This thesis uses Bangladesh Demographic and Health Survey 2014 data to identify the important determinants due to which women justification towards intimate partner violence (IPV) varies. Statistical analyses reveal that among the individual-level independent variables age at first marriage, respondent's education, decision score, religion, NGO membership, access to information, husband's education, normalized wealth score, and division indicator have significant effects on the women's attitude towards IPV. It shows that other than religion, NGO membership, and division indicator, the higher the value of the variable, the lower the likelihood of justifying IPV. However, being a Muslim, NGO member, and resident of other divisions, women are found more tolerant of IPV from their respective counterparts. Among the three community-level variables, only the mean decision score is found significant in lowering the likelihood. The thesis concludes with some policy recommendations and a proposal for future research. / Includes bibliography. / Thesis (M.S.)--Florida Atlantic University, 2019. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

<p>Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Urvalet av granskade studier bestod av sju artiklar och två doktorsavhandlingar och analyserades enligt Evans (2002) metod.  Resultat: Resultatet bestod efter genomgången analys av fyra huvudteman och elva subteman. Dessa belyste hur friska partner upplevde att sammanhållningen i förhållandet förändrades och att olika strategier för vården fick tillämpas.  Friska partner kunde uppleva ensamhet och sorg då kommunikationen brast. De kunde även uppleva olika motivationer inför att vårda. Slutsatser: En slutsats var att det var viktigt för friska partner att uppleva vården av sina demenssjuka partner som god. För att detta skulle bli möjligt behövde friska partner ha förståelse, en god inställning till vården, ett kärleksfullt förhållningssätt samt kunskap om sjukdomen och partnern.</p>

Bakgrund: Att vårda en person med demenssjukdom innebar en förändring av livet på flera sätt. Sjuka partner förlorade successivt kognitiva förmågor vilket ledde till att nära relationer kunde övergå till vårdande relationer. Då vården tog alltmer tid av friska partners vardag kunde deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt. Syfte: Syftet var att beskriva partners upplevelser av att vårda sina demensdrabbade partner i hemmet.  Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Urvalet av granskade studier bestod av sju artiklar och två doktorsavhandlingar och analyserades enligt Evans (2002) metod.  Resultat: Resultatet bestod efter genomgången analys av fyra huvudteman och elva subteman. Dessa belyste hur friska partner upplevde att sammanhållningen i förhållandet förändrades och att olika strategier för vården fick tillämpas.  Friska partner kunde uppleva ensamhet och sorg då kommunikationen brast. De kunde även uppleva olika motivationer inför att vårda. Slutsatser: En slutsats var att det var viktigt för friska partner att uppleva vården av sina demenssjuka partner som god. För att detta skulle bli möjligt behövde friska partner ha förståelse, en god inställning till vården, ett kärleksfullt förhållningssätt samt kunskap om sjukdomen och partnern.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar patienten och dess partner emotionellt under lång tid vilket gör det betydelsefullt med god information till båda parter. Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information när deras make/maka har drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Studien var systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har använts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: Informationskällor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov.  Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjälpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var något som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier som kvinnor med bröstcancer, deras partners och barn använde. De vetenskapliga artiklar som ligger till grund för litteraturstudiens resultat söktes på databaserna Elin@Dalarna, Wiley InterScience och PubMed. De valda artiklarnas vetenskaplighet granskades med modifierade versioner av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengströms granskningsmallar. Resultatet av denna litteraturstudie visade att det fanns olika copingstrategier som användes för hantering av kvinnors bröstcancer. Flera studiers forskningsresultat visade att de copingstrategier som kvinnor med bröstcancer använde var religion, acceptans, att ha ett positivt synsätt, förnekelse, emotionellt stöd och undvikande. Ytterligare copingstrategier som kvinnor använde var socialt stöd, aktiva copingstrategier, planering, att ventilera sig, humor och att sysselsätta sig med olika aktiviteter samt att ha ett oskäligt beteende. De copingstrategier som förekom hos kvinnornas partners var gruppstöd och kommunikation. Barn till kvinnor med bröstcancer använde sig av religion, kommunikation och stöd samt undvikande som copingstrategier.

Bakgrund: I världen rangordnas prostatacancer som den vanligaste förekommande dödsorsaken bland män. Då partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omvårdnaden av sin familjemedlem, är det viktigt att belysa även partnerns upplevelser. Partnern bör inkluderas i den personcentrerade omvårdnaden eftersom ohälsa och sjukdom sällan är något som påverkar endast den sjuka individen, utan även partnern. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier och fem underkategorier. Kategorierna var upplevelser av stöd, upplevelser av rädsla och oro, upplevelser av den förändrade relationen och upplevelser av utanförskap. Slutsats: Det var vanligt att partner bland annat upplevde en känsla av utanförskap och även oro över framtiden. Det förekom också partner som upplevde att deras välmående förbättrades. Genom att belysa partnerns upplevelse kan ge vårdpersonalen en större förståelse av hur det kan vara att leva med en person med prostatacancer samt resultera i en personcentrerad omvårdnad även för partnern.

This dissertation is a qualitative study examining the behavior of the main characters in the novels in Stephanie Meyer’s Twilight Saga as those behaviors compare to behavior listed in warnings about partner violence. The study found specific behaviors of those fictional characters matching those recognized as behaviors of partner violence in all four novels in the series, including behaviors that are illegal. The commercial success and popularity of the novels, aimed at the young adult reader market, suggests broad social acceptance of the characters’ behaviors in romantic pursuit. Despite over 30 years of anti-violence work, this research suggests that behaviors are socially well accepted as both indicators of romantic attachment and of partner violence, depending on context rather than behavior. The study demonstrates the fluidity of how behaviors are defined as partner violence, or not. These findings also suggest strategies for social work education, practice and research. / text

Problem: To compete effectively in today’s global market, organizations are eager to expand their operations abroad. Entering a partnership accounts as a preferred way of doing this. In order to be allowed to participate in many important markets, corporations must recognize the influence of cultural orientations other than their own. In many cases it appears that this is however neglected, considering that up to two out of three partnerships ends in dissolution. Causes related to the cultural aspect of a relationship are often mentioned to form the root of the problem. We noticed that a vast number of studies have focused on how culture affects single organizations, fewer studies however focused on how partnerships are affected by cultural aspects. And even fewer studies have tried to decipher the role that cultural compatibility has prior to entering a partnership. More so, throughout our extensive literature review, we have noticed that there has not been obtained a comprehensive understanding of what cultural compatibility entails. Purpose: The intentions of our research are twofold: first, we have theoretically derived a framework that allows a comprehensive understanding of cultural compatibility as well as its influence on alliance performance, and second, we have explored how this theoretically derived framework is reflected in practice. Method: To achieve the purpose of this study we completed a qualitative, exploratory research including five case studies and five interviews/consults. The case studies were well selected based on requirements such as industry significance and the implication of a high level of cultural diversity. Conclusions: The major conclusion to our research indicates that cultural compatibility is not necessarily a requirement prior to entering a relationship, but unveils to be moreover a foundation that partnering firms should strive for in the early stages of their coalition. Additionally, we have obtained many valuable insights, yet utmost we have experienced that the subject is extremely complex, and that further research on the topic as well as the framework is indispensable to further justify our findings.

Over 12 million incidents of intimate partner victimization (IPV) occur each year in the U.S (Black et al. 2010). Moreover, approximately 363 per 100,000 Canadians are victims of IPV each year (Statistics Canada 2010). Due to these high victimization rates, many scholars have turned their attention to IPV research. However, there is still some debate as to what are the strongest correlates of IPV. This thesis examines risk factors (gender, geographic location, presence of children, Aboriginal status, and minority status) and theories (self-control, routine activities, social disorganization, and collective efficacy) as predictors of IPV. I use Statistics Canada’s 2009 General Social Survey (GSS) to develop our understanding of IPV. More specifically, this thesis examines how these theoretical perspectives help to explain three particular forms of IPV: physical, sexual, and financial. In order to help policy creation, this thesis explores differences between the explanatory power of risk factors, self-control, routine activities, social disorganization, and collective efficacy on IPV and general victimization (e.g., abuse carried out by someone not necessarily known to the victim). Overall, the findings provided some support for the theoretical expectations. With regard to the risk factor variables, women were more likely to experience sexual and financial IPV. Aboriginals were more likely to experience sexual IPV. Self-control theory worked in the opposite direction than was expected. Low self-control decreased the risk of financial IPV. Routine activities theory explained physical IPV to some degree in that routinely going out to a bar at night decreased the odds of physical IPV. Moreover, the findings revealed that low collective efficacy increased the odds of physical IPV and mediated the effects of routine activities theory. Finally, this thesis provided policy suggestions to reduce IPV and victimization in general. / Thesis (Master, Sociology) -- Queen's University, 2014-03-21 16:34:44.083

Little is known about what factors contribute to resilience or how resilience is experienced by survivors of intimate partner violence (IPV). Using in-depth semi-structured interviews, two qualitative studies examined how resilience is defined, conceptualized, and experienced by survivors of IPV. Ten adult women participated in study 1 and data was analyzed using thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) to identify a variety of internal and external factors and mechanisms that contributed to resilience. Sixteen adult women participated in study 2 and data was analyzed using Colaizzi’s (1978) phenomenological method. Resilience was experienced as a series of cognitive, emotional, and behavioural shifts across three theme areas: toward resistance, in the experience of control, and toward positivity. Together, these studies suggest that for survivors of IPV, resilience is experienced as a personalized, ongoing, and dynamic process involving multiple internal and external pathways that facilitate shift experiences. / Social Science and Humanities Research Council of Canada