Enligt forskning har riktig natur och bilder av natur en avstressande effekt på människor i sjukhusmiljö. Stenpartier byggs ofta för att simulera naturliga förhållanden och kan upplevas som en tredimensionell landskapsmålning som förändras med årstidens växlingar. Syftet med denna studie är att komma fram till en gestaltningsskiss med hjälp av sten och stenpartiväxter. Gestaltningen tänkta plats är utanför Gävle sjukhus. Fokus har lagts på stenpartiets uppbyggnad, växternas krav och anpassningen till sjukhusmiljön. För att ta reda på ett stenpartis uppbyggnad och stenpartiväxters krav på växtmiljö har både en litteraturstudie och platsbesök med intervjuer gjorts. Litteraturen är sökt via LIBRIS. Platsbesöken är gjorda i två svenska botaniska trädgårdar där personer med expertkunskaper i ämnet intervjuats. För att få gestaltningens utformning att passa in i en sjukhusmiljö är en litteraturstudie gjord. Litteraturstudien undersöker vad som bör undvikas och vad som rekommenderas. Litteraturen är sökt i databasen Discovery med sökorden hospital and art. För att ta reda på platsens fysiska förutsättningar har en platsobservation gjorts. Ett stenparti som liknar naturen passar bra in i sjukhusmiljön med tanke på att bilder av natur ger positiva känslor. Fördelen med stenpartiet är att bilden av natur blir verklig och kan upplevas av fler sinnen. Om stenpartiet inte sköts blir effekten motsatt. Skötseln är som mest intensiv de första åren men avtar då växterna väl etablerat sig. För att reducera framtida skötselbehov bör växter väljas efter klimatet och platsens förutsättningar. Detta resulterade i att många inhemska växter passade bra till gestaltningsförslaget. I en orolig sjukhusmiljö kan inhemska växter få människor att känna sig hemma. Viktigt är också att välja mattbildande växter som hindrar ogräs från att etablera sig. Erfarenhet av växter, anläggning och skötsel är avgörande om ett stenparti ska kunna bli till bilden av natur.

Syfte: Att undersöka om riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar och takträdgårdar kan mötas i ett gestaltningsförslag till en atriumgård på ett sjukhustak, riktad till patienter och personal i anslutning till en avdelning för personer med bipolär sjukdom. Bakgrund: Hälsofrämjande trädgårdar anses kunna vara ett komplement till traditionell vård och kan främja den fysiska, psykiska och emotionella hälsan. Många städer har under de senaste årtiondena blivit mer kompakta och gröna ytor har försvunnit. Med takträdgårdar kan man utnyttja platser som redan finns i staden genom att omvandla dem till gröna ytor. Sjukhus är ofta byggda på höjden, inte sällan finns tak och atriumgårdar inritade i arkitekturen, dessa platser har potential att nyttjas av patienter, personal och närstående om de utformas för att bli gröna hälsofrämjande miljöer. Metod: Vetenskapliga artiklar, böcker och annan litteratur inom områdena hälsofrämjande trädgård, bipolär sjukdom och takodling, takträdgård, tillsammans med enkät till avdelningen och inspirationsresor till atriumgård och takodling har använts som stöd för att skapa ett gestaltningsförslag. Resultat: Detta arbete visar på vilka komponenter som bidragit till att det går att förena riktlinjer för hälsofrämjande trädgårdar med riktlinjer för takträdgårdar. Ett gestaltningsförslag har utformats efter dessa riktlinjer, platsens förutsättningar och delvis efter målgrupperna. Med arbetet har det också framkommit att det finns lite forskning kring takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar för personer med bipolär sjukdom. Slutsats: Hälsofrämjande takträdgårdar är ett nytt outforskat område, ett växande intresse finns för både takträdgårdar och hälsofrämjande trädgårdar. Detta kommer troligtvis medföra att mer litteratur, forskning och erfarenhet tillkommer inom området.

Thesis (Ph.D.)--University of Western Australia, 2005.

Thesis (M.A.)--Carleton University, 2003. / Includes bibliographical references (p. 345-358). Also available in electronic format on the Internet.

Thesis (M.U.R.P.L.)--Virginia Polytechnic Institute and State University, 1993. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 66-68). Also available via the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Thesis (D. Min.)--New Orleans Baptist Theological Seminary, 1991. / Includes abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 284-296).

Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll   skolträdgården på en skola i Sverige har för eleverna i årskurs 4-6. I   studien diskuteras kring huruvida eleverna känner till att skolträdgården   finns och vad för möjligheter de anser att de har att besöka den under en rast   och under skol- och fritidsverksamhet. Det diskuteras också kring vilka   möjligheter de anser att de har till undervisning i skolträdgården. Studiens teoretiska utgångspunkt grundas i John Deweys   begrepp Learning by doing, knowing by   doing. Utifrån en kvantitativ ansats genomfördes en enkätundersökning där   insamlade data utgör resultat i studien. Respondenterna är alla elever i   årskurs 4-6 på den aktuella skolan. Studiens resultat visar att många av eleverna väljer att   besöka skolträdgården under rasten, men enligt dem själva, ges inte möjligheter   att besöka eller få undervisning i den under andra delar av skoldagen.   Resultatet visar också att många av de tillfrågade respondenterna vill ha   lektioner där och de visar på många exempel hur detta kan ske. Detta resultat visar att det finns en skolträdgård på skolan som skulle kunna användas mer i det pedagogiska arbetet än vad det gör idag enligt eleverna. / The aim with this study is to   investigate what role the school garden at a school in Sweden has for the   pupils in grades 4-6. The study discusses whether the pupils know there is a   school garden and to which extent they consider themselves having the   possibility to visit it during the schooldays. It also discuss which   possibilities the pupils think they have to get education in the school   garden. The theoretical foundation of this   study is John Dewey and his statement Learning   by doing, knowing by doing. Based on a quantitative approach, a survey   was carried out and the result of this study is based on the data from the   survey. All of the respondents are pupils in grades 4-6 at the significant   school. The result of the study shows that   many of the pupils choose to visit the school garden during their school   breaks. The pupils think that they do not get enough opportunities to visit   or get education in the school garden during the schooldays. The result also   shows that the pupils would like to get more education in the garden, and   they have many ideas about how that could be done. According to the pupils, the   school has a school garden that the educators at the school could use more in   their teaching than they do today.

BRYCE DALE ALLEN, for the Master of Fine Arts degree in Theater, presented on March 30, 2010, at Southern Illinois University Carbondale. TITLE: MANAGING THE MAGIC: TECHNICAL DIRECTION OF THE SECRET GARDEN MAJOR PROFESSOR: Robert Holcombe This project, Managing the Magic: Technical Direction of The Secret Garden, is a detailed description of the process I used as the technical director to help produce the Department of Theater's production of The Secret Garden at Southern Illinois University Carbondale in April 2009. This work is also a study of the artistic collaboration that took place between the design team and me during the execution of the production. Through this project I was able to polish skills that I had learned through careful goal setting and evaluation. Working on The Secret Garden also gave me the opportunity to broaden my experience and develop my strengths as a technical director.