Sjukskrivningarna i samhället har ökat betydligt det senaste året. Stress i arbetet är en av orsakerna till detta och statistik visar att det främst är kvinnor som drabbas. Då majoriteten av företagen i Sverige består av småföretag samt att allt fler kvinnor väljer att starta eget, väcktes en nyfikenhet av att undersöka stressorsaker hos denna kategori. Därmed är syftet med studien att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan kompensera denna eventuella stress. Vi vill även undersöka hur småföretagare sammantaget upplever stress när stressfaktorer och kompenserande faktorer vägts emot varandra. För att försöka finna svar på syftet utfördes en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med kvinnliga småföretagare. I dessa intervjuer kunde flera orsaker till stress identifieras. Vidare identifierades även faktorer som verkar kunna kompensera den stress som småföretagarna utsätts för i arbetet. Resultatet visar att intervjupersonerna inte upplever att den arbetsrelaterade stressen är så stor, att det leder till ohälsa. Studien har resulterat i en modell som visar att det bör finnas en balans mellan de faktorer som orsakar stress och de som kompenserar stressen. / The number of people on sick leave has increased significantly in the past year. One of the causes is stress at work and statistics show that mainly women are affected. As the majority of companies in Sweden are small enterprises and as more and more women opt to start their own businesses, we became interested in examining what causes stress for them. Therefore the purpose of this study is to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stress. We also wanted to investigate to what extent they are stressed due to work. In order to find answers to the causes a qualitative study based on eight interviews with female small business owners was carried out. Based on these interviews several causes of stress could be identified. Factors that seem to be able to compensate for the work-related stress that small business owners are exposed to could also be identified. The results show that the respondents do not feel that the work-related stress is so great that it is unhealthy. The study has resulted in a model showing that there should be a balance between the factors that cause stress and those which compensate for the stress.

Att vara tillgänglig utanför den ordinarie kontorstiden är ett fenomen som tar allt större plats inom dagens moderna arbetsliv. Fenomenet utgår ifrån att arbetstagare i allt större utsträckning är tillgängliga på sin fritid genom den kommunikationsteknologi som finns, vilket främst i vår studie syftar till telefonsamtal, sms eller mail. Utgångspunkten är även att varje arbetstagare har ett privatliv att gå hem till efter jobbet. I denna studie har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur tjänstemäns privatliv påverkas av deras tillgänglighet till arbetet utanför kontorstid. Tjänstemännens inställning och engagemang till arbetet har varit en central faktor till att förklara varför de är tillgängliga utanför kontorstid. Förväntningar från omgivning och tjänstemännen själva har också stor påverkan på graden av tillgänglighet. Gemensamt är att tjänstemännen upplever att tillgängligheten är ett medel för att förenkla det dagliga arbetet och att denna tillgänglighet ger konsekvenser i privatlivet. Denna tillgänglighet tar tid och energi ifrån familjeaktiviteter och fritidssysslor.

Sweden is on the turn of a dramatic demographic change. The number of elderly will in the coming decade increase considerably. This also means that the need of dwellings adapted for accessibility increases. By adapting dwellings and housing areas to an increased level of accessibility, more people are given the opportunity to stay for a longer time in their habitual surroundings and the housing becomes secure for the user both in a physical and mental point of view. One of the least accessible housing areas in Halmstad is Klackerup. To make it possible for the dwellers to stay while getting older an adaptation of the accessibility in the dwellings as well as in the apartment blocks and their surroundings is demanded. The purpose of our dissertation has been to work out suggestions for appropriate actions concerning the dwellings, the apartment blocks and their surroundings. This has been performed with respect to the assumptions of the area, the requests and needs of the dwellers and the prevailing legislation.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn. Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål. Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen. Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön. Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuer Resultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande.

The publicly funded libraries should be accessible toeveryone and according to § 4 of the Library Act libraries arelegally obliged to pay special attention to persons withdisabilities. The purpose of this thesis is to examine howpeople with disabilities are addressed in local library policydocuments. The research questions address the disabilitiesidentified in library policy documents and whether the usergroup is named as a priority group. They also address theservice offered by the libraries and operational deficiencies.42 library policy documents from municipalities in VästraGötaland were analyzed by content analysis. Buckland'stheories of different aspects of access to information havebeen used to conduct the analysis. The theoretical perspectiveof the thesis focus on ill-suited environments instead ofindividual inadequacies.The analysis showed that dyslexia and visual impairment arethe disabilities most often mentioned in the library policydocuments. Only half of the documents mentioned personswith disabilities as a priority group. The service most oftenmentioned is accessible media, of which the talking book isby far the most common. Of the deficiencies noted the vastmajority concern the need for better adapted premises.Interventions designed to facilitate retrieval of informationare seldom mentioned in the library policy documents.

Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden. Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera. Enligt enkätundersökningen var människor nöjda med återvinningsstationernas placering och tillgänglighet men ansåg att belysning och renlighet var dålig. Det behövs fjorton återvinningsstationer i Östersund för att tillfredställa stadens behov. Sex av fjorton anläggningar kan behålla sin nuvarande position medan åtta måste omlokaliseras till nya platser. Om uppsatsens lokaliseringsalternativ implementeras kommer anläggningarnas tillgänglighet att öka eftersom fler människor och förbipasserade fordon omfattas av återvinningsstationerna i jämförelse med dagens situation. För att möjliggöra en central lokalisering bör anläggningarna anpassas efter den miljö där de etableras i syfte att framstå som mer visuellt attraktiva och därmed uppmuntra förbipasserande människor till att källsortera.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur visuell dokumentation görs tillgänglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på hur relationer mellan barn och förskollärare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. Frågeställningarna är: Hur reflekterar förskollärare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgång till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det?   Studien är kvalitativ och genomförs genom intervjuer med åtta förskollärare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel. Teorianknytningen görs utifrån Foucaults teorier om maktstruktur samt Deweys teorier om reflektion och delaktighet. Studiens resultat presenteras i kategorierna Barn skapar och använder visuell dokumentation, Barns möjligheter till reflektion, Tekniken som resurs för reflektionsarbete samt Erfarenhet och kunskap om pedagogisk dokumentation och visar att reflektionsdelen är mindre utvecklad än dokumentationsdelen i pedagogisk dokumentation. Barns möjlighet till reflektion kring dokumentationen visar sig delvis bero på hur den tas vidare, exempelvis skrivs ut och sätts upp på väggen. Lärplattor för förvaring av dokumentation är vanligt förekommande och dokumentation som förvaras i lärplattor visar sig vara mindre tillgänglig. Dokumentationens förvaring kan bli ett hinder för barns delaktighet i sina egna lärprocesser. Studien visar att förskollärare behöver utveckla barns möjlighet till reflektion genom att göra dokumentation mer tillgänglig. Konsekvensen av att barn inte har fri tillgång till dokumentationen kan bidra till en ökad ojämlikhet mellan barn och förskollärare.

Antalet besökare på svenska kommuners webbsajter bestod år 2005 av drygt 60 procent av internetanvändarna i Sverige. Sedan dess har användandarna ökat precis som medellivslängden i Sverige också har ökat, under 2013 översteg medellivslängden 80 år för första gången hos män. Med en högre ålder ökar risken för olika funktionshinder och idag är det av stor vikt att kommunerna utvecklar sina webbplatser med detta i åtanke. Idag erbjuder så gott som alla svenska kommuner e-tjänster där medborgarna kan utföra sina ärenden på ett enklare, snabbare och självständigt sätt när de själva vill. Flera kommunsajter har både hög och bred tillgänglighet vid en första anblick. Dock skiljer sig ofta tillgängligheten markant på en kommuns startsida från den tillgänglighet som man finner på den del av webbplatsen som innehåller kommunens e-tjänster. Denna studie har visat att e-tjänsterna oftast har en lägre tillgänglighet än resten av webbplatsen och därför utesluter flera av de användare som tillhör kommunens målgrupp. Syftet med denna studie är att ta reda på varför tillgängligheten är lägre hos e-tjänsterna och vilka som är ansvariga för tillgängligheten och dess låga grad. Tidigare har antagandet gjorts att kommunerna är medvetna om att den bristande tillgängligheten hos e-tjänsterna gör dessa e-tjänster oanvändbara för flera grupper av användare. Den studie som presenteras här visar att en viss medvetenhet om dessa brister finns hos kommunernas utvecklare men även att den är låg. Kvalitativa telefonintervjuer har gjorts med fyra utvecklare från svenska kommuners IT-enheter och även en utvecklare hos en e-tjänstleverantör har intervjuats. Flera kunniga personer inom området tillgänglighet har också intervjuats över e-post. Telefonintervjuerna visade varför kommunerna har svårigheter att göra e-tjänsterna tillgängliga för hela sin målgrupp men även hur de arbetar med detta.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsättningar upplever den psykosociala tillgängligheten i samhället och hur en eventuell brist av denna tillgänglighet påverkar dem känslomässigt. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien är också inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod då syftet är att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande från människor i samhället. Fem informanter i åldrarna 47-74 år deltog i studien och alla personerna hade själv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter är kvinnor och två är män. Studiens resultat visade på att dess informanter upplevde den psykosociala tillgängligheten, gällande exempelvis bemötandet och attityder, olika. Det syntes vissa tendenser till att skillnaden kunde bero på kön, där männen upplevde det generella bemötandet bättre än kvinnorna, men det kunde också bero på egna attityden, och/eller självacceptans. Att bemötandet inte alltid var tillfredsställande verkar bero på en kunskapsbrist vilket är något som informanterna upplever att samhället behöver arbeta mer med, framförallt inom skolan och hos politikerna. Resultatet analyserades, med hjälp av en tematisk analys, i förhållande till de vetenskapliga teorierna, stigmateorin och cripteorin, samt i förhållande till tidigare forskning inom ämnet.