Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 – 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid. Alla betonade vikten av att vara aktiv oavsett om man var med i en förening eller inte. För nästan alla ungdomar innebar fritiden begränsade möjligheter att umgås med jämnåriga kamrater. Dessa träffade de oftast bara i skolan och i vissa fall på fritidsgården. Föräldrarna hade ett stort ansvar att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet. Stöd i form av LSS visade sig inte vara särskilt vanligt och förekom i begränsad omfattning.

Allt fler städer strävar efter att bli mer kompakta och täta, istället för dagens utspridda storstadsområden. God stadsplanering representerar hög kvalitet av generösa grönområden. Vid förtätning av städer utsätts grönytor ofta för exploatering med byggnader. Grönområden är viktiga för människans välmående och hälsa. Mer inslag av gröna områden i samhällen har visat att människor besöker dem allt oftare. Det har resulterat till att besökares hälsa och välbefinnande allmänt förbättrats. Grönområden besöks framförallt för att fly från den stressiga vardagen och uppleva känslan av frihet. Grönområdens karaktär påverkar människans upplevelse av platsen.  Syftet med studien var att utveckla en ny metod för att redovisa grönområdens kvalitet. Underlaget för denna studie var två huvudfrågor. Målet var att utföra en teststudie över valda grönområden i Gävle. Metoden skulle även vara användbar som ett verktyg för framtida kommunal planering.  För att besvara arbetets frågeställningar och syftet utfördes en normativ analys. Metoderna som användes för att få fram kvalitetsaspekter var bland annat litteraturgranskning, expertintervjuer och besiktning av grönområden. Dessa resulterade i 16 utvalda kvalitetsaspekter. Undersökarnas primära data och tillsammans med tillhandahållen sekundärdata från Gävle kommun sammanställdes senare med hjälp av GIS (Geografiska informationssystem), för utförandet av en multikriterieanalys. Utifrån multikriterieanalysen redovisades hur kvaliteten för grönområdena uppfyllde de utvalda kvalitetsaspekterna som ansågs betydelsefulla. Ett tydligt resultat var att grönområdena visade både likheter och skillnader utifrån kvalitetsaspekternas kriterier.   Analysen av resultatet visade utifrån 16 betydelsefulla kvalitetsaspekter att alla grönområden hade ett visst åtgärdsbehov. Det framgick att det var olika kvalitet mellan grönområdena och därmed kunde studiens frågeställningar besvaras. / Many cities are trying to create more compact urban environments. However, as cities become more compact, valuable green areas are threatened by development. Green areas are important for the well-being and health of people. Green areas attract visitors for recreation, leisure and social activities. Green areas can provide a feeling of freedom and a place to escape everyday stress. The character of city green areas affects people’s experience of the urban environment. The purpose of our study is to develop a new method for assessing the quality of green areas. The study has two main goals. The first aim was to do a test study over green areas in central Gävle and assess the quality of their physical components. The second aim is to develop a method that can be used for future municipality planning. The study uses a normative analysis strategy. To start, literature studies, interviews with experts and onsite inspections were used to identify 16 qualities and 3 major dimensions of green areas. Primary field data and secondary data from the municipality of Gävle were combined in a GIS (Geographic information system). A multi-criteria analysis was subsequently performed to assess the according to selected quality aspects. The results show notable similarities and differences across the quality criteria.  While all green areas require at least some remedial action, the study indicates that quality of Gävle´s central green areas differ considerably.

<p>Webben används idag i allt större utsträckning och ingår också i många människors vardag. Myndigheterna spelar en viktig roll på webben genom att sprida samhällsviktig information. Man förväntas att själv kunna hitta denna information, alla kan dock inte ta del av informationen om inte webbplatsen är utformad på ett korrekt sätt. I det ”verkliga” livet har mycket gjorts för att de funktionshindrade ska kunna känna sig oberoende av någon annan, men hur står det till med den saken på webben? Användare med funktionshinder kan missa viktig information om webbplatsen inte är tillgänglig.</p><p>Denna uppsats har tagit reda på hur väl dagens webbplatser för kommuner i Kronobergs län är anpassade för funktionshindrade. Detta har kontrollerats genom att undersöka hur väl webbplatserna uppfyller WCAG 1.0 prioritet 1. Hälften av riktpunkterna kontrollerades med hjälp av automatiska tillgänglighetsprogram och den andra hälften kontrollerades manuellt.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta fram en modell för att testa webbplatser mot WCAG 1.0 prioritet 1 samt att ta reda på hur det förhåller sig med tillgängligheten för kommunernas webbplatser i Kronobergs Län. Vid krissituationer hänvisas ofta medborgaren till kommunens webbplats. Studien syftar till att se om all kommunal webbinformation är tillgänglig för alla medborgare.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på att många webbplatser har långt kvar innan de är helt tillgängliga. Samtliga av de testade webbplatserna hade någon form av tillgänglighetsproblem och 75 % av webbplatserna hade stora problem med tillgängligheten eller var helt otillgängliga. Utifrån resultatet kan fastställas att många webbplatser behöver tillgänglighetsanpassas för att inte de funktionshindrade ska missa den samhällsviktiga informationen.</p>

No description available.

Denna studie fokuserar på vad begreppet museipedagogik innebär, utvecklingsområden och ramfaktorer inom museipedagogiken. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med båda parterna. De lärare som har intervjuats arbetar som F-3 lärare på två olika skolor. De museipedagoger som intervjuats är båda verksamma på två olika museer som är inriktade för barn och undervisning. Vid undersökningens gång framkom det att museipedagogerna och pedagogerna har relativt olika uppfattningar om begreppets innebörd. De utvecklingsområden som har uppmärksammats under arbetets gång är utveckling av den pedagogiska delen på museer och tillgängligheten av föremålen. Under undersökningens gång har tre ramfaktorer inom museipedagogiken bearbetats. Dessa ramfaktorer innefattar den ekonomiska frågan, tiden och omgivningen. Sammanfattningsvis har denna undersökning skapat en tydligare bild av innebörden, utvecklingsområden och ramfaktorer inom museipedagogik.

No description available.

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Ett särskilt fokus var hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter de möter i den. Metoden som används var kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. Utifrån en sammanställning av intervjuerna gjordes jämförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning både i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia. Resultatet visar att samtliga informanter anser att miljön har stor betydelse för barns lärande. De ansåg att genom inomhusmiljöns utformning får barnen stöd i sin vardag vilket främjar deras lärande och utveckling. Det framgick även att miljöns utformning påverkade verksamheten och pedagogernas arbetssätt.

No description available.

En smartphone är en teknisk apparat som successivt tar mer och mer plats i vårt vardagsliv. Att äga denna tekniska pryl betyder att man är ständigt anträffbar och att vara utan den har kommit att bli allt svårare. I takt med detta läggs mycket av vår uppmärksamhet och tid på våra smartphones vilket kan bidra med bland annat konsekvenser för våra sociala interaktioner med de närmsta vi har, vår familj. Vårt syfte med denna uppsats är att skapa  en förståelse kring användandet av smartphones samt vilket inflytande den har på sociala interaktioner samt tillgängligheten mellan föräldrar och barn. Vi har valt att göra en kvalitativ studie för att besvara vår frågeställning och uppnå vårt syfte. Vidare har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att skapa en djupare förståelse kring våra  espondenters känslor, uppfattningar, åsikter och erfarenheter kring smartphones. Dessa intervjuer har vi sedan tolkat i vårt resultat utifrån en hermeneutisk infallsvinkel. Vidare har vi kopplat resultatet till tidigare forskning för att hitta samband och olikheter samt använt oss av teorier för att stödja våra tolkningar i vår sociologiska analys. Det teoretiska  ramverket vi har utgått ifrån har innefattat tid och rum (Giddens), Social responsivitet kontra asocial responslöshet (Asplund) och sociala roller (Goffman). Resultatet visar i sin tur att smartphones skapar en distansering mellan föräldrar och barn vilket bidrar till en försämrad interaktion mellan dem. Samtidigt uppskattades tillgängligheten som smartphones bidrog med då våra respondenter ansåg det vara viktigt att kunna nå sina barn respektive föräldrar oberoende av tid och rum. / A Smartphone is a technical device which is gradually taking more and more place in our everyday lives. To possess this technological gadget means that you are constantly available and to be without it has become increasingly difficult. In line with this, a great deal of our attention and time is put on our smartphones which can contribute with consequences for our social interactions with the nearest we have, our family. Our purpose with this paper is to create an understanding of the use of smartphones and what influence it has on the social interactions and availability between parents and children. We have chosen to do a  ualitative study to answer our questions and to achieve our aim with this study. Furthermore, we have chosen to use semi-structured interviews to create a deeper understanding of people's  feelings, perceptions, opinions and experiences about smartphones. These interviews have been interpreted in our results by using a hermeneutic perspective. Furthermore, we have linked the results to previous research to find correlations and differences and theories to support our interpretations of our sociological analysis. The theoretical framework we have used has included time and space (Giddens), social responsiveness versus asocial unresponsiveness (Asplund) and social roles (Goffman). The result shows in turn that the smartphone creates a distance between parents and children, which contributes to the deterioration of interaction between them. Meanwhile, the availability which the smartphone contributes with, was considered as highly important by our respondents because they want to be able to reach their children and parents, regardless of time and space

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka svenska yrkesverksamma tjänstemäns erfarenheter av att balansera arbete och fritid i relation till ny teknik. Den nya tekniken i form av bärbara datorer och smarta telefoner med mera har inneburit att förutsättningarna för den arbetande befolkningen att hantera gränser mellan de två sfärerna arbete och fritid kan ha förvanskat, med ökade risker för konflikt som följd. Hur förhåller sig yrkesverksamma tjänstemän, som är en yrkesgrupp som till stor del använder sig av ny teknik, till ett allt mer gränslöst arbetsliv? Resultaten visar att tjänstemän från tre olika sektorer i en mellansvensk kontext anpassar sitt användande av den nya tekniken utifrån tre olika kategorier i syfte att balansera arbetslivet och privatlivet. Tjänstemännen anpassar sitt användande utifrån sin yrkesmässiga rutin och genom självinsikt. De anpassar sitt användande utifrån olika personliga preferenser och till sist anpassar de sitt användande utifrån de förväntningar som ställs från till exempel kunder och familj. Konsekvenser av detta som framstår som viktiga att ta med sig i förståelsen för yrkesverksammas önskemål gällande den nya tekniken och dess betydelse för balans diskuteras.