In recent years, generative AI has quickly become a new creative and artistic tool that could challenge our understanding of the creative process and the role of the machine. Despite having exhibited visually promising results, images generated by AI tools present various challenges, most notably their tendency to display cultural, gender and racial biases. The objective of the project is to speculate on the concept and prototype of an alternative text-to-image generation system, designed to mitigate biases from linguistic and cultural differences, and facilitate diversity in machine creativity. muGen, the final design, is a fictional system that allows the user to generate images using data in different languages, while adding user controls such as time period to better associate user’s idea with the system. / Under de senaste åren har generativ AI snabbt blivit ett nytt kreativt och konstnärligt verktyg som kan utmana vår förståelse av den kreativa processen och maskinens roll. Trots att bilder som genererats av AI-verktyg har uppvisat visuellt lovande resultat finns det flera utmaningar, framför allt deras tendens att visa kulturella, köns- och rasmässiga partiskhet. Syftet med projektet är att spekulera kring konceptet och prototypen för ett alternativt text-till-bild-genereringssystem, utformat för att mildra partiskhet från språkliga och kulturella skillnader, och underlätta mångfald i maskinkreativitet. muGen, den slutliga designen, är ett fiktivt system som låter användaren generera bilder med hjälp av data på olika språk, samtidigt som det lägger till användarkontroller som tidsperiod för att bättre associera användarens idé med systemet.

Artificiell intelligens (AI) tar alltmer plats i människors vardag. Ett område där det nyligen börjat användas i är bildgenerering och konstskapande. Då AI-tekniken inom bildgenerering är ny, har lite forskning gjorts kring hur det kan påverka konstnärer. Tidigare digitala framsteg som lett till verktyg som Photoshop har visats expandera hur konstnärer kan skapa konst och effektiviserat deras kreativa process. Bildgenererande AI, till skillnad från tidigare verktyg som Photoshop, kan generera egna bilder baserat på användarens indata. Detta väcker intresse kring förståelse om hur bildgenererande AI kommer potentiellt kunna påverka konstnärers kreativa process. Studiens mål är att utforska hur bildgenererande AI kan stötta konstnärer i den kreativa processen.  I studien användes en kvalitativ ansats för att fördjupa sig i ämnesområdet och besvara forskningsfrågan. En litteraturstudie som undersökte relevanta ämnen inom ämnesområdet utfördes vilket resulterade i tre aspekter, kontroll, samskapande och idégenerering. Kontroll var viktigt för stöttandet av användares nyttjande av AI. Samskapande och idégenerering var viktiga pelare som stöttar den kreativa processen. Dessa aspekter låg till grund för den empiriska studien. Den empiriska studien bestod av en sju dagars dagboksstudie där konstnärer fick prova tre olika typer av bildgenererande AI. Dagboksstudien kompletterades med intervjuer för att djupare förstå hur bildgenererande AI kunde stötta deras kreativa process. Studiens resultat visar på att bildgenererande AI kan användas för att stötta konstnärers kreativa process då det används som inspiration. Som tillägg identifierades tre förutsättningar som bör bemötas för att konstnärer ska kunna nyttja bildgenererande AI i deras kreativa process. / Artificial intelligence (AI) is increasingly becoming a part of people's daily lives. One area where it has recently been used is in image generation and art creation. As AI technology for image generation is new, little research has been done on how it may affect artists. Previous digital advancements, that led to tools such as Photoshop, have expanded how artists can create art and streamlined their creative process. Image-generating AI, unlike previous tools like Photoshop, can generate its own images based on user input. This raises interest in understanding how image-generating AI may potentially impact artists' creative process. The study aims to explore how image-generating AI can support artists in the creative process. The study used a qualitative approach to delve into the subject area and answer the research question. A literature review investigating relevant topics within the subject area was conducted, resulting in three aspects, control, co-creation, and idea generation. Control was important in supporting users' utilization of AI for their purposes. Co-creation and idea generation were important pillars that support the creative process. These aspects formed the basis for the empirical study. The empirical study consisted of a seven-day diary study where artists were given the opportunity to try three different types of image-generating AI. The diary study was complemented with interviews with the study participants to gain a deeper understanding of how image-generating AI could support their creative process. The study's results show that image-generating AI can be used to support artists' creative process when used as inspiration. In addition, three prerequisites were identified that need to be met for artists to be able to use image-generating AI in their creative process.

With the emergence of Generative Artificial Intelligence (GAI), a new form of content creation has been implemented across industries, particularly within creative agencies. Many studies today around this topic are using a quantitative approach to study the usage of text-to-image tools. Objective of this thesis is to explore swedish creators’ perceptions, ideas, and thoughts regarding these tools and contribute to deeper understanding of their views of the tool’s impact, applications, and limitations. We conducted a qualitative study employing a semi-structured interview format. Our choice of data analysis is conducted using a thematic analysis and parts of an Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). In our research, a total of 5 creators, with varying roles at different agencies, were interviewed, and from the empirical data 11 main themes were identified where the results pointed to a great variety of thoughts and ideas. These positions are based on the fact that there is a shared opinion for the usability and application of the text-to-image tools where a majority saw a challenge and difficulties with the communication with the tool. Many expressed the need to be up-to-date in order to be competitive and a majority saw the need for regulation for use. There are varying opinions on how the technology works and the purpose of the functions. There is a need for regulation and the importance of the human laying on of hands is emphasized so that the tool does not have too great an impact. A misleading image emerges on social media that does not match the informants' image of the tools. There is a need to be up-to-date on technology to be competitive. / Med den nya funktionen för Artificiell intelligens, Generativ AI (GAI) har ny form av innehållsskapande implementerats bland branscher, i synnerhet inom kreativa byråer. Många studier inom området idag använder sig av en kvantitativ tillvägagångsätt för att undersöka användandet av text-till-bild AI-verktyg. Syftet med studien är att kartlägga svenska kreatörers uppfattning, idéer och tankar för dessa verktyg och bidra med en djupare förståelse för deras syn på verktygets påverkan, användningsområde och begränsningar. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom en semistrukturerad intervjuform och analys av data sker med en tematisk analys med inslag av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). I denna uppsats intervjuades totalt 5 kreatörer med varierande roller på olika byråer, och av den empiriska datan identifierades 11 huvudteman där resultatet pekade på en stor variation av tankar och idéer. Dessa ståndpunkter bygger på att det finns en delad uppfattning för användbarheten och tillämpningen med text-till-bild-verktygen där en majoritet såg en utmaning och svårigheter med kommunikationen med verktyget. Många uttryckte behov att vara up-to-date för att vara konkurrenskraftiga och en majoritet såg behovet av reglering för användandet. Det råder varierande åsikter för hur teknologin fungerar och funktionernas syfte. Det finns ett behov av reglering och vikten av den mänskliga handpåläggningen poängteras för att verktyget inte ska få för stor inverkan. Det framkommer en missvisande bild på sociala medier som inte stämmer överens med informanternas bild av verktygen. Det finns ett behov av att vara uppdaterad på tekniken för att vara konkurrenskraftig.