International sales contract - Summary The topic of this thesis is an international sales contract. The aim of this thesis was to outline various ways of regulation of international sales contracts. Particular attention was paid to the United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods and the emerging European legislation Common European Sales Law. The thesis is divided into three main parts. The first part provides insight into the history of the concept of contracts of sale and the definition of this term in Roman law. Following is a brief description of modern regulations on sales contracts. Also an international element is defined in the international sales contracts and basic elements of choice of law rules are discussed in the next section. The last section of this part is devoted to individual regulations regarding international sales contracts. These regulations are divided according to their origins into national regulations, international regulations, norms and rules of European law and the rules of international business transactions - lex mercatoria. The second part of this thesis deals exclusively with the United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, which is the most successful international treaty in the area of international sale of...

A large part of the agricultural products that are sold in Sweden are imported because Sweden cannot meet the consumers agriculture products demand all year around. One problem that can occur and become problematic when trading across boarders is if there are errors in the delivered agricultural products. What must the Swedish buyer do, for example, make for it to be considered complained fault in the goods against the seller? Another problem in international trade is that the buyer may need to apply complaint rules they have not previously been in contact with since their domestic law is not always applicable to the contract. To avoid getting into this situation, the buyer should try to negotiate with the seller that the contracting parties shall use compensation claim rules that the buyer is familiar with, or which is even more advantageous than to the seller. This so that the buyer is not likely to neglect their right to sanctions against the seller. Since there are many different compensations claim rules to choose from for a buyer, it will be investigated in this paper which of the complaint rules of KöpL, CISG and the DCFR that is most advantageous complaint claims for the buyer regarding complaints of agricultural products. The paper will discuss and compare the complaint rules in KöpL, CISG and the DCFR about the risk of agriculture products, the buyer's duty, the buyer’s complaint period and the content and form of a message. With the help of discussion, it will appear that the KöpL has the most advantageous compensation claim rules for the buyer when the buyer is complaining about the delivered agricultural products to the seller. This because KöpL is most beneficial for the buyer regarding when the risk of agricultural products shall be deemed to pass to the buyer and the criterion concerning the content of the buyer’s complaint.

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstämmig europeisk avtalsrätt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehåller både avtals- och köprättsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlätta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik är det av intresse att ställa sig frågan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts både i förarbeten och i förslaget som sådant. Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts från svenskt håll. Med utgångspunkt från det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, får för svenska företag. Kritiken som lyfts fram i studien kommer från 12 svenska intressenter, med härkomst både från näringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas. Denna uppdelning är gjord utifrån en lista av punkter, som identifierats som de starkaste argumenten i den svenska kritiken. Segmenten lyfter fram brister i förslagets tekniska kvaliteter, såväl som oklarheter i det materiella innehållet. Dels skapar ett nytt regelsystem en ökad komplexitet, och tillsammans med det faktum att ytterligare ett regelverk påförs berörda aktörer, uppkommer frågan om denna utveckling är önskvärd eller ens efterfrågad. Dessutom innebär det oklara tillämpningsområdet att den nya köplagens ramar ter sig något odefinierade, vilket skapar en osäkerhet kring förslagets förhållande till andra instrument. Detta leder i sin tur till CESL inte tydligt markerar sin plats och därmed inte heller visar vilka dess fördelar är samt vilka behov som är tänkta att tillgodoses. Förslagets undermåliga kvalitet och struktur, tillsammans med dess stora omfång, gör även att helhetsbilden av förslaget försämras ytterligare. Det är helt uppenbart så, vilket är den huvudsakliga slutsatsen i denna uppsats, att det helt enkelt inte finns något behov av CESL i sin nuvarande form. Det är inte de direkta skillnader mellan CESL och svensk rätt som gör att förslaget kritiseras så starkt och så brett. Företagen har redan tagit fram egna lösningar på de gränsrelaterade problemen. CESL innebär istället ytterligare en regelsamling att ta hänsyn till, vilket i en majoritet av fallen enbart har negativa följder. För svenska företag, som har möjlighet att i framtiden tillämpa förslaget regler, finns det självklart en rad fördelar. CESL innehåller regler som i hög grad kan underlätta den gränsöverskridande handeln. Den verkliga situationen tyder dock istället på att den nya gemensamma köplagens regler försvinner bort bland andra, mer sedvanliga och relevanta lösningar. Konsekvensen blir helt enkelt att förslagets regler inte kan tillämpas, inte ens av de aktörer som reglerna att tänkta att hjälpa. Risken är överhängande att CESL blir, som det har uttryckts i kritiken, ytterligare ett bidrag till den stora och komplexa regelmassan som redan i dag finns tillgänglig.

Export is a top priority for Sweden's economy but for Swedish companies it may involve uncomfortable risks of exporting without sincere consideration. When the United Nations Security Council puts an embargo against a country, this often mean an import and export restriction. The thought is to push undemocratic regimes into respecting human rights. When the embargo is in force, however, the parties are not able to fulfill their contractual obligations, which practically means that the agreement will be suspended. The problem is what happens when an embargo is in force for a longer period of time. After the embargo is withdrawn, the price on the market may have changed significantly, which indicates a financial sacrifice for a seller if he has to provide specific performance to the buyer. The question thus is whether the seller, after a prolonged economic sanctions is withdrawn, still is obliged to provide specific performance? The United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) is applicable where both parties are signatories to CISG or by rules of international private law. To require performance as a buyer is a general right in Article 46 CISG, but there are exceptions to this rule in Article 28 CISG. Article 28 CISG states that if one party is entitled to require performance of any obligation by the other party, a court is not bound to enter a judgment for specific performance unless the court would do so under its own law in respect of similar contracts of sale not governed by this Convention. Since CISG advocates a harmonized application of international trade, the right to specific performance cannot be waived just on the basis of Article 28 CISG alone. With regard to good faith in international trade in Article 7 (1) CISG, the principle of reasonableness, which is a general principle that the CISG is based upon in accordance with Article 7 (2) CISG and 7.2.2 (b) UPICC, and with the support of international usage regularity observed in the trade concerned in Article 9 CISG, the right to specific performance does not exist anymore after a prolonged embargo has been withdrawn. / Export är högprioriterat för Sveriges ekonomi men för svenska företag kan det inne-bära obekväma risker med att exportera utan eftertanke. När Förenta Nationernas säkerhetsråd går in och lägger ett embargo mot en stat innebär detta ofta en import- och export restriktion. Tanken är att pressa odemokratiska regimer att respektera mänskliga rättigheter. När embargot är i kraft kan dock parterna inte uppfylla sina avtalsförpliktelser vilket innebär att avtalet blir suspenderat. Det problematiska är vad som händer då ett embargo är i kraft under en längre tid. Efter det att ett embargo lyfts kan priset på marknaden ändrats avsevärt vilket innebär en ekonomisk uppoffring för en säljare att tvingas fullgöra i natura. Frågan blir då om säljare efter det att en långvarig ekonomisk sanktion lyfts, fortfarande är tvingen att fullgöra i natura? Lag (1987:822) om internationella köp(CISG) blir tillämplig i det fall då båda parters stater är signatärer eller genom privaträttsliga regler. Att kräva fullgörelse som köpare är en generell rätt i artikel 46 CISG men det finns ett explicit undantag till denna regel i artikel 28 CISG. Artikel 28 CISG stadgar att domstol som ska lösa tvisten, inte är skyldig att meddela dom på fullgörelse om domstol enligt egen forumlandets egen lagstiftning inte skulle ha gjort detta. Skulle tvisten lösas i Svensk domstol blir 23 § köplag (1990:931) tillämplig. Eftersom CISG förespråkar en harmoniserad tillämpning inom internationell handel är det inte tillförlitligt att mena på att rätten till fullgörelse bortfaller med stöd av endast artikel 28 CISG. Med beaktande av god sed i internationell handel i artikel 7(1) CISG, principen om rimlighet/förnuftig person som är en generell princip som CISG är baserat på i enlighet med artikel 7(2) CISG och 7.2.2 (b) UPICC, samt med stöd av handelsbruk i artikel 9 CISG, bortfaller rätten till fullgörelse i natura efter det att ett långvarigt embargo har lyfts.

INTERNATIONAL SALES DISPUTE RESOLUTION ABSTRACT This dissertation deals with judicial resolution of disputes arising from cross-border commercial relationships, more precisely from international sales contract as their common representative. The introduction defines the term of international sales contract (chapter one) and the process of its formation (chapter two) under the United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods ("CISG"). It addresses inter alia the gap filling of the CISG, uniform interpretation or commercial usages. Some comparative notes are also provided. Further, it examines a phenomenon called "battle of forms" that often occurs in practice when dealing with standard terms and conditions. The focal point of the thesis is the rules of jurisdiction set out in the Brussels I Regulation Recast ("Regulation") which are analysed from the perspective of an international commercial relationship. The emphasis is on the prorogation of jurisdiction under the Regulation. The third chapter deals with the territorial, temporal and material scope of application of the Regulation, as well as with its autonomous interpretation. It also discusses the role of the Regulation in arbitration. Chapter four reviews the rules of jurisdiction applicable when there is no valid choice of...

The topic of this thesis is the international sales contract and its formation under the United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG or the Vienna Convention). The Vienna Convention is the most significant and widely used legal instrument governing the international sales contract. The aim of this thesis is to highlight interesting aspects of the contract, carry out a deeper analysis of the regulation contained in the Vienna Convention, and to point out and clarify problematic areas. The thesis is composed of two major parts, with the first part essential to the understanding of the second. The first part deals with the basic provisions of the Vienna Convention. It briefly describes its creation, then its sphere of application. Within this part the term "international sales contract" is defined and distinguished from its domestic counterpart and also from the contract for services. The term "goods" is discussed in the context of this regulation. It then deals with the consequences of freedom of contract, the issue of gaps in the regulation and their filling and the interpretation of the regulation. Finally it discusses the question of trade usages, when the CISG differentiates between the usages and practices established between the parties on the one hand and...

60 Abstract The thesis is called International Sales Contract: The principle of good faith under the United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods. The aim of the thesis was to outline the position of good faith in international trade together with a reference to its conception in different legal systems with special focus on continental and common law. The main aim of the thesis was to analyse the good faith principle under the United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG). The author is trying to offer a theoretical basis for the realization of this analysis through the whole thesis. In doing so, the thesis describes, inter alia, historical development of the good faith principle under the CISG, related geopolitical problems and finally a comparison of the good faith principle under the CISG with other documents dealing with international trade is also included. In analysing the good faith principle under the CISG, the author focused mainly on the issue of different concepts and interpretations of this principle with an emphasis on the precise function of the good faith principle based in Art. 7 (1) of the CISG. The thesis was realized by using a descriptive method since the author used information obtained chiefly from the doctrine and...

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2016-11-16T11:50:40Z No. of bitstreams: 1 Rafael Terreiro Fachada.pdf: 1517135 bytes, checksum: 23227d32b992d0d463b745627d5a9693 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-16T11:50:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rafael Terreiro Fachada.pdf: 1517135 bytes, checksum: 23227d32b992d0d463b745627d5a9693 (MD5) Previous issue date: 2016-09-22 / Internet development was responsible for the creation of an electronically internationalized and connected market, encompassing millions of companies and individuals, which benefit from the quick and practical contact provided by electronic means. In the beginning, the electronic contract was simple, however, with the increasing volume; complexity has become one of the e-commerce characteristics. Such contracts, of electronically partial or integral execution, have started to regulate the juridical relationship of parties situated in different states, due to Internet and globalization transnationality, resulting in electronic international contracts, object of the present study. Interested in delineating the main aspects of the subject of electronic international contracts in international scenario, some rules elaborated by states and International Organizations are analysed, seeking to ensure rights and obligations similar to those existing in material documents, in paper. After the described investigation, the study is concluded with the analysis of the most important law regarding the theme, passed in 2014: The United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, which even being innovative, does not mention the electronic contract, but can be easily adapted to this contracting fashion / O desenvolvimento da internet foi responsável pela criação de um mercado internacionalizado e conectado eletronicamente, englobando milhões de empresas e indivíduos que se beneficiam do contato ágil e prático proporcionado pelos meios eletrônicos. No início, o contato eletrônico era simples, porém com o volume cada vez maior, a complexidade torna-se uma das características do comércio eletrônico. Tais contratos, de execução parcial ou integral eletronicamente, passaram a regular o relacionamento jurídico de partes situadas em Estados diversos, em razão da transnacionalidade da internet e da globalização, resultando em contratos internacionais eletrônicos, objeto do presente estudo. No interesse de delinear os principais aspectos da disciplina dos contratos internacionais eletrônicos no cenário internacional, são analisadas normas elaboradas por Estados e Organizações Internacionais, que visam garantir direitos e obrigações semelhantes àqueles existentes nos documentos físicos, em papel. Após a investigação descrita, o estudo é concluído com a análise da Lei mais importante sobre o tema, aprovada em 2014: A Convenção Internacional de Viena sobre Compra e Venda, que apesar de inovadora não traz ainda menção ao contrato eletrônico, mas que pode ser facilmente adaptada a essa forma de contratação

<p>This research paper aims to understand and analyse the CISG, its history, scope and structure, and to evaluate its impact on SADC.The main ideas that this paper will consider are: what is the CISG / &nbsp / Its history, scope and structure / &nbsp / Its impact on developing countries / &nbsp / Its relevance to developing countries within SADC / and How the implementation of the CISG improved these developing countries within SADC.</p>

Principen om fullt skadestånd utgör utgångspunkten vad gäller beräkning av skadestånd som uppkommer med anledning av kontraktsbrott. Ett skadestånds omfattning begränsas dock på olika sätt genom olika skadeståndsbegränsande metoder. Några skadeståndsbegränsande metoder som gäller enligt dispositiv rätt är adekvansläran, köplagens indelning av skador i direkta och indirekta sådana samt förutsebarhetsformeln i United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, Vienna 1980. Syftet med den här uppsatsen är att analysera vilken eller vilka av de nämnda skadeståndsbegränsande metoderna som bäst kan anses motsvara målen med att skadeståndsskyldighet för parter i kommersiella köpeavtal över huvud taget begränsas. Den av Jan Hellner anförda målanalysen används för att identifiera de i rättskällorna nedlagda ultimära målen, annorlunda uttryckt syftena eller anledningarna, med att skadeståndsskyldighet ska begränsas. De identifierade ultimära målen utgörs av ett mål om att uppnå en ekonomiskt effektiv riskfördelning, ett mål om att åstadkomma jämställdhet mellan avtalsparter samt ett mål om att eftersträva största möjliga rättssäkerhet. Den av de analyserade skadeståndsbegränsande metoderna som bäst motsvarar de identifierade ultimära målen är förutsebarhetformeln. Att förutsebarhetsformeln är den metod som bäst motsvarar de ultimära målen har i grund och botten att göra med att metoden är den av de analyserade metoderna som begränsar en avtalsparts skadeståndsskyldighet i störst omfattning.