Den linjära Supply Chain modellen och fenomenet ‘Fast Fashion’ som idag karaktäriserar dagens textilmarknad är av ohållbar natur. För att utvärdera hur resurseffektiva de olika verksamheterna i försörjningskedjan är så skapade Carter och Ellram “avfallshierarkin” år 1998. Under 2008 uppdaterade Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd denna modell till det som idag refereras till som “avfallstrappan”. De olika stegen är utformade för att i en önskvärd ordning, minska mängden bortskaffat textilavfall. Ett steg mot en mer hållbar affärsmodell är implementeringen av en grön försörjningskedja (GSCM). De grundläggande förutsättningarna för att kunna använda avfallstrappan är att insamling och sortering av efter-konsument textilavfall (PtCTW) hanteras korrekt och effektivt. ‘ExtendedProducer Responsibility’ (EPR), innebär att företagen har ansvar för hantering av sitt PtCTW, vilket inkluderar insamlings- och sorteringsprocesser. Detta skapar en omvänd försörjningskedja, ‘reverse logistics’. Den omvända kedjan syftar till att skapa ett slutet materialflöde, vilket resulterar i noll avfall. För att kunna göra det måste nya hållbara återanvändnings- och återvinningsmetoder utvecklas. Undersökningen i denna studie syftar till att kartlägga ny teknik inom området för att få reda på huruvida användningen av dessa kan leda till minskad mängd bortskaffad PtCTW. / The linear supply chain model and the phenomena of fast fashion that today characterizes the textile industry is unsustainable. To evaluate how resource-efficient the various activities in the supply chain management are Carter and Ellram created the Waste Hierarchy in 1998. In 2008 the European Parliament and the Council of the European Union updated this model to what is today referred to as the waste-staircase (“avfallstrappan”). The different steps are designed for how to, in a desirable order, reduce the amount of textile waste disposed. A step towards a more sustainable business model is the implementation of Green Supply Chain Management (GSCM). The basic prerequisites for using the staircase is that collecting and sorting of post-consumer textile waste (PtCTW) is handled correctly and efficiently. Extended Producer Responsibility (EPR) entails companies to handle their products post consumer phase, including processes such as collection and sorting. This creates a reverse supply chain, ‘reverse logistics’. This reverse supply chain aims to create a closed material flow, resulting in zero waste. In order to do so, new sustainable reuse- and recycle methods needs to be developed. The survey made in this study aims to map new technologies within the area, in order to find out whether the use of these could result in reduced amount of disposed PtCTW.

Textilkonsumtion i världen har ökat drastiskt under de senaste decennierna, vilket också syns i övergången till att fast fashion nu dominerar textilindustrin. Även i Sverige har konsumtionen ökat, vilket bidrar till att textilindustrin skapar allvarliga följder för miljön. Textilåterbruk och återvinning har under tiden släpat efter och ännu idag återvinns enbart enstaka procent av allt textilavfall. Enligt ett EU-direktiv ska samtliga EU-medlemmar år 2025 införa systematisk separat insamling av textilier. Detta erbjuder möjligheter till ökat återbruk och återvinning, men innebär också utmaningar för hantering av ökade flöden av separat textilavfall. En typ av teknologi som kan vara till hjälp för detta ändamål är automatiserad sortering. I denna rapport undersöks genom en litteraturstudie samt en intervjustudie, med aktörer inom återbruks- och återvinningsområdet, vilken inverkan sorteringsprocesser har på återvinning och textilflöden. Huvudsakligt fokus ligger på att förstå samspelet mellan automatiserad sortering och andra processer på en högre nivå, men även tekniska aspekter som inverkar på detta diskuteras. Från undersökningen framkom att automatiserad sortering spelar en begränsad men växande roll för textilflöden, där teknik baserat på nära infrarött ljus och spektrografi är vad som huvudsakligen används. Det finns en stor osäkerhet bland aktörer inom återvinning och återbruk gällande hur separat textilinsamling kommer att implementeras och om det kommer att finansieras via utökat producentansvar eller inte, vilket försvårar utveckling inom området. Det saknas teknik för att möjliggöra automatisering av många steg i den manuella sorteringsprocessen. För att öka automatiseringsgraden ser sig AI-baserade lösningar som det mest lovande utvecklingsområdet, men då det saknas välfinansierade projekt inom detta riskerar utvecklingen gå långsamt. Återvinning utgör enbart en del, som nu är mycket liten, i lösningen av textilindustrins miljöproblem varför minskning av textilkonsumtion generellt, samt förlängningen av textiliers livslängder fortsatt bör prioriteras. / Textile consumption worldwide has increased dramatically in recent decades, as evidenced by the overall transition to fast fashion which now dominates the textile industry. Consumption has also increased in Sweden, contributing to grave environmental consequences caused by the textile industry. Textile reuse and recycling has lagged behind, and to this day, only a fraction of all textile waste is recycled. According to an EU directive, all EU member states are required to implement systematic separate collection of textiles by 2025. This offers opportunities for increased reuse and recycling but also poses challenges for the management of increased flows of separated textile waste. One type of technology that can be useful for this purpose is automated sorting. This report examines, through a literature review as well as an interview study with actors in the reuse and recycling sector, the impact of sorting processes on recycling and textile flows. The primary focus of the report is on understanding the interaction between automated sorting and other processes at a higher level, however technical aspects that affect this are also discussed. The investigation revealed that automated sorting plays a limited but growing role in textile flows, where technology based on near-infrared light and spectroscopy is primarily used. There is a great deal of uncertainty among stakeholders within the recycling and reuse sector regarding how textile collection will be implemented and whether it will be financed through extended producer responsibility or not, which impedes development. With regard to many of the steps involved in manual textile sorting, there is currently no technology that would enable their automation. To increase the level of automation, AI-based solutions appear to constitute the most promising area of development, but the lack of well-funded projects in this area risks slowing down progress. Recycling represents only a small part of the solution to the environmental problems of the textile industry, which is why reducing overall textile consumption and extending the textile lifespans should continue to be prioritized.

The main purpose of the study is to understand how Vestiaire Collective’s campaign film #saynotofastfashion from 2022 visually communicates two different messages. One intentional message about an activistic positioning in the issue of textile waste as well as one unintentional message about white supremacy.   The material is investigated through a qualitative content analysis based on theories about activism in media and documentary narration, the white man’s guilt and postcolonial stereotypes in film. By splitting the material and analyzing text and image separately, markers for both messages are found. In a summarizing analysis the text and images separate communication are put in relation to each other in order to draw conclusions about the two part’s common message and function.   The study concludes that the meaning of the text as well as text and image together is to show Vestiaire Collective as a wholesome, conscious and charitable company. However the images also send the message that westerners are needed in order to solve problems in non-western countries. Vestiaire Collective’s film represents the dark skinned Ghanaians in a diminishing and colonially stereotyped way and themselves as heroes in line with the white-savior-stereotype.  Markers for activism are interpreted to be the way Vestiaire Collective are positioning themselves in the issue of textile waste as well as their suggestions and prompts for solutions. Another marker for activism is under which circumstances the film was published; in connection with Black Friday 2022 on social media.  The media production included below is a documentation of the process of making a short advertising film about a cancer story from a relative’s perspective.