The aim of this study was to examine the District Court´s argumentations about the children´s best interests in rulings regarding custody of children, and to analyse the argumentation from a gender perspective. Rulings from the District Court from 2012 have been the basis for this study and a qualitative method has been used, argumentations analysis. The study shows that cooperative problems between the parents are the main reason why the District Court finds joint custody to be excluded. There are also argumentation regarding parent´s ability to ensure the children’s safety. The presumption of joint custody is known to be emphatic in Swedish law and in those cases the District Court finds it in the best interest of the child for the joint custody to remain, the parents still have problems cooperating but not sufficiently to repeal the importance of both parents in the child´s life. In the rulings leading up to both joint and sole custody conceptions of female and male attributes can be found, and differences regarding what´s considered good and bad attributes. The study shows differences in how we expect women and men to be parents. Conceptions of class- and ethnicity however, are rarer. The analysis also shows views of parenthood as being gender complementary, where the father´s presence is seen as a complement to the mother´s main caring responsibility. Finally, the study shows a guiding from the District Court to the fathers about getting them more involved in their children´s life, and of the importance of the Social Services Custody Report regarding the verdict.

Relationsvåld är svårt att upptäcka då det sker i det tysta, vilket gör det till ett stort samhällsproblem. Ett flertal studier föreskriver att det finns en brist på forskning om våld i nära relation bland unga. På grund av denna brist bemöts ungdomar på samma sätt som vuxna. Syftet med studien är att studera hur våld i nära relation bland ungdomar framställs i domar och jämföra det med hur våld i nära relation bland vuxna framställs, för att se eventuella likheter och skillnader i beskrivningen av de olika parterna. Studien är en dokumentstudie som bygger på tio domar om våld i nära relation som inhämtats från en tingsrätt. Fem av domarna berör parter som är vuxna och fem berör parter som är ungdomar. I resultatet framkommer att de främsta likheterna mellan vuxna och ungdomar är förhållandets längd samt att offren är rädda för förövaren, dock på grund av olika saker. De främsta skillnaderna som framkommer är om parterna är gifta, sammanboende eller i ett förhållande samt hur detta påverkar tingsrättens bedömning om paret är närstående eller inte. Vidare finns det skillnader och likheter i vilken typ av våld som används samt tingsrättens bedömning av om parterna är trovärdiga. Slutsatsen är att om ungdomar inte är gifta berörs de inte av lagrummet om våld i nära relation. Ungdomar är trots detta mer trovärdiga än vuxna. Resultatet bekräftar till viss del tidigare forskning. Det finns dock ingen tidigare forskning som specifikt behandlar det berörda ämnet om lagrum och domar, vilket gör att flera slutsatser inte kan jämföras med tidigare forskning.

In recent years, several cases have been brought to attention in media where children have been harmed while interacting with a violent parent. In some cases, the child has died due to the violence. The aim of this study is to analyze how district courts considers the best interest of the child in decisions regarding visitation rights where there is alleged or proven violence against the child. Examples from a well-known Swedish case “the case of Tintin” is used. Previous research was gathered through a literature search in the databases Scopus and Discovery. The method used was a qualitative literature analysis of seventeen verdicts concerning decisions on visitation rights. The theories that were used were the attachment theory and developmental ecology. Results showed that the best interest of the child is assessed differently in different courts and the right to both parents tend to outweigh the safety of the child. / Under de senaste åren har flera fall uppmärksammats i media där barn har farit illa vid umgänge med en våldsam förälder. I några av fallen har barnet dött till följd av våldet. Syftet med denna studie är att analysera hur tingsrätten tar barnets bästa i beaktande vid beslut om umgängesrätt där det påstås eller bevisligen har förekommit våld mot barnet. Exempel från ett känt svenskt fall vid namn ”fallet Tintin” används för att belysa det valda ämnet. Genom en litteratursökning i databaserna Scopus och Discovery inhämtades tidigare forskning. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys av sjutton domar rörande beslut om umgängesrätt. Teorierna som användes var anknytningsteorin och utvecklingsekologin. Resultatet visade att barnets bästa bedöms olika i olika tingsrätter och rätten till båda föräldrar tenderar att väga tyngre än barnets säkerhet.