As organizations and government agencies work diligently to detect financial irregularities, malfeasance, fraud and criminal activities through intercepted communication, there is an increasing interest in devising an automated model/tool for deception detection. We build on Pennebaker's empirical model which suggests that deception in text leaves a linguistic signature characterised by changes in frequency of four categories of words: first-person pronouns, exclusive words, negative emotion words, and action words. By applying the model to the Enron email dataset and using an unsupervised matrix-decomposition technique, we explore the differential use of these cue-words/categories in deception detection. Instead of focusing on the predictive power of the individual cue-words, we construct a descriptive model which helps us to understand the multivariate profile of deception based on several linguistic dimensions and highlights the qualitative differences between deceptive and truthful communication. This descriptive model can not only help detect unusual and deceptive communication, but also possibly rank messages along a scale of relative deceptiveness (for instance from strategic negotiation and spin to deception and blatant lying). The model is unintrusive, requires minimal human intervention and, by following the defined pre-processing steps it may be applied to new datasets from different domains. / Thesis (Master, Computing) -- Queen's University, 2007-11-28 18:10:30.45

This thesis investigates how various text-talks, i.e. text-focused classroom discussions, may scaffold students’ reading of specialised texts in upper secondary school. The study consists of qualitative case studies based on classroom observations of two teachers’ History instruction, focusing on parts defined as text-talks. An intervention study was conducted where one teacher worked with two text-talk approaches. The research questions regard how students move in relation to the text in the text-talks and how text content is incorporated, what scaffolding structures emerge, and whether and how the text-talks differ. A secondary aim is to generate theories concerning the potentials and limitations of text-talk as a reading scaffold. Analyses were done in terms of text movability to show reading positions, intertextual cohesion to show relations between source text and text-talk, and scaffolding which includes peer scaffolding, teacher scaffolding and the text-talks as a scaffold per se. A methodological contribution is the development of a model for content-based analyses of authentic text-talks. The results show that in text-talks that work as a scaffold, students take the expected positions toward the text, and the talks are clearly related to the source text, by means of lexical and conjunctive cohesion that is often varied and built-out. For more demanding texts, the students show dynamic text movability and move between exploring contents, subject field and context. Other characteristics are either peer scaffolding showing dialogicity and negotiation of meaning, or teacher scaffolding enabling students to progress and develop tools for text reception. The intervention approaches seem to scaffold reading to a greater extent than text-talks within ordinary instruction where the framing is weak. In conclusion, the results suggest that both student- and teacher-led text-talks may scaffold reading, but they need to be well planned and prepared with a structured framing.

Syftet med det här arbetet var att undersöka vad som gör att vi minns innehållet i en text vi läst och om jag som författare kan använda särskilda tekniker för att öka chansen att läsaren kommer ihåg. Mitt arbete grundar sig främst på tidigare forskning och studier gjorda på människors minne av text. Några av de teorier som har visat sig bli viktiga i mitt arbete är Wolfe och Wodwyk’s (2010) jämförelse av narrativ och förklarande text, Meyer’s (1999) ”structure strategy” och Radvansky och Zwaan’s (1998) teori om ”situation model” och ”textbase model”. För att illustrera det jag kommit fram till i mitt arbete har jag skapat en informationsbroschyr om elavbrott. Broschyren ska fungera som ett stöd och hjälpa Sveriges allmänhet att förbereda sig inför ett elavbrott. Utöver litteraturstudier har jag även gjort ett mer kvalitativt bakgrundsarbete som intervju med Tony Abaji vid Energimyndigheten och kortare samtal med målgruppen av min artefakt. Vidare har jag analyserat ett av Energimyndighetens nuvarande informationsmaterial för att identifiera dess brister. Min slutsats är att en tydligt signalerad genre och tematisk struktur i kombination med ett, för läsaren, meningsfullt innehåll är det mest effektiva för att läsaren ska minnas informationen. Vidare ökar chanserna ytterligare om läsaren kan sätta sig in i situationen och inte enbart memorera texten.

Genom att svara på frågeställningarna om faktorer som påverkar förståelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andraspråkselever söker studien svar på omproblemlösning kan bidra till att inkludera andraspråkselever i matematikundervisningen. Föratt nå syftet och besvara frågeställningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestående av fokusgruppsintervjuer med lärare.Den svenskspråkliga kompetensens betydelse för matematisk förståelse framhålls i de bådadelstudierna. Textförståelsen är primär för problemlösning och det är vanligt att elever harsvårigheter med detta, därmed behöver textinnehållet tydliggöras. Textuella svårigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svårigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagsspråket och matematikspråketinnehar skillnader, enligt de båda studierna. Kontextuell förståelse i uppgifterframhålls även viktigt. Det anses relevant att knyta matematikuppgifter till elevens verklighet,men här finns svårigheter genom att den kontextuella förståelsen kan skilja sig mellan elever,vilket kan medföra att eleven inte förstår uppgiften. Vikten av att underlätta med avseende påspråk och kontext framhålls, samtidigt som det är områden som behöver utvidgas förandraspråkseleverna.Problemlösningsuppgifter bidrar enligt den empiriska studien till ökade möjligheter förinkludering av andraspråkselever. Inkluderingen kan främjas dels genom organisationen avproblemlösningen, dels genom utformandet av uppgifterna. Variation i hur undervisningenorganiseras framhålls i båda delstudierna genom enskilt arbetet, grupparbete samtklassdiskussion. Vid interaktion kan språkliga svårigheter redas ut och språkutvecklingen kanberikas, men de språkliga svårigheterna kan även försvåra interaktionen, enligt de bådadelstudierna.

Pour apprendre le français à l’école, en classe, on peut choisir plusieurs méthodes et stratégies différentes. Dans ce mémoire quatre différentes méthodes de travailler avec un texte en classe ont été examinées. Les attitudes des élèves concernant ces quatre méthodes ont été observées. Les élèves qui ont répondu aux questions ont fait des études de français au niveau 3 (steg 3), dans un lycée en Dalécarlie, en Suède. Dans leur manuel scolaire quatre textes courts ont été choisis. Les élèves ont lu les textes à la maison et en classe, pour ensuite travailler en classe avec le contenu. Pour le premier texte chaque élève a écrit un petit résumé, pour le deuxième texte ils ont répondu aux questions deux à deux, pour le troisième texte ils ont discuté le texte en petits groupes de quatre ou cinq personnes, et pour le quatrième et dernier texte ils ont répondu individuellement aux questions portant sur le texte.    L’aspect le plus intéressant de l'étude a été de prendre connaissance de ce qui était perçu comme positif ou négatif concernant les quatre méthodes. Il semble qu'il soit difficile pour certains élèves de concentrer leur attention sur le travail s’ils travaillent en groupe. Certains élèves parlent d’autres choses et ne prennent pas leur responsabilité pour le travail. Parfois les élèves les plus compétents dans le groupe font le travail très vite sans faire attention aux élèves moins compétents. Ainsi les élèves moins compétents ne participent pas au travail et n’apprennent rien.

No description available.

This study discusses how the pragmatic text functions of the Prince Edward Island Visitor’s Guide can be retained in translation from English into Swedish. Katharina Reiss’ model of texttypes and their different functions have been used to identify the functions of the source text, and in order to investigate the possibilities of retaining these functions in the target text, the discussion is tied to text features where the pragmatic text functions are displayed. The translation choices, next, are supported by the translation strategies offered by Rune Ingo and Peter Newmark. The results show that the informative function can be retained by using the translation strategies of addition or explicitation in most cases, whereas the operative function can be retained by copying the sentence structure or the direct address from the source text to the target text. The expressive function, next, can be retained by using Ingo’s strategy of equivalence. However, there are also examples where the expressive function has to be neglected in favor of the informative function.

Syftet med denna undersökning har varit att analysera hur etnicitet avspeglas i fem läroböcker, från grundskolans senare år, inom engelska. Med hjälp av innehållsanalys granskades läroböckernas narrativa texter och bilder kvantitativt och kvalitativt. Resultatet påvisade att etnicitet avspeglades både positivt och negativt i de fem analyserade läroböckerna. Det synliggjordes dessutom att stereotypiska föreställningar existerade i de fem analyserade läroböckerna. En tendens i de analyserade läroböckerna var att se Nordamerika och Europa som normen, vilket medförde att de som inte föll in i normen porträtterades som särpräglade. Olika länders ursprungsbefolkning porträtterades även som primitiva och sattes ofta i kontrast med vad som skulle kunna ses som mer moderna etniska grupper. I de fem analyserade läroböckerna finner man en klyfta mellan oss och dem som framhävs med hjälp av stereotypiska framställningar och negativa avspeglingar av de etniska grupper som inte passar in den norm som har formats av Nordamerika och Europa.

This thesis is an exploration of the social construction and organization of community palliative care. The author's personal experience as the wife of a dying person is used to explicate the social relations of palliative care, through the feminist and constructivist methodology of institutional ethnography. The data analyzed includes a personal journal, working texts of the palliative care team (e.g. recording and reporting forms) obtained through Freedom of Information, and the Palliative Care at Home manual. / Graduate / 0452

Uppsatsen bygger på en studie av hur texttyp och genre förklaras i läroböcker inom gymnasieskolan. Syftet är att kritiskt granska hur begreppen förklaras i läroböcker för Svenska A och B. Som utgångspunkt för studien görs även en granskning av hur vetenskaplig text förklarar dessa begrepp. Det sker genom en kritisk närläsning av ett texturval från både det språkvetenskapliga och det litteraturvetenskapliga fältet. Granskningen utgår från distinktion, komplexitet och samband. Studien, som är diskursanalytisk i sin ansats, är således tvådelad där text inom olika kontexter behandlas. Metoden för studien av lärobokstexterna är en textsekvensanalys inspirerad av J-M Adam och Per Ledin, men med eget tillskott av den problematiserande sekvensen. Den avgörande frågan är om de vetenskapliga förklaringarna med deras problematik återspeglas, om än via text-traduktion, i lärobokstexternas förklaringar. Vidare diskuteras läroboksförfattarnas ansvar inom den diskursiva praktiken, eftersom eleverna är starkt beroende av producenterna. Resultatet av min undersökning visar att ansatser till problematisering finns, men även brist på ansats. I en av de undersökta läroböckerna återspeglas, genom text-traduktion, vetenskapliga förklaringar med tillhörande problem. I den texten diskuteras och tydliggörs även begreppens samband. I studier av texttyp och genre är det väsentligt att utgå både från de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga fältens texter för att iaktta de teoretiska problem som diskuteras i samband med fiktiva och ickefiktiva texter.