The waste fractions offered to households in Sweden differ depending on where you live. The responsibility for the waste are grounded by the Swedish law where the municipality are responsible for the collection of household waste and FTI are responsible for collecting all packages and papers that the households sorts out. A new waste regulation is under consideration where the responsibility for the household waste may change. The bulky waste from households is collected at recycling centers where the households leave it in different containers for different fractions. These recycling centers are formed different and the fractions offered in them also differ depending on in what municipality they are located. The reason for the difference seems to depend on the opportunity to recycle the fraction and cross-border cooperation does not seem to exist in any larger scale. The waste fraction offered as FNI also differ depending on municipality where some are offering different fractions while other only offers compostable and combustible waste fractions. The municipality has reached different levels on their work towards better waste management according to the waste stair where reuse and recycling are preferred before another disposal. This often lead to energy recycling of the waste where over half of the Swedish treated waste end up. Materials that are often transported to energy recycling are textiles and thermosetting plastic where the plastic can be and are recycled in about 20 municipalities. The authorities and some companies are investigating the possibility to recycle textiles and they have found a way to recycle cotton fibres but in order to build a factory for that there need to collect larger volumes than are collected today. I will investigate if there is a need for more fractions than those offered to the households today.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka val under designfasen som kan öka återvinningsbarheten och resursförvaltandet av en textil produkt. Arbetet utförs i ett samarbete med ett företag för att vidareutveckla en tröja i blandmaterial ur deras kärnkollektion. Bakgrund och problemformulering för arbetet ligger i globala behov att effektivisera resursförvaltning men även företagets egna önskan att utvärdera om ulltröjan kan förbättras gentemot enklare återvinning eller höjd resursförvaltning. Tidigare studier inom området har berört cirkulära affärsmodeller och system för att göra den textila värdekedjan mer miljömässigt hållbar. Pilotprojekt har även utförts där plagg tillverkats i syfte att enkelt kunna demonteras och återvinnas, genom tillämpning av konceptet design för återvinning. Men för att föra ämnet framåt och tillämpa designtekniker- och textilingenjörsprogrammens bägge kompetenser med tidigare forskning användes en kombinerad metod som forskningsansats. Denna utgjordes av en förstudie kring resursförvaltning och en fallstudie kring ulltröjans materialåtgång och materialval. Materialåtgången undersöktes genom en studie av alternativa läggbilder för minimering av materialspill, samt en fiber- och tygkonstruktionsanalys utfördes med stöd av litteratur och lärare vid Textilhögskolan i Borås. Förstudien utfördes i form av intervjuer för att erhålla information kring resursförvaltning. På så vis har studien sökt att länka samman textilindustrin och dess involverade aktörer med designfasen och läggbildprocessen, så att företaget kan utveckla plagget utifrån kriterier som ökar plaggets möjligheter till ett cirkulärt och mer hållbart liv. I resultatet av denna studie framgår fyra viktiga kriterier från förstudien. De berör aktörsamverkan, val av designfilosofi och återvinningsbara material samt digitalisering. Tyganalysens resultat visade delvis på inblandning av polyesterfiber i garnet med återvunnen ull och materialoptimeringen nådde högst materialeffektivitet vid tilläggsprodukt adderad till ulltröjans läggbild. Ihop med kriterierna från förstudien har arbetets slutsatser för fallstudien resulterat i ett utbyte av polyesterfibern till förmån för naturfibern lyocell, vilket skapar ett naturfibergarn. Övergripande slutsats för arbetet har landat i vikten av att designa med hela produktens livscykel i åtanke. Arbetet har resulterat i ökad kunskap för författarna själva och bidrar med information till branschen och samhället. Goda framtidsutsikter om ökad kunskap och utveckling förutses komma med de politiska förordningar för en förbättrad textilförvaltning som förväntas träda i kraft inom kort. / The aim of this report has been to investigate which choices within the design- and lay plan phase that can facilitate for the recyclability and the resource management of a textile product. This study has been carried out in collaboration with a brand in order to advance a garment from their core collection: a sweater made out of blended fibers. The background and defined problem for this thesis lies within the global needs of increasing the efficiency of resource management together with the brands own wish to improve their sweater towards easier recycling and better resource management. Previously made studies within this area has handled the subject of circular economies and systems to make the textile supply chain more sustainable. Pilot project has also been carried out where garments has been created with the purpose of being easily disassembled and recycled. In order to advance this subject and simultaneously practice both competences of the design technician and the textile engineer together with recent research a combined method was developed. This study was consisted by a pre-study about resource management and a case study about the wool sweaters material consumption and material choices. The material consumption was analyzed through a study of alternative lay plans with the purpose of minimizing the cutting waste. The fabric analysis was carried out with the help of professors at the Swedish School of Textiles in Borås. In addition to this interviews was performed to acquire the information concerning textile resource management. In this way the study has aimed to link the textile industry and its involved actors with the design phase and lay plan process, so that the brand can further develop the sweater from the criteria’s shown to increase the possibilities of the garment to get at more circular and sustainable life cycle. The results of this study shows four important criteria’s from the pre-study. They concern actors co-operation, choice of design philosophy and recyclable materials and digitalization. The fabric analysis showed that polyester fibers were fiber-blended with the recycled wool, creating one yarn, and the other yarn consisted of polyamide. The lay plan optimization reached highest efficiency when a small product (a glove) was added into the lay plan of the wool sweater. Together with the criteria’s from the pre-study this study concludes that the polyester fiber should be replaced by the nature fiber lyocell in order to reach higher recyclability. And an overall conclusion for this thesis is the importance of designing with the products whole lifecycle in remembrance. The study has given great knowledge and insight for the authors themselves and contributes with valuable information for both the textile industry and the society. A good outlook on the future for increased knowledge and development is predicted along with political regulations for an improved textile industry that is expected to take effect in the near future.

I takt med att textilindustrin växer och konsumtionen ökar är det viktigt att belysa problemet kring hur man ska avyttra kläder man inte längre använder. Bara i Sverige slängs det varje år 7,5 kg textilier per person i hushållssoporna. Idag finns en mängd olika alternativ på marknaden som verkar för att ta hand om detta problem, såsom att lämna textilier i klädbutik i utbyte mot en rabattcheck eller liknande ersättning. Denna studie syftar till att undersöka drivkrafterna bakom textilåtervinning i butik samt huruvida initiativ som rabatterbjudanden vid återvinning kan stimulera konsumtion snarare än verka för hållbarhet. Undersökningen baseras på tio semistrukturerade intervjuer som genomfördes på kvinnor i åldrarna 20-26. I intervjuerna framkommer deltagarnas vanor när det kommer till konsumtion och återvinning men även attityder och inställning till butikers återvinningstjänster som innehåller rabatterbjudanden. Det empiriska resultatet har kategoriserats under tre olika teman; Medvetenhet gällande miljö och återvinning, Konsumtion samt Attityder och drivkrafter bakom återvinning i butik. Utifrån dessa teman har vi analyserat vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området. Resultatet av vår studie tyder på hög miljömedvetenhet hos samtliga deltagare samt att dessa försöker agera medvetet i viss utsträckning, men inte alltid prioriterar hållbarhet och miljö. Anledningen till varför man väljer att lämna in kläder i butik är främst av bekvämlighetsskäl, ekonomiska motiv i form av rabatt samt att man upplever att butikerna besitter kunskap om hur kläderna ska hanteras när de väl samlats in. / As the textile industry grows larger and overall consumption increases, it is important to highlight the issue regarding disposal method of clothes no longer in use. In Sweden, the yearly disposal of textile in household waste amounts to 7.5 kg per capita. There are currently several different disposal options available, such as handing in apparel in-store in exchange for discounts or similar compensation. This study aims to investigate the drivers behind in-store textile recycling and whether initiatives such as discounts can stimulate further consumption rather than promote sustainability. The study is based on ten semi-structured interviews conducted on women aged 20-26. The interview show the participants' habits related to consumption and recycling, but also their attitudes and thoughts about recycling services including discounts, offered by stores. The empirical result has been categorized under four different themes; Sustainability and recycling awareness, Consumption, Attitudes and drivers behind in-store recycling and The importance of discounts. Based on these themes, we have analyzed our results using previous research and relevant literature within the approached field. The result of our study indicates high environmental awareness for all participants and that these are acting conscious to some extent, however not always prioritizing sustainability and environmental objectives. The main reasons for handing in apparel in-store are convenience, economic motives in terms of discounts and the sentiment that stores possess the knowledge of processing the apparel once they have been collected.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden. Därför finns det ett behov av att identifiera vilka interna problem som kan hindra en produktutveckling av återvinningsbara plagg, samt vilka förändringar som kan behöva ske av ett modeföretags externa relationer för att kunna införa denna produktutveckling. Genom djupintervjuer som utfördes med sju anställda vid fallföretaget Lindexs design- och inköpsavdelning har det klargjorts hur företagets nuvarande arbetsprocesser ser ut, samt vilka hinder som finns och vilka förändringar som behövs inom produktutvecklingen för att underlätta återvinningen. Detta gjordes genom att olika produktgrupper studerades utifrån tre utvalda scenarion som alla skulle underlätta återvinningen av plaggen. Resultatet visade att det finns tillräckliga resurser för att många anpassningar skulle kunna ske redan idag, dock inte i någon större utsträckning på grund av begränsningar inom designen. Ett stort hinder är det bristfälliga kommunikationsflödet, internt inom fallföretaget och externt mellan huvudkontor och leverantörer. Viktiga resurser som har identifierats och som underlättar införandet av förändringar är däremot en drivkraftig leverantörsbas och de långsiktiga relationerna till leverantörerna. Ett begränsat synfält av företagets nätverk har dessutom identifierats hos design- och inköpsavdelningen vid fallföretaget. Slutsatsen är därför att detta skulle behöva vidgas för att implementera förändringar. Även kommunikationsflödet bör nyttjas fullt ut för att de anställda ska kunna arbeta mot uppsatta mål, vilket ställer krav på ledningen att arbeta fram riktlinjer för hur en produktutveckling för återvinningsbara plagg ska genomföras. För att vissa förändringar i riktning mot återvinningsbara plagg ska kunna genomföras, krävs dessutom att modeföretag samarbetar för att driva frågan.Trots att återvinningsbara plagg är möjliga att producera i dagsläget, krävs fortfarande vidare studier angående hur detta är tekniskt möjligt i storskalig produktion, samt hur kvalitetsproblemen förknippade med återvunna fibrer ska hanteras. / An increase in the consumption of textiles has created a greater environmental impact due to the increased amount of textiles that need to be processed when the product reaches end of life. To ensure the continued use of the precious resources used to create textiles the interest in fiber recycling has increased. The research in recycling cotton fibers is however limited and does not yet allow for production of high quality fibers in a large scale, especially due to the problem with separating material with more than one fiber type. There are changes that fashion companies can make today in the product development stage that will facilitate the recycling process and lead to the implementation of a closed loop system in the future. There is a need to identify the internal problems that can prevent development of recyclable clothing, as well as the changes necessary in a fashion company's external relationships to implement this type of product development. In depth interviews were conducted with seven employees working in the design and purchasing department of the case study Lindex. Through the interviews the employees clarified how the design and purchasing processes in the company are now as well as what barriers and changes may be necessary for product development of recyclable clothing. Three different product groups were studied through scenarios that would facilitate recycling of clothing. The results of the study shows that the company has the resources to implement many of these changes today, however not to a large extent throughout the collections due to design limitations. A large barrier is the inadequate communications flow internally in the case company and externally between the head office and suppliers. Important resources that have been identified in the study that will ease the implementation of changes are however a driven supplier network and the long term relationships to these suppliers. A limited view of the company's network has also been identified within the design and purchasing department of the case company. In conclusion this would need to be widened to allow for implementation of changes. Even the communications flow should be fully utilised to allow the employees to work towards the companys goals, which places demands on management to define guidelines for product development of recyclable clothing. To be able to implement certain changes that would allow for production of recyclable products, a collaboration between fashion companies would be required. Despite the fact that recyclable garments are possible to produce today, further research is needed to develop the technology to produce garments from recycled fibers in a large scale, as well as to address the quality problems associated with recycled fibers. The language of this report is Swedish.

Textilindustrin står inför nya utmaningar till följd av den ökande globala textilkonsumtionenoch den ökande avfallsmängden. På grund av bomullens resursintensiva och miljöfarligaproduktion ökar förväntningarna att kunna möta framtidens textilefterfrågan med mindreresursintensiva och mer miljövänliga alternativ. Idag saknar vi en storskalig svensktextilåtervinning och det ökade textilavfallet kan samtidigt hanteras med hjälp av cirkulärekonomi. Genom en uppskalning av en kemisk återvinningsprocess utan stora materialförlusterkan hållbarare alternativ till bomull erhållas samtidigt som textilavfallet hanteras på ett effektivtsätt. Återvinningsprocessen omvandlar bomull till dissolvingmassa (en typ av textilmassa) förviskosproduktion. Därför undersöker vi i detta projekt vilka problem som finns och anger vårarekommendationer för att kunna realisera en sådan textilåtervinning för svenska textilflöden påen större skala, sett ur ett resurseffektivitets- och miljöperspektiv.Vi har genomfört ett kvalitativt projekt med stor vikt på litteratur. Kompletterande intervjuerhar genomförts för att identifiera och kartlägga olika steg i återvinningscykeln. Dessutom hartextilindustrins utveckling analyserats. Utifrån analysen har slutsatser dragits om hur framtidenssituation kan bli för cellulosabaserade textilier. Insamling, sortering, mekanisk och kemiskåtervinning har identifierats som huvudkomponenter och vår slutsats är att dessa behöverutvecklas gemensamt för en fungerande, resurseffektiv och miljövänlig textilåtervinning. Dettagörs för att undvika olika flaskhalsar i återvinningscykeln. Därmed kan en cirkulär ekonomiuppnås. Utifrån analysen konstateras att textilindustrin ändrar karaktär och blir allt merkemibaserad, likt ett bioraffinaderi, där man tar tillvara på alla restprodukter. / The textile industry is facing new challenges as a result of increasing global textile consumptionand the increasing volume of waste. Due to the resource-intensive and environmentallyhazardous production of cotton, expectations are increasing to meet future demand for textileproducts with less resource-intensive and more environmentally friendly alternatives. Todaywe lack a large-scale Swedish textile recycling and the increased amount of textile waste canbe handled by means of circular economy. By scaling up a chemical recycling process withoutmajor material losses more sustainable alternatives to cotton can be obtained while managingthe waste efficiently. The recycling process converts cotton into dissolving pulp (a type oftextile pulp) for viscose production. Thus, we will during this project investigate the problemsthat exist and give our recommendations to implement such a textile recycling for Swedishtextile flows on a larger scale, viewed from a resource efficiency and environmentalperspective.We have made a qualitative study with emphasis on literature studies. Additional interviewshave been conducted to identify and map out various steps in the recycling process. In addition,the development of the textile industry has been analyzed. Based on this analysis, conclusionshave been drawn about how the future situation may be for cellulose-based textiles. Collection,sorting, mechanical and chemical recycling have been identified as main components in therecycling process and our conclusion is that they need to be developed simultaneously for aresource efficient and environmentally friendly textile recycling. The purpose is to avoiddifferent bottlenecks in the recycling process. A circular economy could therefore be achieved.Based on our analysis, a conclusion can be drawn that the textile industry is changing itscharacter and is becoming more chemically intensive, similar to a biorefinery, where allresidues are used.

Today, products are often being made through a linear approach, where raw materials are being taken from nature, produced into products that are used and then becomes waste. A circular model strives to minimize the amount of waste and the goal is to bring the materials back into the flow of products. In Sweden today, large amounts of textiles and clothing are being thrown in the household trash that in turn, becomes waste and there is no clear line for textile recycling. However, more and more companies have introduced the possibility for consumers to hand in clothes and textiles for them to recycle. This paper is centred around circular economy with a special focus on textile recycling. The paper has examined the disposal habits of textiles and clothing for consumers in Sweden and what Swedish companies are communicating regarding the possibility of recycling textiles through them. The study has examined both consumer habits and the communication from companies, since both parties must participate actively if a circular model is to be achieved. The study has also examined what affects the extent and expansion of the amount of textiles recycled by consumers. The study shows that large parts of consumers in Sweden participates in a circular system through, amongst other things, recycling of other materials, donating clothes and textiles for reuse and through mending broken pieces of clothing instead of throwing them away. However, the result shows that few recycle textiles and clothing, even though almost all recycle other materials in their households. The study shows a discrepancy between consumer knowledge and the information presented from the companies, since one third of the respondents of this study didn’t have enough knowledge to recycle textiles. The study shows a lack of information about the subject, as well as the importance of accessibility to collection bins for recycling of textiles. It is also established that many companies are already working with circular economy and the importance for companies to communicate their work with sustainability to their customers. This paper is written in Swedish. / Idag produceras varor ofta med ett linjärt tillvägagångssätt, där råvaror tas från naturen, förädlas, användas och sedan bli avfall. En cirkulär modell strävar efter att minimera mängden avfall och målet är istället att föra tillbaka materialen i produktflödet igen. I Sverige idag slängs stora mängder textilier och kläder i hushållssoporna som blir till avfall och det finns ännu ingen tydlig linje för textilåtervinning. Dock har alltfler företag introducerat en möjlighet för konsumenter att lämna in kläder och textilier till dem för återvinning. Denna uppsats centreras kring cirkulär ekonomi med särskilt fokus på textilåtervinning. Uppsatsen har undersökt vilka vanor konsumenter i Sverige har vad gäller avyttring av textilier och kläder samt vilka möjligheter till textilåtervinning som kommuniceras från svenska företag. Undersökningen har tittat på, vilka vanor konsumenter har, samt vilken kommunikation som finns tillgänglig från företag, då båda parter måste delta aktivt för att en cirkulär modell ska uppnås. Studien har även undersökt vad som påverkar omfattningen och utökningen av återvinningen av textilier från konsumenter. Studien visar att stora delar av konsumenter i Sverige deltar i ett cirkulärt system genom bland annat återvinning av andra material, att donera kläder och textilier för återanvändning samt genom att laga trasiga plagg istället för att slänga dem. Resultatet visar dock att få återvinner textilier och kläder, trots att nästintill samtliga återvinner andra material i sina hushåll. Studien visar att det finns en diskrepans hos konsumenters kunskaper om ämnet och den information som förmedlas från företagen, då en tredjedel av respondenterna inte hade tillräcklig kunskap för att återvinna textilier. Studien visar på en brist på information om ämnet, samt vikten av tillgänglighet av insamlingskärl för textil återvinning. Vidare påvisas att många företag redan arbetar med cirkulärekonomi och vikten av att kommunicera företagets arbete med hållbarhet till sina kunder.Nyckelord:

Idag förbränns tonvis med textil i Sverige som aldrig har blivit använd. Detta som en effekt av att dagens textilindustri är uppbyggd som en linjär modell där nya råvaror ständigt går in i systemet och avfall lämnar det. Krav ställs nu på nationell nivå i Sverige att textilindustrin måste ställa om och bli cirkulär som en del i att klara klimatmålen. Detta ställer stora krav på svenska företag att hantera det textila restmaterial som uppstår i deras processer på helt nya sätt. För att textilt restmaterial ska kunna bli råvara till en annan produkt behövs nya system och ibland branschöverskridande samarbeten där den enas avfall blir den andres råvara. Denna studie bidrar med insikter om de utmaningar som svenska företag står inför när textila restmaterial ska bli råvara samt hur möjligheter kan tas tillvara genom nätverkande och kunskapsutbyte. Med observationer, en enkät och intervjuer undersöktes textila produktutvecklings- och produktionsföretags behov och hinder för användning av textila restmaterial som råvara. I studien har också de behov av resurser och nätverk företagen har för att kunna öka användandet av textila restströmmar utforskats. Studien visar på att attityden till att samla in textila restströmmar bland producerande företag är positiv och att det finns goda möjligheter för ökad insamling av industriella textila restmaterial med en hög grad av spårbarhet. Den visar också att det för företag som vill använda restmaterial efterlyses möjligheter för effektiv insamling samt bearbetning eller förädling av materialen. Alla delar i värdekedjan behöver ses över och för att möta utmaningen och det finns ett behov av att tänka annorlunda och våga prova nya vägar och samarbeten. Resultatet av denna studie visar på att en plattform för enbart handel av textila restmaterial inte är tillräckligt, företagen behöver också kunna knyta nya kontakter, få se på goda exempel och samverka kring logistiken kring insamling för att uppnå effektivitet. / In today’s textile industry, tons of textiles are incinerated every year without being used once. This because the textile industry today is built like a linear system, in which raw materials enter the system and then leave it in the form of waste. Requirements are now set on a national level in Sweden that requires the textile industry to change its direction and become circular as a part of achieving the Sustainable Development Goals. This poses massive requirements on Swedish textile companies to handle their textile waste material in their processes in new ways. For textile waste material to become the raw material in a new product, new systems are necessary and sometimes cross-industry collaborations are needed. This study aims to contribute with knowledge about the challenges that Swedish textile companies face when textile waste materials are becoming the raw material in new products, and the opportunities to take advantage of through networking and knowledge sharing. With observations, a survey, and semi structured interviews the challenges and opportunities of Swedish textile product developing companies and textile production companies for collecting and using textile waste material was studied. The study also investigates the need for resources and expanded networks that the companies have, to increase the use of textile waste as a raw material. The study shows that the attitude among the production companies to sort and collect their textile waste is positive and that there are great opportunities for an increased collection of textile industrial waste material with a high level of traceability. The study also shows that for the companies that want to use textile waste material as a raw material in their products, new systems for effective collection and processes for refining the materials are asked for. To meet these requirements all parts of the value chain need to be reconsidered and new ways of thinking needs to be applied to try new collaborations and find new paths. The result of the study shows that a platform for just trading materials is not good enough, the companies are also in need of new contacts, inspiration, and solutions for efficient logistics in sorting, collecting, and distributing materials.