Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 – En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna. Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup. En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna. Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa. Detta resulterade i att ingenjörkompaniets utveckling kan sammanfattas som uppbyggnaden av en helt ny organisation snarare än en reorganisation där erfarenheter och lärdommar hjälpt till att bygga upp den ”nya” organisationen. / The essay "Changes in the engineer coy between NBG-08 to NBG-11 -  A myth or truth?" deals with the engineer company under Nordic Battlegroup-08 and Nordic Battlegroup-11. The essay depicts the differences that existed between the respective companies regarding organization, material and equipment, as well as requirements and tasks, and has been conducted through a comparison between the respective companies. The purpose of the essay is to see which effect earlier organizations has on the preparation of a new organization under the respective Nordic Battlegroup. In this case, the engineer company under the respective Nordic Battlegroup. A comparison between the two different companies, containing three of the basic skills: effect, movement and endurance, has been conducted linked to two of the warfare skills, conceptual and physical skills. The result of the study shows conclusions connected to mainly lack of communication between the respective engineer companies, where no, or very limited, experience exchanges have been made between them. This resulted in that the development of the engineer company can be summarized as the construction of a completely new organization rather than a reorganization, where experience and lessons learned could have helped building the "new" organization.

Scale, proportion, and quantity constitute a “crosscutting concept” in science education – a concept that pervades science and can help students connect their knowledge across topics and disciplines. An understanding of wide ranges of size is a prerequisite for the learning of scale. Students must have a good understanding of size and scale if they are to leverage them to connect their science understanding. In this study, we examine two qualitatively different types of knowledge that may underlie the understanding of size and scale: the evolutionarily-based approximate number sense, and the culturally-based understanding of measurement units. We explore how closely these two types of knowledge are related to size and scale knowledge useful for secondary science classrooms. This study has implications for instruction: evolutionarily-based abilities are biologically primary, are acquired universally, and are motivating, whereas culturally-based abilities are biologically secondary, and depend on instruction, practice, and external motivation. Different educational approaches might be better suited to biologically primary and secondary abilities. The results of an empirical study with 36 seventh grade students are reported.

Students only learn what they get the opportunity to learn. This means, for example, that students do not develop their reasoning- and problem solving competence unless teaching especially focuses on developing these competencies. Despite the fact that it has for the last 20 years been pointed out the need for a reform-oriented mathematics education, research still shows that in Sweden, as well as internationally, an over-emphasis are placed on rote learning and procedures, at the cost of promoting conceptual understanding. Mathematical understanding can be separated into procedural and conceptual understanding, where conceptual understanding can be connected to a reform oriented mathematics education. By developing a reasoning competence conceptual understanding can also be developed. This thesis, which deals with students’ opportunities to learn to reason mathematically, includes three studies (with data from Swedish upper secondary school, year ten and mathematics textbooks from twelve countries). These opportunities have been studied based on a textbook analysis and by studying students' work with textbook tasks during normal classroom work. Students’ opportunities to learn to reason mathematically have also been studied by examining the relationship between students' reasoning and their beliefs. An analytical framework (Lithner, 2008) has been used to categorise and analyse reasoning used in solving tasks and required to solve tasks.Results support previous research in that teaching and mathematics textbooks are not necessarily in harmony with reform-oriented mathematics teaching. And that students indicated beliefs of insecurity, personal- and subject expectations as well as intrinsic- and extrinsic motivation connects to not using mathematical reasoning when solving non-routine tasks. Most commonly students used other strategies than mathematical reasoning when solving textbook tasks. One common way to solve tasks was to be guided, in particular by another student. The results also showed that the students primarily worked with the simpler tasks in the textbook. These simpler tasks required mathematical reasoning more rarely than the more difficult tasks. The results also showed a negative relationship between a belief of insecurity and the use of mathematical reasoning. Furthermore, the results show that the distributions of tasks that require mathematical reasoning are relatively similar in the examined textbooks across five continents.Based on the results it is argued for a teaching based on sociomathematical norms that leads to an inquiry based teaching and textbooks that are more in harmony with a reform-oriented mathematics education. Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift.Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar.Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning. / Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift. Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar. Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning.

Growing competition, globalisation and changing circumstances make innovation a prerequisite for the growth, success and survival of any private or public organisation. While innovation in technology, production, marketing and finance all remain essential, it is innovation in management that is most desperately in short supply. A literature study could not reveal the existence of any scale that measures all the factors and processes relevant to organisational innovation. A scale for managerial innovation was developed. This scale is based on the work of various researchers in the field of innovation. The major tasks in the process were connected to the structural arrangements and social patterns that facilitate the tasks are discussed. Innovation consists of a set of processes carried out at the micro-level, by individuals and groups of individuals, and these micro-processes are in turn stimulated, facilitated and enhanced - or the opposite - by a set of macro-structural conditions. A semantic differential scale was developed to measure managerial innovation. The scale consists of 88 items and was designed to reflect the major factors and processes of organisational innovation. Various statistical tests were used to evaluate the scale and data obtained through the scale. Five Factors were identified after the data was analysed using factor analysis. The five factors are Factor 1 (leadership and culture), Factor 2 (employee acquisition and development), Factor 3 (variables that facilitate problem solving and aid in innovation), Factor 4 (variables that impact negatively on innovation), and Factor 5 (variables external to the organisation that influence innovation). The Alpha Cronbach test for reliability showed a very high degree of reliability and the scale conformed to the criteria of content validity. Analysis Of Variance (ANOVA) was used to perform comparative analysis on the biographical variables. The relationships between age, gender, level of education, industry, length of service, and the combined effect of age and gender, age and length of service, gender and industry, and gender and length of service and the five factors were analysed. Age seems to play a significant role in Factor 1 and Factor 2 (i.e. leadership and culture as well as employee acquisition and development). For Factor 1 and Factor 2 average achievement in terms of innovation seems to increase with age. With regard to Factor 3, 4 and 5 age does not seem to impact on achievement significantly. The results of this study indicate that there are no significant relationship between gender and innovation. The results of this study indicate that there is a positive relationship between level of education and innovation for Factors 3, 4 and 5. It was found to differ significantly between the levels for two factors, namely Factor 1: leadership and culture, and Factor 2: employee acquisition and development. They seem to decline as the level of education increases. The results of this study indicate that for all five factors there seem to be a very significant difference in average achievement when individuals from different industries are compared. The results of this study indicate that there is not a significant relationship between length of service and innovation. The ANOVA results for combined variables indicate a significant difference in average achievement Factor 1 (leadership and culture) when the research participants are grouped based on both age and gender. In general, males of any age group tested equal to or higher than their female counterparts for Factor 1. Also apparent from the results is that generally the scores for Factor 1 seemed to increase with age. For Factor 2, 3, 4, and 5 there is no significant difference in achievement when participants are grouped according to age and gender. The results of the tests for difference in achievement when the research participants are grouped according to age and length of service, do not indicate that there is any significant difference in average achievement between the groups. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2009. / Human Resource Management / unrestricted

This master's thesis deals with Big data processing in distributed system Apache Spark using tools, which allow remotely entry and execution of Spark tasks through web inter- face. Author describes the environment of Spark in the first part, in the next he focuses on the Apache Livy project, which offers REST API to run Spark tasks. Contemporary solutions that allow interactive data analysis are presented. Author further describes his own application design for interactive entry and launch of Spark tasks using graph repre- sentation of them. Author further describes the web part of the application as well as the server part of the application. In next section author presents the implementation of both parts and, last but not least, the demonstration of the result achieved on a typical task. The created application provides an intuitive interface for comfortable working with the Apache Spark environment, creating custom components, and also a number of other options that are standard in today's web applications.

The diploma thesis dealswith a design of a robotic cell for depalletization and the establishment of a rail into a production station. Pieces are weighed into the depalletizing unit in a shape-adapted crates otherwise known as blisters. Each blister contains five to eight pieces(depending on the type of a rail) and anti-corrosion paper. After removing the paper and the piece from the blister, an identification code is stamped on the piece. Then the finished piece travels to the next station. The aim of this thesis is to design arobotic cell that can handle all operations in a given cycle time and to create a simulation model in Siemens Process Simulate program to verify the cell functionality.

The aim of the master thesis is to describe Apache Spark framework , its structure and the way how Spark works . Next goal is to present topic of Model- Driven Development and Model-Drive Architecture . Define their advantages , disadvantages and way of usage . However , the main part of this text is devoted to design a model for creating tasks in Apache Spark framework . Text desribes application , that allows user to create graph based on proposed modeling language . Final application allows user to generate source code from created model.

The objective of this thesis is to create system for automated processing of the video lectures. There are two main parts in this thesis. Bash Framework, which is created from several separated atomic tasks. At the beginning we have a simple video prepared for processing. When it is processed, there are added intro part, subtitles and synchronized presentation. Second part of this thesis is a web application. It is designated for playing, editing and creating videos. Further it provides process management of created framework and whole system administration.

Syftet med studien var att undersöka hur en organisation kan skapa förutsättningar som underlättar för processägaren i samband med implementering av processledning. För att uppfylla syftet har studien försökt besvara frågeställningarna gällande vem som bör utsestill processägare och vilket ansvar och vilka uppgifter som ska läggas på processägaren. I studien har olika teorier och fallstudier analyserats mot ett företag som precis påbörjat sitt arbetemed processer. Intervjuer och dokument tillhandahållna ur det studerade företagets ledningssystem har använts för insamling av data. Analysen har skett med kategorier som författaren själv skapat. Dessa kategorier kan även användas för att analysera andra organisationer i liknande situation. Resultatet av studien visar att processägaren bör vara någon som förstått och förespråkar processtänket och med förmåga och formell befogenhet att genomdriva förbättringar. Kombinerar processägaren sin roll med rollen som linjechef är det viktigt att denne ser till processens bästa, även om det sker till bekostnad av den ”egna” avdelningen.  Resultatet visar också att organisationen bör etablera stödjande roller till processägaren, tydliggöra ansvaret samt fördela ut uppgifterna på de olika rollerna. Rollerna och fördelningen kan se olika ut för olika processer inom samma organisation, beroende på processens karaktär. Trots att de fördelade uppgifterna är många, är de nödvändiga för att täcka alla de delar som är fundamentala för processägarens organisation. / The purpose of this study is to examine how an organization can create a favourable environment for implementing a process management from the perspective of the process owner. The study has been conducted based on the following questions: Who should be appointed as process owner? What responsibility and tasks should be assigned to said process owner? The study compares various theories and case studies to a company that has just begun implementing a process management. The data that the study is based on consists of interviews and documents provided from the studied company's management system. The result of the study indicate that the process owner should be someone who understands and advocates in favor of process thinking as well as someone who has the ability and formal authority to drive improvements. The result also shows that if the process owner is confronted with a conflict of interest between their own department and the process, it is important that they rule in favor of the process. It is also made apparent that the organization should establish supporting roles for the process owner and distribute the tasks between them. It is important to note that the establishment of roles and delegation of tasks may look different depending on the nature of the process. Although the distributed tasks are many, they are necessary to cover all the elements that are fundamental to the process owner's organization.

The study aims to increase the knowledge of the extent to which primary school teachers use problem solving tasks to challenge and include mathematically gifted pupils. Furthermore, it aims to increase knowledge about the factors that influence teachers´ design around these tasks. The work is based on a quantitative survey among primary school teachers who teach mathematics. 104 teachers were included in the study group, where 96 percent had competence in teaching mathematics for compulsory school grades 1-3. The study clarifies what characterizes gifted pupils and how these features can be noticed in mathematics education. Furthermore, the teacher’s theoretical and didactic competence in mathematics is central to developing and shaping learning opportunities containing problem-solving tasks, which are well adapted to challenge and include gifted pupils. The study's overall theoretical approach is based on a cognitive theory and the result was analyzed with the help of the Mathematics Tasks Framework. The result shows that the majority of the lower-level teachers, who were part of the selection group, believe that problem solving tasks are advantageous to apply in order to include and challenge gifted pupils. However, teachers feel that they are facing obstacles in the work of giving gifted pupils the opportunity to learn, both in the planning phase and in the implementation phase. Teachers admit that they need to improve their competence in order to be able to challenge and include gifted pupils in mathematics education. / Syftet med studien är att öka kunskapen om i vilken utsträckning lågstadielärare använder problemlösningsuppgifter för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever.  Vidare syftar den till att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar lärares utformning av problemlösningsuppgifter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare på lågstadiet. 104 lågstadielärare ingick i undersökningsgruppen, där 96 procent hade behörighet att undervisa i ämnet matematik för grundskolans årskurs 1–3. Studien belyser vad som karaktäriserar särskilt begåvade elever samt hur dessa drag kan uppmärksammas i matematikundervisningen. Studien tar utgångspunkt i att lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens står i centrum när lärare utvecklar och formar lärtillfällen innehållande problemlösningsuppgifter, vilka är väl anpassade för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Studiens övergripande teoretiska ansats utgår från en kognitivistisk teori och resultatet analyserades med hjälp av ramverket Mathematics Tasks Framework. Av resultatet framkommer att majoriteten av de lågstadielärare som ingick i urvalsgruppen anser att problemlösningsuppgifter är fördelaktiga att tillämpa för att inkludera och utmana särskilt begåvade elever. Lärarna upplever dock vissa hinder i arbetet med att ge särskilt begåvade elever möjligheten att lära, både i planeringsfasen och i genomförandefasen. Majoriteten av lärarna medger att de är i behov av kompetensutveckling för att ha förmågan att utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen.