No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Problemformulering och syfte: När en kris uppstår för en organisation är image och ett starkt varumärke en viktig del som lätt kan ta skada av krisen. För organisationer är bilden av varumärket en viktig grundpelare, där det finns begrepp som profil, image och identitet (Larsson, 2014:125-127). Syftet med studien är att analysera hur ett företag arbetar med sin kommunikation för att rädda sitt anseende när krisen är framme, där Pepsi används som ett exempel på ett företag som genomgått en kris. Metod och material: I studien har en kvalitativ innehållsanalys med semiotiskt inslag används. Där en analys genomfördes på twitterinlägg publicerade av Pepsi och dessmottagare. Det semiotiska inslaget genomfördes som ett första steg på Pepsis kampanjfilm. Detta för att få en djupare förståelse kring kritiken som Pepsi utsattes för och förstå innebörden av kampanjfilmen genom denotationer och konnotationer. Den kvalitativa innehållsanalysen på twitterinlägg utgick med frågeställningar med koppling till teorierna image repair och corporate apologia. Genom detta kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Huvudresultat: Resultatet i studien visade att en snabb och välformulerad ursäkt kan vara helt avgörande för hur mottagarna ska ta emot den. Genom att stå för det som skett och att budskapet landade fel kan rädda ett varumärkes image. Med hänsyn till de valda teorierna fanns det mycket som gick att koppla från handling till teori och för framtida varumärkensom genomgår en kris så finns det mycket hos Pepsi att inspireras av. Genom djupareförståelse i de olika strategierna i respektive teori kan en kris hanteras på ett föredömligt sätt,där det i denna studie var Pepsi som fick framstå som det goda exemplet.

With the exposure of mass media, sports fans are able to enjoy games in real time in their homes (Beck & Bosshart, 2003; Phua, 2010). While just watching sports broadcasts, fans are likely to share the game experience with family, friends, and other fans who are following the same team (Gantz & Wenner, 1995). Besides, a significant number of people use social media when they are watching live sports broadcasts (Horn, 2012; Phua, 2012; Tang & Cooper, 2011). In particular, sports is one of the most common topics for Twitter users (Kwak, Lee, Park & Moon, 2010). Thus, this thesis explores 1) sports media audiences' motivations to watch live NFL game broadcasts with others, 2) their gratifications as a consequence of the group watching, 3) their motivations to use sports Twitter while watching live NFL game broadcasts, 4) their gratifications as a consequence of sports Twitter use while watching the game broadcasts, and 5) the level of gratifications as a consequence of the group watching and sports Twitter use. The factor analysis indicates that interactivity, fan identity, diversion/entertainment, and personal utility are the factors for the uses and gratifications of the group watching, while interactivity, information seeking, fan identity, and diversion/entertainment are the factors for sports Twitter use. All motivational factors are gratified as a consequence of sports group watching and Twitter use while watching the game broadcasts. This is the meaningful implication of the study that sports media allow the audience to have an opportunity to fulfill their desire for social interaction, and indeed, it is gratified as a consequence of sports media use. / Mass Media and Communication

The last decade has seen a pronounced increase in feminist activism and sentiment in the public sphere, which scholars, activists, and journalists have dubbed the “fourth wave” of feminism. A key feature of the fourth wave is the use of digital technologies and the internet for feminist activism and discussion. This dissertation aims to broadly understand what is “new” about fourth wave feminism and specifically to understand how social media intersect with everyday feminist practices in the digital era. This project is made up of three case studies –Bumble the “feminist” dating app, private Facebook groups for women professionals, and the #MeToo movement on Twitter— and uses an affordance theory lens, examining the possibilities for (and constraints of) use embedded in the materiality of each digital platform. Through in-depth interviews and focus groups with users, alongside a structural discourse analysis of each platform, the findings show how social media are used strategically as tools for feminist purposes during mundane online activities such as dating and connecting with colleagues. Overall, this research highlights the feminist potential of everyday social media use, while considering the limits of digital technologies for everyday feminism. This work also reasserts the continued need for feminist activism in the fourth wave, by showing that the material realities of gender inequality persist, often obscured by an illusion of empowerment. / Media & Communication