No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid. Utifrån kvalitativ metod, har fem intervjuer gjorts på Reaxcer AB. Resultatet visade att samtliga intervjupersoner inte upplevde någon ökad press, från sin organisation, att alltid vara tillgänglig. De valde att ständigt vara nåbara. Intervjupersonerna hade möjlighet att arbeta utanför arbetsplatsen, vilket de tyckte var positiv, eftersom det gav dem möjlighet att arbeta självständigt och självvalt. Majoriteten av de tillfrågade föredrog trots allt det ordinarie kontorsarbetet. Ibland kunde de arbeta hemifrån för att få tid att umgås med sin familj. Studiens slutsatser är intervjupersonerna upplever tillgänglighet som positiv. Dock kan det tydas att individerna arbetar mer än vad de tror att de gör.

No description available.

Lek är en stor del i barns sociala och kognitiva utveckling och leken sker till stor del på lekplatser. Enligt svensk lag ska alla allmänna lekplatser vara tillgängliga för alla, innan utgången av år 2010. Syftet var att undersöka tillgängligheten på allmänna lekplatser i Sollefteå kommun för barn och föräldrar med nedsatt rörelseförmåga eller synskada. Arton allmänna lekplatser bedömdes utifrån instrumentet Housing Enabler. Resultatet visade att ingen av de arton lekplatserna är tillgängliga, då sand, stockar och gropar var vanligt förekommande. Dessutom hade alla lekplatser instabil ytbeläggning i form av sand och ojämn ytbeläggning i form av sprickor och gropar. Endast tre lekplatser hade taktila varningar i form av ett trästaket runt gungställningarna. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper om fysisk miljö bidra till att öka tillgängligheten på lekplatser, vilket samtliga kommuner i Sverige ska sträva efter att uppnå.

Osby kommun ska flytta sin verksamhet till en ny byggnad. Ett förslag som diskuterats är att det nuvarande kommunhuset ska byggas om till bostäder. Runt om i Sverige ökar den äldre befolkningen vilket den även gör i Osby kommun. Det gör att bostäderna måste vara tillgänglighetsanpassade vilket kräver noggrann projektering. I detta arbete kommer förslagen beroende på målgrupp vara tillgänglighetsanpassade. Två förslag presenteras där det ena är bostäder med loftgång och det andra ett trygghetsboende med ett befintligt samt nytt trapphus, för att möta en äldre målgrupp. I båda utformningsförslagen har fokus även lagts på att få bort kontorskänslan.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa.

In the 90's the establishment of external trade centers had a strong growth in Sweden, primarily in large and medium cities. Gradually took smaller towns by this development. In larger cities with larger and growing customer base than in small towns were not affected by the trade centers heavily, but in the smaller towns where the customer base was smaller, there was a risk that it created a negative competitive relationship between external trade center and trade in the citycenter. In some cases, competition is a positive development for both the citycenter and external trade areas, but in some cases there was a risk that the center became impoverished. In such situation there are theories that the different variety of different types of goods should be at the center and in external trade center could lead to a balanced trade relationship. Otherwise, customers may come to replace their consumption in the citycenter with consumption of external trade center. The external trade center in Strängnäs called Solberga trade center. There are plans for Solberga trade center to grow their business. Solberga trade centre is located approximately 5 kilometers from the city center.  There are living many people in Strängnäs today, that need good accessibility to Solberga trade centre and the citycenter, for instance many elderly people with limited ability to move. Lower accessability in terms of distance could create social groups in the city. This can be countered by other attractive activaties in the city Centre. Many that require good accessibility to trade lives in Strängnäs. When supply and attractions in other areas than the trade in the citycenter, this may promote social inclusion in the center that can counteract social segregation. Strängnäs has an advantageous geographic location, with the strong labor market regions around Stockholm area allowing Strängnäs has a large proportion of people living in the city who commute to Stockholm and other larger towns for work. The city also has a unique history, an increase in population and a high proportion of elderly population, which means that the city has the potential for both positive trend with an external trade center and a vibrant city center. To help it should also seek to separate the sale of concealing goods and groceries at various locations. It should also increase the availability of special non-motorists to external trade Centre and bet on the "idyllic" pedestrian area in the center. The role of the municipality with their power to control the use of the ground is important and can be used to adjust the external trade development to Strängnäs development I other areas such as population growth and effects on the trade in the city centre.

This report is about accessibility at rest areas. We have examined the aisles and furniture of seven rest areas with a focus on accessibility for disabled persons. At the end of the report, we provide suggestions on how some of the weaknesses we have discovered can be addressed.

Den 4 september 2010 inviger Västerås konstmuseum tillsammans med Västmanlands läns museum sina första utställningar i lokalerna som är anpassade för museiverksamhet och tillgängliga för besökare. Det är av största vikt att följa byggnadslagsstiftningen när man planerar byggnader och senare bygger dem. Man ska skapa sådana byggnader där människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga har möjlighet att utnyttja lokalerna.  En ombyggnation av ASEAs gamla industribyggnad har resulterats i att man har åstadkommit en tillgänglig och modern museilokal i kvarteret Mimer på Karlsgatan 2 i Västerås.   Syftet med detta examensarbete har varit att visa vilka tillgänglighetslösningar som har använts i den nya museibyggnaden på Karlsgatan i Västerås. En litteraturstudie har utförts för att gå igenom de krav som ställs på museer. Den informationen har hämtats från BBR (Boverkets byggregler) och även andra böcker som handlar om tillgängligheten i den fysiska miljön. Dessutom har egna observationer och studier över arkitektritningar gjorts för att uppnå en större förståelse över de lösningar som använts i den nya byggnaden. Fokus har lagts på den fysiska tillgängligheten i de delar av byggnaden som kommer att användas av besökande samt på miljön utanför själva museet.   Rapportens resultat beskriver gångvägar i den yttre miljön, parkerings- och angöringsplatser, entréer, dörrar, korridorer och toaletter. Resultatet omfattar även hiss, trappa, ramp, reception, kafé, butik och kapprum. De båda museernas utställningshallar och pedagogiska lokaler med intilliggande hörsal ingår även i resultatet.   En av slutsatser som har kunnat dras av resultatet är att ”det tillgängliga tänkandet” har varit en av de högsta prioriteterna under hela planerings- och byggprocessen. Den nya byggnaden kommer att bidra till att en mer omfattande verksamhet i museet blir möjlig. Den blir även mer tillgänglig och användbar för allmänheten.

I Sverige kan det ske oväntade krissituationer. Hösten 2010 drabbades flera tusen invånare i Östersunds kommun av att det lokala dricksvattnet förorenats av parasiten cryptosporidium. Östersunds kommun hade ingen tidigare erfarenhet av en sådan omfattande händelse. Några månader senare skedde ett liknande fall i Skellefteå. Vid en sådan krissituation är informationen till invånarna en avgörande faktor för antalet smittade. Personer som inte får ta del av all viktig samhällsinformation, missar lätt hur de ska hantera sin vardag för att slippa bli sjuk av parasiten. Idag är det en brist på lättlästa texter från kommuner gentemot yngre målgrupper. Yngre målgrupper har inte fått samma tillgång till viktig samhällsinformation som personer som vanligtvis läser standardsvenska. Jag har utifrån insamlad data utformat en tilltalande och lättläst broschyr om parasiten cryptosporidium för mellanstadieelever. Syfte har varit att sammanfatta det allra viktigaste som målgruppen måste veta vid en sådan krissituation. Broschyren är till alla Sveriges kommuner, som i sin tur kan dela ut den i tryckt format på grundskolor. Målgruppen ska få möjlighet att bära med sig informationen var de än går och enkelt återkomma till innehållet. Broschyren kan bidra till att fler vet hur en krissituation med parasiten cryptosporidium ska hanteras. På så sätt kan antalet smittade personer minska inför framtida situationer.