Teknologiutvecklingen av stora språkmodeller har på senaste tiden blivit uppmärksammad genom lanseringen av OpenAI:s ChatGPT. Det har förekommit diskussioner om vad detta innebär för samhället i stort men också hur utbildningen på lärosäten påverkas. Syftet med denna studie var att studera hur stor påverkan dessa verktyg har på utbildningen på Uppsala universitet. Fem studierektorer från olika institutioner har intervjuats. Datan analyserades sedan med hjälp av teorin för socialt disruptiva teknologier för att undersöka hur stor påverkansgraden är. Resultatet visar att det främst är examinationer som har påverkats, där vissa studierektorer har behövt ta bort eller kommer att ta bort hemuppgifter som konsekvens av ChatGPT. Skillnader i förändringsarbetet finns mellan olika institutioner, vilket tycks delvis grunda sig i brist på riktlinjer, men även i utbildningsstruktur och personligt engagemang. Det går dock inte att fastslå några systematiska skillnader mellan universitetets olika delar. Vidare har det diskuterats bredare frågor om studenternas lärande och hur man som studierektor kan förhålla sig till utvecklingen. / The technology development of large language models has recently received attention through the launch of OpenAI’s ChatGPT. There have been discussions of what this means for society overall, but also how the education at universities is affected. The purpose of this study was to study how much impact these tools have on education at Uppsala University. Five directors of studies from different departments have been interviewed. The data was then analyzed using the theory of socially disruptive technologies to investigate the degree of impact. The result shows that it is mainly examinations that have been affected, where some principals have had to remove or will remove homework assignments as a consequence of ChatGPT. Differences in change management exist between different institutions, which seem to be partly due to the lack of guidelines, but also due to educational structure and personal commitment. However, no systematic differences can be determined between the different parts of the university. Furthermore, there have been discussions about broader questions about the students' learning and how one should relate to the development as a director of studies.

Bakgrund: Branschen för tunga kommersiella fordon har historiskt verkat i en relativt mogen kontext, där värdeerbjudandet kretsat kring inkrementella förbättringar av förbränningsmotorn. Ett ökat behov av hållbara transporter och nya framväxande teknologier gör nu inträde i branschen vilket skapar en disruptiv affärskontext som sätter sedan länge rådande affärsmodeller och strategier ur spel. För att som etablerad aktör i branschen förbli relevant krävs anpassning. Med begränsade resurser måste nya investeringar balanseras med behovet av att vårda den dagliga verksamheten. Genom att beakta centrala avvägningar kan övergången hanteras. Syfte: Denna studies syfte är att med ett explorativt förhållningssätt bidra till ökad förståelse för hur etablerade företag inom branschen för tunga kommersiella fordon hanterar en disruptiv affärskontext, genom att se till de centrala avvägningar som behöver göras för att klara av omställningen till ett disruptivt affärslandskap. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Den vetenskapliga inriktningen är realism och studien har en abduktiv forskningsansats. Datainsamling har skett genom 11 semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. Studiens analysmetod är tematisk analys. Slutsats: Branschen för tunga kommersiella fordon är i starten av disruptiv innovation vilket leder till en disruptiv affärskontext. Etablerade aktörer därinom behöver anpassa sig för att vidhålla dess relevans i branschen och långsiktigt överleva som företag. Vid denna anpassning finner studien att etablerade aktörer kan lära av gårdagen, planera för morgondagen och agera idag genom att se till de centrala avvägningarna: Driva eller drivas av efterfrågan, Resursallokering och portföljutformning, Modulariseringsstrategi, Företagets inblandning med externa parter, Rollen som OEM i det framtida transportekosystemet. Samtliga avvägningar påverkar etablerade aktörers förmåga att hantera en disruptiv affärskontext både positivt och negativt och måste beaktas av etablerade aktörer som anpassar sig till disruptiv innovation. / Background: The industry for heavy commercial vehicles has historically operated in a relatively mature context, where the value proposition has revolved around incremental improvements of the internal combustion engine. An increased need for sustainable transport and new emerging technology is now entering the industry, which creates a disruptive business context that puts longstanding business models and strategies out of play. In order for incumbents in the industry to remain adequate, adapting is required. With limited resources, new investments must be balanced with the need of nurturing the day-to-day operations. By taking key trade-offs into account the transition can be managed. Purpose: The purpose of this study is to contribute with an exploratory approach to a greater understanding of how established companies in the heavy commercial vehicle industry handle a disruptive business context, by looking at the key trade-offs that need to be considered to cope with the transition to a disruptive business landscape. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy and case study design. The research approach is realism, and the study has an abductive research approach. The gathering of empirical data has been conducted through 11 semi-structured interviews and document studies. The study has utilised a thematic analysis. Conclusion: The industry for heavy commercial vehicles is at the start of disruptive innovation, which leads to a disruptive business context. Incumbents need to adapt to maintain their relevance in the industry and survive as a company in the long term. With this adaptation, the study finds that incumbents can learn from yesterday, plan for tomorrow and act today by looking to the following key trade-offs: Drive or driven by demand, Resource allocation and portfolio design, Modularisation strategy, The company's involvement with external parties, The role as OEM in the future transport ecosystem. All trade-offs affect the ability of established players to handle a disruptive business context both positively and negatively and must be considered by incumbents who adapt to disruptive innovation.

With the emergence of Generative Artificial Intelligence (GAI), a new form of content creation has been implemented across industries, particularly within creative agencies. Many studies today around this topic are using a quantitative approach to study the usage of text-to-image tools. Objective of this thesis is to explore swedish creators’ perceptions, ideas, and thoughts regarding these tools and contribute to deeper understanding of their views of the tool’s impact, applications, and limitations. We conducted a qualitative study employing a semi-structured interview format. Our choice of data analysis is conducted using a thematic analysis and parts of an Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). In our research, a total of 5 creators, with varying roles at different agencies, were interviewed, and from the empirical data 11 main themes were identified where the results pointed to a great variety of thoughts and ideas. These positions are based on the fact that there is a shared opinion for the usability and application of the text-to-image tools where a majority saw a challenge and difficulties with the communication with the tool. Many expressed the need to be up-to-date in order to be competitive and a majority saw the need for regulation for use. There are varying opinions on how the technology works and the purpose of the functions. There is a need for regulation and the importance of the human laying on of hands is emphasized so that the tool does not have too great an impact. A misleading image emerges on social media that does not match the informants' image of the tools. There is a need to be up-to-date on technology to be competitive. / Med den nya funktionen för Artificiell intelligens, Generativ AI (GAI) har ny form av innehållsskapande implementerats bland branscher, i synnerhet inom kreativa byråer. Många studier inom området idag använder sig av en kvantitativ tillvägagångsätt för att undersöka användandet av text-till-bild AI-verktyg. Syftet med studien är att kartlägga svenska kreatörers uppfattning, idéer och tankar för dessa verktyg och bidra med en djupare förståelse för deras syn på verktygets påverkan, användningsområde och begränsningar. Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom en semistrukturerad intervjuform och analys av data sker med en tematisk analys med inslag av Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). I denna uppsats intervjuades totalt 5 kreatörer med varierande roller på olika byråer, och av den empiriska datan identifierades 11 huvudteman där resultatet pekade på en stor variation av tankar och idéer. Dessa ståndpunkter bygger på att det finns en delad uppfattning för användbarheten och tillämpningen med text-till-bild-verktygen där en majoritet såg en utmaning och svårigheter med kommunikationen med verktyget. Många uttryckte behov att vara up-to-date för att vara konkurrenskraftiga och en majoritet såg behovet av reglering för användandet. Det råder varierande åsikter för hur teknologin fungerar och funktionernas syfte. Det finns ett behov av reglering och vikten av den mänskliga handpåläggningen poängteras för att verktyget inte ska få för stor inverkan. Det framkommer en missvisande bild på sociala medier som inte stämmer överens med informanternas bild av verktygen. Det finns ett behov av att vara uppdaterad på tekniken för att vara konkurrenskraftig.