Syftet med vår studie var att undersöka hur en tjejgrupp utforskar mod genom improvisationsövningar. I vår studie fokuserade vi framför allt på tre aspekter av mod, nämligen: tjejgruppen, självkänsla och prestation. Våra frågeställningar var: Hur påverkades tjejgruppen av improvisationsövningarna? På vilket sätt kan improvisationsövningarna vara ett verktyg för tjejerna att lära känna sig själva? Samt Hur kan improvisationsövningarna stötta deltagarna att ”ta plats” i gruppen genom sina prestationer? Tjejgruppen utgjorde plattformen där varje deltagares självkänsla och prestation belystes.För att kunna närma oss frågeställningarna valde vi att utföra en kvalitativ studie bestående av fyra tjejer. Vi genomförde tre improvisationspass tillsammans med tjejgruppen på deras fritidsgård i Malmö. Avslutningsvis fick gruppen utvärdera vad de upplevt under våra tre pass tillsammans genom en gestaltning. Det empiriska materialet silade vi sedan genom vår teoretiska utgångspunkt, det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd, 2000) som utgörs av en inledningsfas, ageringsfas och bearbetningsfas. Valet av teoretisk utgångspunkt underlättade observationen av deltagarnas process från pass 1-3. I resultatet såg vi en märkbar skillnad hos deltagarna i form av kroppsspråk, aktivitet, verbalitet och reflektioner, idérikedom och tron på sina egna idéer. Tjejerna visade en påtaglig förändring då modet att våga prova ökade trots utmaningarna de ställdes inför. De erfarenheter vi tillägnat oss med deltagarna i mötet med improvisationsövningarna, visar hur tjejerna har vågat ta större plats. En möjlig konklusion av vår studie är att improvisation har stor potential för att arbeta med deltagarnas självkänsla, att våga ta plats och prestationer. Nyckelord: Mod, tjejgrupp, självkänsla, prestation, improvisation

The purpose of this essay is to examine how girls groups, particularly in school, can help girls with feelings of stress and pressure they can experience in their everyday life. We also want to examine how girls groups can be used, and explain why they should be held in school and not only in other organizations. The information we’ve gathered comes from books and websites that cover the subject. In addition to this, we’ve also handed out surveys and implemented interviews with both younger girls with girls groups experience, a teacher and a youth recreation leader. The theoretical aspect of this essay stems from two different theories: Labeling theory and Strain theory. Labeling theory emphasizes the fact that society often labels people who may or may not have a deviant behavior. Strain theory focuses on delinquency and deviant behavior that is the cause of pressure an individual in different ways can have in their life. These theories have been chosen to show the pressure and stress that girls can suffer from today.Our research shows that girls have different problems today and that they do suffer from pressure and stress in different aspects, such as school, their home environment and personal problems. The information we’ve assembled shows that girls groups can be a part of the solution to these types of problems. By participating in these types of groups, with activities and talks about thoughts and emotions, the possibility of bullying and excluding behavior can be reduced. The information in this essay comes mostly from Swedish references due to the fact that international references seemed to have a different angle on girls groups than we were looking for. Through the creation of this essay, we’ve come to realize that girls groups doesn’t exist in the school system and that we feel that it should be considered. Our hope for the future is that girls groups can be a part of the Swedish curriculum.

I denna uppsats intervjuas fem unga kvinnor om sina erfarenheter av att delta i separatistiska grupper av och för kvinnor och icke-binära med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad unga kvinnor med NPF kan få ut av att delta i en separatistisk samtalsgrupp, för att på så sätt synliggöra deras erfarenheter samt öka kunskapen om målgruppens möjligheter att förbättra sin livskvalité genom att stärka sig själva. Forskningsfrågan handlar därmed om vilka funktioner deltagandet i en separatistisk grupp kan fylla för kvinnor med NPF, givet deras livssituationer samt den position de befinner sig i som kvinnor med icke-normativa funktionssätt. Studien bygger på fem halvstrukturerade intervjuer som analyserats enligt tematisk analysmetod. Det teoretiska ramverket byggs upp kring utgångspunkter och begrepp inom fälten intersektionalitet och empowerment. Resultatet visar att informanterna har delat känslor av utanförskap och avvikelse; både i relation till sina könsroller och i relation till sina funktionssätt, vilket också kan förstås som maktlöshet. Denna maktlöshet förklaras genom intersektionalitet som att informanterna, i egenskap av att vara kvinnor med NPF, tillhör sociala kategorier som underordnas i jämförelse med andra sociala kategorier, vilket också tycks få en negativ inverkan på deras liv. Mot denna bakgrund har informanterna därför sökt sig till separatistiska grupper med en förhoppning om att finna en förstående gemenskap samt öka kunskapen om sina livssituationer. Informanternas deltagande i grupperna kan även förstås ur ett empowermentperspektiv. Dels som empowerment i egenskap av motmakt och dels empowerment som emotionellt stärkande process. Vad denna studie visar är således att deltagandet i en separatistisk grupp kan fylla olika stärkande funktioner. Dels möjliggörs, genom deltagandet, empowerment i form av motmakt - då den separatistiska gruppen blir en arena för reflektion, lärande och handling samt en trygg och stärkande gemenskap och samhörighet. Dels möjliggörs emotionell empowerment, genom att samhörigheten bidrar till ett ökat engagemang för målgruppen, till förbättrad självbild, till ökat mod samt till en lust att fortsätta engagera sig - det vill säga till en högre nivå av emotionell energi. / In this paper, five young women are being interviewed about their experiences of participating in separatist groups for women and non-binary with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of this study is to contribute with knowledge of what young women with NPF can gain from participating in a separatist conversation group; thus to visualizing their experiences and raising awareness of the target group's ability to strengthen themselves. The research question is about addressing the functions of participating in a separatist group, given the target group’s life situations and their social position as women with a non-normative way of functioning. The study is based upon five semi-structured interviews, analyzed according to the thematic method of analysis. The theoretical framework is built around terms and perspectives in the fields of intersectionality and empowerment. The result shows that the informers have shared feelings of exclusion and deviation; both in relation to their gender roles and in relation to their ways of functioning, which can also be understood as powerlessness. This powerlessness, explained through intersectionality, points out that the informers, as in being women with NPF, belong to social categories that subordinate to other social categories, which also seems to have a negative impact on their lives. Against this background, the informers have searched for separatist groups, in hope to find an understanding community and to increase knowledge about their life situations. To participate in these groups can also be understood from an empowerment perspective. Partly as empowerment in the meaning of counter-power, and partly as empowerment as an emotionally strengthening process. What this study shows is therefore that participation in a separatist group can fill different strengthening functions. Through participating in a group, empowerment in the form of counter-power is made possible; thus the separatist group becomes an arena for reflection, learning and action as well as a safe and strengthening community and togetherness. Secondly, emotional empowerment is made possible by the fact that the togetherness contributes to increased commitment, to improved self-image, to increased courage and to a desire to continue to engage - in other words; to a higher level of emotional energy.