En tredjedel av Kirunas stad är på väg att flyttas och med det kommer nya möjligheter för en utveckling av den nya stadsdelen. Kiruna stad vill bygga ett attraktivt och hållbart samhälle som utnyttjar ny teknik för en energi- och resurssmart stadsmiljö. Fjärde generationens fjärrvärme eller 4GDH som det oftast förkortas är ett koncept som tagits fram för att öka fjärrvärmens konkurrenskraft samt öka dess attraktivitet för kunder. Detta projekt har genomfört en utredning för 4GDH i ett område i nya Kiruna där värmeprofiler har tagits fram med hjälp av CFD-programmet Comsol och en teknoekonomisk analys har utförts där olika alternativ på 4GDH jämförs mot varandra och mot den traditionella fjärrvärmen som finns idag. En ny teknik har undersökts som benämns samförläggning vilket innebär att flera tekniker förläggs i samma schakt. I rapporten redovisas viktiga resultat från simuleringar över nätet i Comsol, där hastigheter, temperaturfall och termiska förluster tas fram för flera olika varianter på nätets dimensionering för att sedan jämföras för att hitta det bästa alternativet. Den teknoekonomiska analysen visar att 4GDH är att föredra framför traditionell fjärrvärme med en besparing på drygt 3 miljoner kronor sett över rörens livslängd på 50 år.

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun. Uppsatsen bygger på femton djupintervjuer med politiker och tjänstemän från Tekniska Verken. Makt definieras i uppsatsen som en egenskap baserad på resurser. Vidare görs en skillnad mellan makt och inflytande. Inflytande ses som en del av makt, en slags dold maktutövning. Undersökningen visade att inflytande främst används av tjänstemännen. Politikerna däremot besitter en lagligt grundad auktoritet att utöva makt, vilket tydligast kan ses när politiker och tjänstemän har befunnit sig i en konfliktsituation. Sammanfattningsvis kan sägas att tjänstemän och politiker har olika tillgång till resurser för att utöva makt på energi- och avfallsområdet. Det medför att strategiskt tänkande och rationella val blir mycket betydelsefulla för parterna i en förhandlingssituation för att de skall nå bästa möjliga utfall.