The aim of this study was to examine the District Court´s argumentations about the children´s best interests in rulings regarding custody of children, and to analyse the argumentation from a gender perspective. Rulings from the District Court from 2012 have been the basis for this study and a qualitative method has been used, argumentations analysis. The study shows that cooperative problems between the parents are the main reason why the District Court finds joint custody to be excluded. There are also argumentation regarding parent´s ability to ensure the children’s safety. The presumption of joint custody is known to be emphatic in Swedish law and in those cases the District Court finds it in the best interest of the child for the joint custody to remain, the parents still have problems cooperating but not sufficiently to repeal the importance of both parents in the child´s life. In the rulings leading up to both joint and sole custody conceptions of female and male attributes can be found, and differences regarding what´s considered good and bad attributes. The study shows differences in how we expect women and men to be parents. Conceptions of class- and ethnicity however, are rarer. The analysis also shows views of parenthood as being gender complementary, where the father´s presence is seen as a complement to the mother´s main caring responsibility. Finally, the study shows a guiding from the District Court to the fathers about getting them more involved in their children´s life, and of the importance of the Social Services Custody Report regarding the verdict.

Relationsvåld är svårt att upptäcka då det sker i det tysta, vilket gör det till ett stort samhällsproblem. Ett flertal studier föreskriver att det finns en brist på forskning om våld i nära relation bland unga. På grund av denna brist bemöts ungdomar på samma sätt som vuxna. Syftet med studien är att studera hur våld i nära relation bland ungdomar framställs i domar och jämföra det med hur våld i nära relation bland vuxna framställs, för att se eventuella likheter och skillnader i beskrivningen av de olika parterna. Studien är en dokumentstudie som bygger på tio domar om våld i nära relation som inhämtats från en tingsrätt. Fem av domarna berör parter som är vuxna och fem berör parter som är ungdomar. I resultatet framkommer att de främsta likheterna mellan vuxna och ungdomar är förhållandets längd samt att offren är rädda för förövaren, dock på grund av olika saker. De främsta skillnaderna som framkommer är om parterna är gifta, sammanboende eller i ett förhållande samt hur detta påverkar tingsrättens bedömning om paret är närstående eller inte. Vidare finns det skillnader och likheter i vilken typ av våld som används samt tingsrättens bedömning av om parterna är trovärdiga. Slutsatsen är att om ungdomar inte är gifta berörs de inte av lagrummet om våld i nära relation. Ungdomar är trots detta mer trovärdiga än vuxna. Resultatet bekräftar till viss del tidigare forskning. Det finns dock ingen tidigare forskning som specifikt behandlar det berörda ämnet om lagrum och domar, vilket gör att flera slutsatser inte kan jämföras med tidigare forskning.