlemskap i en bilpool krävs det att ändra attityder och bilpooler måste marknadsföras på ett bättre sätt. Nyckelord: Tillgänglighet, hållbara transporter, bilpool, bildelning, mobilitet, bilismen

Ett fysiskt handikapp kan innebära stora begränsningar i livet. För de som sitter i rullstol kan det vara mycket svårt eller till och med omöjligt att förflytta sig dit de vill och få uppleva aktiviteter som personer utan handikapp tar för givet. Det här kandidatarbetet har haft som syfte att ta fram en handikappanordning som ska göra det möjligt för rullstolsburna att kunna ta sig ombord och iland från fritidsbåtar. Det finns redan olika lösningar på marknaden som syftar till att möjliggöra en sådan förflyttning, men målet med det här arbetet har varit att ta fram en lösning som är annorlunda jämfört med de befintliga lösningarna framförallt vad gäller möjligheten till att använda den från båten istället för från kaj, samt att den ska kunna installeras till en rimlig kostnad och dess design ska passa flertalet fritidsbåtar utan alltför stora krav på båtens utformning.  Det viktigaste kravet på produkten är att den ska vara säker att använda. Det får inte föreligga någon risk för personskada. Andra krav som ställdes upp när problembeskrivningen arbetades fram är att anordningen ska vara enkel att använda. Installationen ska vara möjlig att göra i flertalet fritidsbåtar till en rimlig kostnad. Detta för att ett plötsligt behov av rullstolsanpassning inte nödvändigtvis ska behöva innebära inköp av en ny båt. Produkten ska vara hållbar (kunna vara monterad och användas under många år) och inte kräva service under den primära utnyttjandeperioden (under sommaren). Under utvecklingen togs hänsyn till miljöaspekter i val av tillverkningsmetoder och materialval.  Det slutliga produktförslaget, som arbetats fram efter att ha gjort flertalet analyser och utvärderingar av på marknaden befintliga lösningar, är en mast som monteras i durken på båten. Masten har ett stödben som placeras på bryggan/kaj, vilket ger stabilitet och därmed hög säkerhet för användaren. Detta då motorbåtar inte har en köl som kan fungera som motvikt för den sidobelastning som ombordstigningen innebär.

This survey examines how a regional archive, Värmland Archives, interprets and works from the departure point of national cultural accessibility goal ”Everyone should have the opportunity to participate in cultural life”. And it is also a comporative study of discourse regarding accessibility between Värmland Archives and some other actors in the archival cultural system.   Critical discourse analysis, according to Norman Fairclough, is used as a theory method. A discourse analysis is made on empirical data based on document study and qualitative research interviews.   My conclusion is that if the term Accessibility is seen as a focal point the accessibility discourse in the documents of Värmland Archives and of the other actors studied can not be clearly discerned. Värmland Archives´s interpretation of terms regarding accessibility analyzed in the survey, varies among the staff regarding how the archives and its services should be accessible, and what accessibility means in the context of the archives. Several different discourses are used and compete as free-flowing signifiers of accessibility interpretation and the order of discourse at Värmland Archives. The other actors´ discourse regarding Accessibility generally means that the cultural and cultural life should be accessible, transparent and usable for “all” people with a democratic perspective of everyone´s right to information and participation in society.

Undersökningen klargör föräldrars olika uppfattning om förskolans dokumentationsarbete och gjordes utifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv som forskningsbakgrund.Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genom att ta del av förskolans dokumentation. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dokumentation ses som en artefakt som samspelar mellan föräldrar, barn och pedagoger. Pedagoger och föräldrar har olika syfte med dokumentation. Undersökningens resultat visar också på stor spridning i vad föräldrar vill ha ut av dokumentation och hur de använder sig av den.

Culturally interesting buildings are often inaccessible in consideration of today´s standards. When reconstructing a building, the new construction requirements have to be satisfied. This could be a problem when the building is culturally marked.   The purpose of this report is to produce a draft for a new floor plan for the three-story building  Gnistan 2 in Bollnäs, that is accessibility adapted and simultaneously meet conservation requirements.   The first question to be answered in the thesis is if the building requires an elevator.  To answer that question, a study on BBR, PBL, BVL and Svensk Standard has been made. Also an interview with Gävle municipality and a study via internet sources has been made. The other question is how the Culture marking is going to affect the accessibility of the building. To answer that question a study on BBR, PBL, PBF* and Svensk Standard has been made, also an interview with Gävle municipality and a literature review has been made. The last questions that have been answered are evacuation and the reconstruction plausibility. This will be answered through literature review and a study via internet sources and BBR, PBL, PBF and Svensk Standard.  The result shows that it is able to find a solution that fits the accessibility and at the same time preserving the cultural value of the building. The reconstruction should be based on the condition of the building.   The lift requirements in this case could be disregarded because the building was considered to have two floors as the top floor was part of a duplex apartment.   There must be a projection for an elevator so that later in time it will be easy to install an elevator if needed. The reconstruction of the building seems reasonable considering the revenues that the apartments will bring.